Förbjud hatbrott mot människor med funktionsnedsättning
Rånen mot personer med funktionsnedsättning har fullkomligen exploderat de senaste åren. Ändå räknas det inte som hatbrott. Det skriver Åsa Strahlemo, förbundsordförande DHR – Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet.
Åsa Strahlemo
Förbundsordförande DHR (Delaktighet handlingskraft rörelsefrihet)Du kan ge dig på oss, men du kan inte straffas för det. Människor med funktionsnedsättning ingår inte i det som kallas ”hatbrott”. Centerns partiledare Annie Lööf utsätts för vidrigt hat och hot, vilket media nyligen uppmärksammat. Tyvärr visar all erfarenhet, både i modern tid och historiskt, att ju mindre toleranta tongångarna blir i politiken, desto mer konkret hat, hot och våld kommer från ”svansen” – anhängarna till de intoleranta partierna.
”Det kallas för funkofobi”
En av de stora valfrågorna har handlat om otrygghet och våld i samhället. Men otryggheten för en grupp är det väldigt tyst om. Det finns nämligen en grupp som under de senaste åren sticker ut när det gäller risken att utsättas för våld och rån.Det kallas för funkofobi och står till och med skrivet i Svenska Akademins ordlista.
Tror du att det finns särskild intolerans, hat och hot mot människor med funktionsnedsättning? Tror du att en del människor med funktionsnedsättning, till exempel rullstolsanvändare, kan drabbas av påhopp av hatare? Det tror inte Sveriges riksdag.
Följande människor kan inte utsättas för hatbrott: hjälpmedelsanvändare, enarmade, blinda, personer med vissa diagnoser som till exempel CP, Downs syndrom, autism med flera. För oss är det obegripligt att lagen inte innefattar oss med funktionsnedsättning.
Rånen mot personer med funktionsnedsättning och äldre verkar fullkomligen ha exploderat de senaste två åren, enligt statistik från Brå. Det finns garanterat flera orsaker till det, även om ingen riktigt vet. Intresset är svalt och kunskapen och forskningen kring det är tunn. Detta trots att behovet har påpekats både från civilsamhället och myndigheter.
Mer statistik behövs
Grunden för att det ska vara ett hatbrott är att motivet är hat eller fördomar baserat på etnicitet, hudfärg, ras eller nationalitet, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller liknande omständighet. Funktionsnedsättning saknas dock i brottsbalkens regler om olaga diskriminering, (16 kap. 9 §), hets mot folkgrupp (16 kap. 8 §) eller i straffskärpningsregeln (brottsbalken 29 kap 2§).
För oss är det obegripligt att lagen inte innefattar oss med funktionsnedsättning.
Många av dem som utsätts för rån kan också berätta om okvädningsord med anledning av funktionsnedsättningen, våld mot kroppsdelar där funktionsnedsättningen är synlig eller uppenbar samt våld mot hjälpmedel. Det rör sig alltså om handlingar som är direkt kopplade till funktionsnedsättningen hos brottsoffret. Men det noteras ofta inte i polisanmälan.
I bästa fall hamnar en anmälan i statistiken över brott mot äldre och personer som har en funktionsnedsättning. Trots att det kan vara två helt olika grupper av brottsoffer placeras de i samma kategori hos polisen. Det här gör att det inte finns någon enskild statistik i Sverige över brottsoffer som har en funktionsnedsättning. Detta är olyckligt eftersom det då inte går att se hur stort problemet faktiskt är och vad det kan bero på. Detta behövs ändras på så snart som möjligt.
Tillsätt en utredning
Till att börja med så behöver det tillsättas en utredning för att göra en översyn av det straffrättsliga skyddet för personer med funktionsnedsättning. Det behövs även en uttömmande kartläggning av hur brott mot personer med funktionsnedsättning yttrar sig och orsakerna till detta.
Oavsett vilken regering som bildas efter valet så förväntar vi oss att regeringen ser oss som grupp och ser till att vi kan få det stöd i rättsbalken som vi bör ha rätt till.