Forskare: Närhetsprincipen lamslår kommunerna

Dany Kessel och Elisabeth Olme, doktorander i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har släppt en rapport om att skapa vad forskarna anser skulle vara ett mer rättvist system för skolvalet. De har skrivit den på uppdrag av tankesmedjan Tiden och vill ge konkreta förslag i den annars abstrakta debatten om skolsegregation. 

Läs också: Obligatoriskt skolval sätter press på kommuner

Vid presentationen av rapporten underströk Dany Kessel att dagens system egentligen inte handlar om skolval, utan om ett önskemål om skola. För alla kommer inte in där de vill. Några som gynnas i det krångliga systemet med olika urval är socioekonomiskt starka grupper.  

– Även om inte alla söker kvalitet, så söker den högutbildade marginalen det. Sen följer andra grupper efter dem, säger Dany Kessel. 

Kan lura systemet

En av de uppsättningen av regler som styr i elevantagningen i grundskolan är algoritmer. De bestämmer i vilken ordning man kan få sitt förstahandsval, alltså i vilken ordning elevers ansökningar testas mot varandra. Hur den används skiljer sig mellan kommunerna. Det finns strategiska incitament som uppstår genom att föräldrar försöker beräkna sannolikheten att man kommer in på sitt förstahandsval. Något som är mest framgångsrikt för socioekonomiskt starka familjer. Det är också kostsamt för kommunerna. 

– Det här något som kommunerna inte kan hantera. Man måste vara tydlig med att det borde förbjudas, säger Dany Kessel. 

Lamslår kommunerna

Den andra uppsättningen regler är förtursreglerna, eller urvalskriterierna som det också kallas ibland. Närhetsprincipen som ofta används, är i dag otydlig och svår att tolka. Kessel förklarar att detta är något som lamslår kommunerna. I situationer där skolor aktivt vill motverka segregation, kan närhetsprincipen göra det omöjligt för dem.  

Läs också: S till friskolorna: Gemensam antagning och stoppa skolreklamen

Men att ha samma förtursregler överallt kommer inte heller fungera, enligt rapporten. Istället bör man då undersöka när förturen ska gälla. De föreslår att den kanske inte behövs på högstadiet. Upptagningsområden används mer sällan, för att det inte är ekonomiskt försvarbart att alla har en garanterad plats någonstans. 

– Då skulle man kunna ha upptagningsområden som jobbar med multipla skolor. Att man tillhör en viss skolgrupp. Att man mjukar upp det. Men det finns massa olika sätt och man bör säga vilka man får använda, säger Dany Kessel.

Regler som ska gälla alla

Ordförande för Lärarnas riksförbund, Åsa Fahlén, kommenterade att man även bör diskutera när man ska göra ett skolval. 

– Vi önskar att man bara kan välja inför varje stadium i grundskolan, kommenterade hon och hänvisade till att skolpengen också flyttas vid varje skolval. 

För att få ett mindre segregerat skolsystem över lag, föreslår rapporten att det ska vara en gemensam antagning till alla skolor. Kommunal som fristående. Därtill ska man skapa ett större, gemensamt ramverk som reglerar vilka urvalskriterier man får använda sig av. 

– För att få till optimala lösningar i enskilda kommuner och enskilda huvudmän, så kommer man behöva ha blandningar av olika system, säger Kessel. 

Hur vill du satsa på skolan? Gör Altingets valkompass