Färre estetutbildningsplatser och fler yrkesutbildningsplatser

I somras ändrades skollagen. Från och med 2025 ska utbildningar inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen inte bara planeras utifrån elevernas önskemål utan även utifrån arbetsmarknadens behov.

Det är en bra och viktig reform. Framför allt för eleverna och för företagen. Rekryteringsbehoven är stora i näringslivet, fram till 2035 riskerar vi att sakna 290 000 yrkesutbildade, och ungdomar och unga vuxna gynnas av att det finns utbildningar som leder till jobb. Men reformen är också viktig för det offentliga. Ska vi klara dagens och framtidens utmaningar som den gröna omställningen och välfärdens finansiering behöver vi fler som jobbar. Ett utbildningssystem som bättre möter arbetslivets behov är en viktig förutsättning för det.

Men på total nivå så behöver platserna på framför allt samhällsvetenskapliga, ekonomi och estetiska programmen bli färre och platserna på många av yrkesprogrammen bli fler.

Arbete kommer krävas

Reformen har stor potential, men kommer kräva mycket arbete. Det behövs flera insatser av olika aktörer. Tre saker är särskilt viktiga.

1. Det måste finnas tillförlitliga planeringsunderlag av hög kvalitet. I oktober ska Skolverket presentera regionala planeringsunderlag att använda i arbetet med att mejsla fram ett utbildningsutbud som tillfredsställer såväl elevers som arbetsmarknadens efterfrågan. Till del bygger underlagen på SCBs regionala trender och prognoser. Då det visat sig att SCBs underlag kraftigt avviker från uppfattningar som råder inom vissa branscher är det av största vikt att näringslivets uppfattning om det framtida utbildningsbehovet kommer till uttryck i planeringsunderlagen. Vi menar att förekomsten av avvikelser i underlagen kan innebära utbildningsutbud som inte speglar arbetsmarknadens reella behov. Skolverket och SCB behöver tillsammans utveckla planeringsunderlagen och här kan vi bidra med våra kunskaper om arbetsmarknaden för att göra underlagen bättre.
2. Samordningen mellan huvudmän måste öka och det behöver finnas fungerande regionala strukturer. Det kommer behövas ett ökat samarbete mellan huvudmän, både kommunala och fristående på regional nivå. Det behöver finnas regionala branschråd, i alla regioner, som kan hjälpa till att bearbeta och kvalitetssäkra de regionala planeringsunderlagen. Det är viktigt att arbeta kring befintliga strukturer. Runt om i landet finns många olika former av collegekoncept och branschinitiativ, de behöver utgöra grunden för det regionala arbetet.
3. Branschernas involvering och inflytande måste öka. Ska reformen bli framgångsrik räcker det inte med att det finns rätt antal utbildningsplatser. De behöver också hålla god kvalitet och relevans och inte minst också vara attraktiva. För att det ska ske behöver branschernas inflytande över den gymnasiala yrkesutbildningen på nationell nivå öka.

Platserna på estetiska program måste bli färre

Dimensioneringen kommer behöva se olika ut över landet och det är viktigt att utgå från de lokala och regionala behoven. Men på total nivå så behöver platserna på framför allt samhällsvetenskapliga, ekonomi och estetiska programmen bli färre och platserna på många av yrkesprogrammen bli fler. Inte bara på grund av arbetsmarknadens efterfrågan utan också för att många elever inte väljer att plugga vidare på universitet och högskolor och de hade fått en bättre start på sitt yrkesliv med rätt utbildning.

Vi har höga förväntningar på reformen och kommer göra det vi kan för att den ska bli framgångsrik.