Forskning behövs för framtidens cancervård

Just nu formas grunden för framtidens cancervård. Regeringens beslut om en ny nationell cancerstrategi är det viktigaste politiska beslutet på cancerområdet detta decennium. Det regeringen bestämmer nu kommer att påverka drabbade, närstående, vårdpersonal, forskare och life science-sektorn i årtionden framåt.
Cancer är vår tids stora hälsoutmaning. 600 000 lever med eller efter en cancerdiagnos i Sverige idag. Över 70 000 personer insjuknar varje år. Fram till år 2040 beräknas antalet nya cancerfall öka till 100 000 per år.
Den nationella cancerstrategin blir regeringens svar på den här utvecklingen. Cancerfonden och många med oss förväntar sig att den nationella strategin innehåller en tydlig riktning och skarpa mål för hela cancerområdet - från det förebyggande arbetet till den palliativa vården.
Osäkert läge för forskningens förutsättningar
Förutsättningarna för samhällets arbete mot cancer ser helt annorlunda ut nu än 2009 då förra versionen av cancerstrategin kom till.
Cancerforskningen i Sverige står stark, men forskningsresultaten som bygger den svenska vården är ett resultat av hela världens forskning
Cancerforskningen i Sverige står stark, men forskningsresultaten som bygger den svenska vården är ett resultat av hela världens forskning och just nu befinner vi oss i ett osäkert omvärldsläge med konsekvenser för forskningens förutsättningar. Ytterst behöver cancervården rustas för en verklighet med ökad risk för både kriser och krig.
Forskningsframstegen har gjort att många fler kan överleva cancer eller leva med cancer länge, vilket kräver ökat fokus på livskvalitet under och efter en behandling.
Den teknologiska och medicinska utvecklingen skapar stora möjligheter som måste tas till vara på allvar. Cancerfonden finansierar sedan länge forskning som bland annat syftar till att upptäcka cancer i ett tidigare skede med hjälp av AI och biomarkörer.
Ta strategin i mål
Cancerfonden har i sitt remissvar lyft fram flera styrkor med förslaget på en uppdaterad cancerstrategi. Nu är det viktigt att regeringen tar det i mål på ett sätt som både svarar upp mot de utmaningar vi står inför och tar vara på möjligheterna. Cancerfonden bedömer följande områden som prioriterade i det fortsatta arbetet:
- Strategin måste kompletteras med tydliga, mätbara och tidsatta mål. Utan mål finns ingen riktning, inget ansvar, och ingen möjlighet att följa upp om vi gör rätt saker i rätt tid.
- Krisperspektivet saknas i utredningens förslag och det behöver regeringen komplettera med. Hur säkrar vi att cancerpatienter inte drabbas dubbelt när krisen eller kriget kommer?
- Förebyggande insatser är en av våra starkaste möjligheter att minska antalet cancerfall. Varje år kan 16 000 fall förebyggas. Politik som främjar hälsosamma levnadsvanor kan rädda liv.
- Den kliniska forskningen behöver ett ambitionslyft. Sverige ligger i dag långt efter jämförbara länder i antal kliniska studier som erbjuds patienter. Här bör målsättningen vara att nå topp 5 i EU före 2030. Det kräver att vi dubblerar antalet kliniska studier jämfört med i dag.
Framtidens vårdbygge pågår och regeringen kommer snart presentera ritningarna.
Med den uppdaterade nationella cancerstrategin kan Sverige flytta fram positionerna på cancerområdet på ett sätt som räddar liv. Dagens beslut är morgondagens cancervård.
Artikeln är skriven av
Insikt
- Mer undervisning om Förintelsen stoppar inte antisemitismen i skolan
- Weimers: Moderaternas ambitioner är direkt motsägelsefulla
- Efter oväntade riksdagssortin – nu siktar Sofia Nilsson på regionrådsposten
- Vad är det för civilsamhälle ni politiker egentligen vill ha?
- Maktskifte i Ungern – men energikonflikten med Bryssel är inte över













