Förslag om terrorfinanser försenas

TERRORBEKÄMPNING. Den utredning som ska rätta till brister och få svensk lag i fas med FN-kraven när det gäller ekonomiska sanktioner mot terrorister blir kraftig försenad – i över ett år. 

Roger Haddad (L), rättspolitisk talesperson, anser att det är allvarligt att utredningen försenas så pass länge. I kombination med att de befintliga lagarna mot terrorfinansiering inte kommer till användning blir frågan extra problematisk, anser han.

– Det är bekymmersamt att frågan förhalas. Det innebär att luckorna finns kvar och att personer inte kan dömas för terrorbrott och finansiering av terrorism, säger Roger Haddad till Altinget.

Hösten 2015 tillsatte regeringen en utredning för att ta fram förslag för att Sverige ska leva upp till de krav som ställs av FN:s säkerhetsråd och som syftar till att införa ekonomiska sanktioner och frysa tillgångar för personer som begår eller underlättar terrorhandlingar. Sverige har tidigare fått kritik från den internationella organisationen mot penningtvätt, FATF, för att det saknas effektiva regler mot detta.

Läs också: Brister i regler mot terrorfinanser

Enligt de ursprungliga planerna skulle utredningen vara klar den 3 november i år, men så blev det inte. I stället förlängs uppdraget med över ett år. Först vid årsskiftet 2017/18 ska utredningen vara klar, enligt de tilläggsdirektiv som regeringen har beslutat om.

Lagförslag dröjer

Enligt uppgifter till Altinget beror förseningen på att utrikesdepartementet haft problem med att rekrytera en utredare. Nu är det problemet löst, men under alla omständigheter innebär det att ett nytt regelverk dröjer sannolikt till efter valet 2018.

Enligt Haddad har oppositionen inte fått någon information om att utredningen och ett kommande förslag blir försenat, trots att det finns en blocköverskridande uppgörelse om åtgärder mot terrorism i botten. En förklaring kan vara att flera departement är inblandade i åtgärder som gäller finansiering av terrorism och penningtvätt. Det handlar om justitie-, utrikes-, och finansdepartementet och Haddad efterlyser en koordinering.

– Det hade ju varit bra om de olika ministrarna hade samordnat sig i denna fråga, konstaterar han.

Forrige artikel Kritik mot fotbyte om tillsynen över polisen Næste artikel "Vi borde ändrat beteende snabbare"
Debatt: Ny modell kan ge fler bostäder i mindre kommuner

Debatt: Ny modell kan ge fler bostäder i mindre kommuner

DEBATT. I Simrishamn har man identifierat tre avgörande faktorer för ökat bostadsbyggande i mindre kommuner. Om fler använder sig av "Simrishamnsmodellen" kommer vi snart att ha ett bostadsläge i balans, skriver Per-Olof Järvegren, vd Simrishamnsbostäder.