Finansministern nöjd med sökhundar i jakten på smuggelvapen

Fler vapen beslagtas än tidigare visar statistik från Tullverket. I fjol beslagtogs 5257 vapen, att jämföra med blott 922 stycken under 2014. Om man däremot tittar på skjutvapen har beslagen blivit färre. En anledning kan vara att andra vapen tas in för att sen göras om till skjutvapen.

– Vi har sett de senaste åren att man tar in deaktiverade vapen och gasvapen, för att sen återställa dem på verkstäder i Sverige. Vi ser också att polisen beslagtar sådana vapen i den kriminella miljön, säger Karl Hertting, enhetschef på Tullverkets underrättelsetjänst, till Altinget.

Det går inte att lura en hund. Finns doftmolekylerna från ett vapen så markerar hunden på det.

Christer Hofström
Utbildare av specialsökhundar

^{Källa: Tullverket}

Även på politisk nivå har vapensmugglingen uppmärksammats. En som har lyft problemet är riksdagsledamoten Boriana Åberg (M) som i en skriftlig fråga till regeringen frågar vad den planerar för åtgärder för att stoppa insmugglingen. Åberg menar att även om polisen beslagtar många vapen kan mörkertalet också förväntas vara stort.

Finansminister Magdalena Andersson (S) är det statsråd som har frågan om vapensmuggling på sitt bord. I sitt svar till Åberg skriver hon bland annat att tullverket de senaste åren har förstärkt sin kapacitet för att stoppa införseln av illegala vapen och att skjutvapen sedan 2014 är ett prioriterat område i EU:s arbete mot organiserad och grov internationell brottslighet.

Narkotikahundar

En metod som används för att hitta vapen, och som finansministern också tar upp, är narkotikasökhundar. Det har visat sig vara ett effektivt sätt då narkotikahundarna relativt lätt kan lära sig att också hitta vapen, inte minst i postförsändelser.

– Det är krutrester, vapenolja och vapenfett som får hundarna att reagera, säger Christer Hofström, utbildare av specialsökhundar till Altinget.

Hundar som redan är upplärda att hitta narkotika kan snabbt lära sig att söka också efter vapen. Det kan gå så snabbt som på en dag enligt Christer Hofström. Metoden är effektiv eftersom det är svårt för smugglarna att få ett vapen helt rent.

– Det går inte att lura en hund. Finns doftmolekylerna från ett vapen så markerar hunden på det, säger han.

Batonger vanligast

De vapengrupper som toppar smuggelstatistiken är batonger av olika slag. Under 2016 rörde sig mer än hälften av beslagen om just batonger. När det gäller skjutvapen som gevär, hagelvapen och pistoler var beslagen endast 14 stycken. Samtidigt beslagtogs 772 elpistoler under samma år.

Samarbetet mellan Tullverket och nationella och internationella myndigheter i kampen mot smuggelvapnen fungerar väl. Det som enligt Karl Hertting dock fortfarande skulle behövas är en straffskärpning.  

– Det finns ett problem med straffsatserna som gör att vi inte får tillgång till hela verktygslådan med tvångsmedel och straffen som döms ut ligger i regel i underkant av vad domstolarna har möjlighet till, säger han.