Försenade betalningar skadar svenska småföretag

Carl Aschan, Peter Bryntesson och Anders Lenhoff
Vd Sinf, vd FKG respektive förbundsdirektör Innovationsföretagen
Sju år. Så länge har svenska storföretag haft på sig att frivilligt ge sina leverantörer skälig betaltid. Resultatet? Ett pinsamt magplask. Trots näringslivets initiativ Koden för betaltider fortsätter sena betalningar att strypa innovationskraften och kassaflödena hos små och medelstora företag – ryggraden i Sveriges ekonomi. Även de företag som anslutit sig till den frivilliga uppförandekoden har i dag i genomsnitt 42,7 dagar i faktisk betaltid.
Sena betalningar kostar miljarder
En rapport från Fordonskomponentgruppen (FKG) – Vägvisaren – visar att långa betaltider pressar kassaflöden hos 68 procent av underleverantörerna. Fordonsindustrin är fortsatt värst drabbad. Samtidigt skördar internationella mellanhänder vinster genom factoringlösningar som döljer de verkliga betalningsvillkoren i statistiken. Kostnaden för sena betalningar i Europa uppskattas till 275 miljarder euro årligen – det motsvarar hela Finlands BNP.
Det har gjorts försök från näringslivet att ta ansvar. Exempelvis är föreningen Betaltider – som drivs av Innovationsföretagen, FKG och Sinf (Svensk Industriförening) – en frivillig samling ansvarstagande bolag som lovar att betala i tid. Men frivillighet förpliktigar bara den som vill bli förpliktad – och den viljan har uteblivit. Storbolag har i stället skruvat upp betalningsfristerna, pressat leverantörer in i dyra tredjepartsfinansieringar och rapporterat putsade siffror till Bolagsverket.
Inför lagstadgad gräns för betalningar
Ska Sverige fortsätta låta Europas längsta betaltider kväva investeringar, grön omställning och jobb i hela landet? Eller vågar vi äntligen införa en lagstadgad gräns på maximalt 30 dagar från faktura till likvid – precis den linje EU-kommissionen nu driver för hela EU? Utan den gränsen riskerar vi att halka efter andra marknader och länder.
Kostnaden för sena betalningar i Europa uppskattas till 275 miljarder euro årligen – det motsvarar hela Finlands BNP.
Förslaget är varken radikalt eller svårt. Lagkrav om trettio dagars betaltid är rimligt. Föreningen Betaltider kräver att regering och riksdag ställer sig bakom EU-kommissionens arbete. En fast och enhetlig tidsgräns för hela EU skulle frigöra en enorm kraft bland små och medelstora företag och stärka hela Europas konkurrenskraft i en utsatt tid.
Låt inte fakturorna ligga
Sju år av väntan räcker. I över tre decennier har EU arbetat för snabbare betalflöden och en starkare inre marknad. Nu är det hög tid att sluta låta småföretagens innovationskraft finansiera storbolagens balansräkningar. Inför en lagstadgad 30-dagarsgräns – gör den till en konkurrensfördel för Sverige och hela EU, inte ett kostsamt ankare.
Nästa gång en faktura landar på skrivbordet ska den inte skjutas på framtiden. Den ska betalas. Punkt.
Insikt
Emma Hult38 årI dag
Tidigare riksdagsledamot (MP), före detta ordförande i civilutskottet
Joakim Stymne67 årI dag
Tidigare generaldirektör Statistiska centralbyrån (SCB), Statens pensionsverk, statssekreterare hos dåvarande biståndsminister Gunilla Carlsson (M), tidigare statssekreterare hos dåvarande kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
H.K.H. Frederik André Henrik Christian58 år26 maj
Kung av Danmark, greve av Monpezat
- DO och RFSL: Nya regler för säkerhetsprövningar kan diskriminera hbtqi-personer
- Lund visar att hållbara transporter är resultatet av långsiktiga politiska val
- Nya EU-regler kan stämpla svensk fossilfri energi som dålig
- Nu kommer den försenade klimatutredningen
- Så vill kommissionen dämpa de galopperande gödselpriserna












