Prenumerera
Annons
Debatt

Försenade betalningar skadar svenska småföretag

Sena betalningar försämrar kassaflödena hos små och medelstora företag, skriver debattörerna.
Sena betalningar försämrar kassaflödena hos små och medelstora företag, skriver debattörerna.Foto: Jessica Gow/TT
16 oktober 2025 kl. 04:00

C

Vd Sinf, vd FKG respektive förbundsdirektör Innovationsföretagen

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sju år. Så länge har svenska storföretag haft på sig att frivilligt ge sina leverantörer skälig betaltid. Resultatet? Ett pinsamt magplask. Trots näringslivets initiativ Koden för betaltider fortsätter sena betalningar att strypa innovationskraften och kassaflödena hos små och medelstora företag – ryggraden i Sveriges ekonomi. Även de företag som anslutit sig till den frivilliga uppförandekoden har i dag i genomsnitt 42,7 dagar i faktisk betaltid.

Sena betalningar kostar miljarder

En rapport från Fordonskomponentgruppen (FKG) – Vägvisaren – visar att långa betaltider pressar kassaflöden hos 68 procent av underleverantörerna. Fordonsindustrin är fortsatt värst drabbad. Samtidigt skördar internationella mellanhänder vinster genom factoringlösningar som döljer de verkliga betalningsvillkoren i statistiken. Kostnaden för sena betalningar i Europa uppskattas till 275 miljarder euro årligen – det motsvarar hela Finlands BNP.

Det har gjorts försök från näringslivet att ta ansvar. Exempelvis är föreningen Betaltider – som drivs av Innovationsföretagen, FKG och Sinf (Svensk Industriförening) – en frivillig samling ansvarstagande bolag som lovar att betala i tid. Men frivillighet förpliktigar bara den som vill bli förpliktad – och den viljan har uteblivit. Storbolag har i stället skruvat upp betalningsfristerna, pressat leverantörer in i dyra tredjepartsfinansieringar och rapporterat putsade siffror till Bolagsverket.

Inför lagstadgad gräns för betalningar

Ska Sverige fortsätta låta Europas längsta betaltider kväva investeringar, grön omställning och jobb i hela landet? Eller vågar vi äntligen införa en lagstadgad gräns på maximalt 30 dagar från faktura till likvid – precis den linje EU-kommissionen nu driver för hela EU? Utan den gränsen riskerar vi att halka efter andra marknader och länder.

Kostnaden för sena betalningar i Europa uppskattas till 275 miljarder euro årligen – det motsvarar hela Finlands BNP.

Förslaget är varken radikalt eller svårt. Lagkrav om trettio dagars betaltid är rimligt. Föreningen Betaltider kräver att regering och riksdag ställer sig bakom EU-kommissionens arbete. En fast och enhetlig tidsgräns för hela EU skulle frigöra en enorm kraft bland små och medelstora företag och stärka hela Europas konkurrenskraft i en utsatt tid.

Låt inte fakturorna ligga

Sju år av väntan räcker. I över tre decennier har EU arbetat för snabbare betalflöden och en starkare inre marknad. Nu är det hög tid att sluta låta småföretagens innovationskraft finansiera storbolagens balansräkningar. Inför en lagstadgad 30-dagarsgräns – gör den till en konkurrensfördel för Sverige och hela EU, inte ett kostsamt ankare.

Nästa gång en faktura landar på skrivbordet ska den inte skjutas på framtiden. Den ska betalas. Punkt.

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026