Experter oense om inflationsmål

Det har gått tre år sedan den parlamentariska kommittén satte igång med sin översyn av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen. Nyligen kom betänkandet.

På 2 000 sidor stöts och blöts för- och nackdelar med olika upplägg för centralbanken. Ett antal förändringar föreslås men på det hela taget förblir Riksbankens uppdrag oförändrat.

– Det är ingen revolution som förespråkas. Det är extremt lite som ändras om man ska vara krass. Men det kanske är klokt, if it ain't broken don't fix it, kommenterar Pär Österholm,  professor i nationalekonomi och ledamot i finanspolitiska rådet, utredningen på ett seminarium anordnat av LO.

Inflationen går först

Utredningen har bland annat haft i uppdrag att se över om Riksbanken ska ta hänsyn till den realekonomiska utvecklingen, det vill säga tillväxt och sysselsättning, eller om det fortsatt enbart ska vara inflationsmålet som ska vara rådande.

Det finns inga bra argument för att inte ha ett högre inflationsmål.

Ola Pettersson
Chefsekonom LO

Utredningen har kommit fram till att Riksbanken “utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet, ska bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning”. På ren svenska betyder det att Riksbanken gärna får kika lite på den realekonomiska utvecklingen men fortsatt ska fokusera på inflationen. 

Det har redan varit praxis på Riksbanken, men nu föreslås det alltså komma in i lagtexten.

Inflationsmål

Samtidigt diskuteras inflationsmålet i utredningen. Den kommer fram till att det är svårt att ha ett mål som skiljer sig från andra länder. Det rådde därför enighet i den parlamentariska kommittén kring att behålla målet på 2 procent.

Utredningen föreslår dock att målet kan ändras på Riksbankens initiativ, men att riksdagen i sådant fall ska godkänna den.

Tanken med det är att Riksbanken fortsatt ska säkra sitt oberoende men att det är de folkvalda politikerna som har det sista ordet. Riksdagen kan alltså inte på eget bevåg ändra målet utan det är Riksbanken som måste föreslå det. Samtidigt som Riksbanken, om den vill ändra det, måste ha politikernas godkännande.

Det är en lösning som får tummen upp av Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

– Det skapar legitimitet. Jag tycker att det är ett ganska fiffigt förslag, säger hon.

Höjning

På sikt tycker Nyman att Riksbanken mycket väl skulle kunna föreslå ett högre inflationsmål. Men att det nog krävs att exempelvis Europeiska centralbanken går före.

– Jag tror att det här med omvärlden är viktigare än vad man tänker. För legitimitetsskäl tror jag att det är enormt mycket lättare att få förtroende för ett inflationsmål om det är flera länder som har det, säger hon.

LO:s chefsekonom Ola Pettersson tycker däremot att Riksbanken bör sätta ett högre mål så snart som möjligt.

– Det finns inga bra argument för att inte ha ett högre inflationsmål, säger han.

Pär Österholm är betydligt mer skeptisk. Han tror inte att det är läge att höja målet, när Riksbanken redan nu har svårt att nå upp i två procent.

– Att byta mål i det här läget är verkligen fel tillfälle. Det vore förödande för trovärdigheten och skulle vara extremt problematiskt, säger han.

Det alla tre är eniga om är däremot att det skulle gå att implementera ett annat inflationsmål snabbt, om det skulle bli aktuellt, tack vare att utredningen har tittat på frågan.

Andra nyheter

Bland de övriga nyheterna i utredningen finns bland annat ett förslag om att minska antalet medlemmar i direktionen från dagens sex stycken, till fem stycken samt att begränsa så att en riksbankschef eller vice riksbankschef bara kan få sitt förordnande förlängt en gång.

Även granskningen av Riksbanken föreslås stärkas. Utredningen föreslår att finansutskottet ska få mer resurser för att granska Riksbankens verksamhet. Riksbanksfullmäktiges revisionsfunktion bör stärkas och Riksrevisionen föreslås granska om Riksbanken följer lagen.