Försvarsberedningen nöjd – men MP och V tvekar på prislappen

FÖRSVARSBESLUT. Beredningens rapport har presenterats och det är många satsningar. Men Miljöpartiet och Vänsterpartiet börjar få kalla fötter om prislappen.

Det var en halverad trupp som presenterade Försvarsberedningens slutrapport. Representanterna från S, SD, V och MP var med och lämnade över den till regeringen tillsammans med beredningens ordförande Björn von Sydow (S).  

Resterande riksdagspartier M, C, L och KD har inte skrivit under rapporten, eftersom de förra veckan meddelade att de lämnar beredningen. Anledningen, enligt de borgerliga partierna, är att S krävt reservationer mot den planerade kostnaden för beredningens förslag. 

Reservationen mot finansieringen från S kommer i form av en bilaga utanför Försvarsberedningens rapport. 

– Ironiskt nog så kan man nog säga att det är de borgerliga partierna som på sätt och vis tagit initiativ till bilagan. Inte genom att efterfråga en bilaga, utan genom att efterfråga ett absolut löfte från Socialdemokraterna att i vilket läge som helst finansiera detta, säger Kenneth G Forslund (S), ledamot i beredningen, till Altinget. 

Oense om prislappen

Enligt rapporten ska försvarsanslaget och investeringsplaner för försvaret kommande år hanteras inom ramen för det ordinarie budgetarbetet. Därför anser Forslund att S, MP, C och L bara behöver komma överens om prislappen i nästa budgetförhandling. 

I rapporten föreslås anslagen för det militära försvaret utökas stegvis med 5 miljarder kronor per år 2022-2025. Det är utöver tidigare aviserade satsningar av riksdagen. Från år 2025 kommer det totala försvarsanslaget ligga på 84 miljarder kronor. Det innebär 1,5 procent av BNP. 

Men där har V, som enda parti, lämnat in ett särskilt yttrande.  

– Den här summan på 84 miljarder för det militära försvaret, den är för hög. Vi vill istället se att den militära upprustningen sker under en längre tidsperiod, men vi är överens om inriktningen, säger Lotta Johnsson Fornarve (V), ledamot i beredningen till Altinget. 

Hon får medhåll från MP om att den ökning av totalförsvarets budget som rapporten föreslår till 2025 utgör dock en stor del av regeringens samlade reformutrymme för perioden. 

– Vi menar att finansieringen måste göras som en avvägning i en ordinarie budgetprocess, och vägas mot andra politikområden, säger Anders Schröder (MP), ledamot i beredningen, till Altinget.

Mer värnpliktiga

För att möta personalförsörjningen vid ett utökat militärt försvar, föreslås antalet av värnpliktiga fördubblas. Från att det grundutbildas 4 000 personer årligen, ska det från år 2024 omfatta 8 000. 

– Sen är det viktigt för Miljöpartiet att vi ser till att också öka incitamenten för människor att söka sig frivilligt. Det var ju en av de principer som var grundläggande när vi tillsatte utredningen om personalförsörjningen, som också alla partier står bakom, säger Anders Schröder. 

SD:s ledamot i beredningen, Roger Richtoff, anser att en fördubbling av värnpliktiga kan vara tillräcklig personalförsörjning. 

– Det är ett steg, sen måste vi satsa på officersutbildningen. Det är ju det här som är den svåraste uppställningen, att utbilda tillräckligt många kvalificerade officerare. Men det är ju Försvarsmakten som sköter den biten inom de ramar som de har. Men ja, jag är förhoppningsfull, säger han till Altinget.

Försvarsberedningen konstaterar att Försvarsmakten knappt når upp till målen i försvarsbeslutet från 2015. Inför nästa beslut, som antas träda ikraft från 2021, kommer ytterligare mål som ska uppnås. Ledamöterna siktar på att de nya målen ska vara uppfyllda i slutet av 2020-talet. 

Mycket som ska hända

Förslagen innefattar att det ska köpas in mängder av materiel. Lastbilar, specialfordon, ammunition och personlig utrustning till exempel. 

Ett antal territoriella förband skapas för att skydda viktiga områden och objekt. 

Samtliga stridsfordon uppgraderas, nytt artillerisystem till tre bataljoner, samtliga 48 Archer-pjäser köps in och sätts i bruk samt ett enkelt buret robotluftvärnssystem ska upphandlas. 

För marinen vill man utrusta Visbykorvetterna med robotluftvärn och nya sjömålsrobotar. Två ytstridsfartyg köps in, dock efter 2026. Antalet ubåtar går från fyra till fem. Två nya A26-ubåtar tillförs. Ytterligare en amfibiebataljon ska startas på västkusten.  

För flygvapnet ska bland annat flygplanen JAS 39 C/D fortsatt användas samtidigt som JAS 39 E införs. Luftstridsskolan i Uppsala föreslås omvandlas till Upplands flygflottilj (F16). 

Norrlands dragonregemente (K4) i Arvidsjaur ska återupprättas. Därtill ska ett regemente startas i Göteborg för den amfibiebataljon som man vill ska starta på västkusten. 

Ytterligare två regementen ska öppnas. De ska vara för utbildning av territoriella förband. Artilleriutbildning ska också finnas i Kristinehamn/Villingsberg. 

Kenneth G Forslund tycker Försvarsberedningens rapport är ett gediget arbete som är tillräckligt underlag för en proposition och det stundande försvarsbeslutet. Han framhäver att alla riksdagspartier har varit med och utformat förslagen samt prislappen för det. Trots att de borgerliga partierna inte skrivit under slutprodukten. 

– Jag tror att utsikterna ser bra ut. Det här är det mest genomarbetade underlaget som finns.

Beslutskedja: Motståndskraft Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025

20/12
2017
5/12
2018
12/4
2019
14/5
2019
15/5
2019
24/5
2019
24/5
2019
24/5
2019
24/5
2019

,

Forrige artikel Lövin: Flygstrategins prognoser är för gamla Lövin: Flygstrategins prognoser är för gamla Næste artikel De vinner Miljömålspriset 2019 De vinner Miljömålspriset 2019