Ex-statsråd ska inte tvingas till KU

Det är inte nödvändigt, eller önskvärt, att börja ändra i lagen för att försäkra sig om att före detta ministrar kommer när konstitutionsutskottet kallar. Det är utredaren Bertil Wennbergs slutsats efter att han på KU:s uppdrag har sett över frågan om ministrars och tidigare ministrars medverkan i KU-granskningar.

Översynen tillsattes efter att tidigare näringsminister Maud Olofsson (C) valde att inte infinna sig i KU för att svara på frågor om Vattenfalls Nuon-affär.

Nackdelar med en lag

Det finns argument för lagstiftning som gör klart att man infinner sig när KU kallar, men enligt utredningen är argumenten mot än så länge fler. Ett exempel på mindre enkla frågor om det införs ett lagkrav på att komma till KU är diskussionen kring eventuella straff och viten, enligt Wennberg.

– Det är förenat med vissa svårigheter att stifta en lag, som alla som har prövat känner till, sade han vid en presskonferens.

Därför föreslår utredningen att statsminister Stefan Löfvens exempel bör bli modell för framtida regeringar. Löfven har krävt att samtliga statsråd försäkrar att de kommer att ställa upp vid KU-utfrågningar, även efter tiden som minister.

– KU bör verka för att en sådan ordning blir permanent, sade Wennberg.

Utredningen har även sett över frågan om sanningsplikt och att införa någon form av ed vid utfrågningarna. Men utredningen avråder ifrån det, då det också riskerar att skapa fler problem än vad det skulle lösa. Exempelvis frågan om vad KU ska göra om någon bryter mot sanningsplikten.

Ingen epidemi

– Det är inte något omfattande och stort problem att folk inte håller sig till sanningen, säger Wennberg som inte anser det önskvärt att KU:s utfrågningar får en domstolsliknande karaktär.

Förutom Maud Olofsson har det vid ytterligare ett tillfälle inträffat att ett tidigare statsråd inte har dykt upp i KU, sedan 1970-talet.

– Det är inte någon epidemi på något sätt. Men ur principsynpunkt är det ett viktigt problem, säger Bertil Wennberg.

Om det inträffar fler gånger att tidigare statsråd uteblir, då bör det bli aktuellt med att införa lagändringar. Sådana lagändringar skulle innebära grundlagsändringar, vilket kräver en större utredning, enligt Wennberg.

Bred samsyn

Utredningen har haft en parlamentarisk referensgrupp vars ledamöter var närvarande vid presskonferensen. I princip tas förslagen emot mycket väl från samtliga partier. Socialdemokraternas Hans Ekström hade från början velat se en "Lex Maud", men instämmer i utredningens förslag om att statsminister Stefan Löfvens modell bör bli modell för framtiden.

Centerpartiets Per-Ingvar Johnsson konstaterar att hans parti har varit extra berörda än övriga av utredningen.

– Konsekvensen vi ser nu är att det inte blir så dramatiskt som en del trodde, säger han och tillägger att Maud Olofsson hade sina skäl för att inte komma till KU, då hon ansåg att utskottet vid två tidigare granskningar inte litat på hennes uppgifter.

– Mycket byggde på hennes irritation att man inte litade på henne. Sedan kan man inte försvara att hon inte kom.

Vänsterpartiets Mia Sydow Mölleby anser det stora problemet när Olofsson uteblev var statsminister Fredrik Reinfeldts (M) agerande.

– Problemet som var då, att dåvarande statsminister inte var tydlig med att han förväntade sig att avgångna statsråd skulle komma. Om han hade varit väldigt tydlig med det, då hade det varit ett annat läge. Därför valde KU att gå vidare.

Tuve Skånberg (KD) anser att KU nu ska se till att få se den försäkran som Löfvens statsråd ska ha skrivit under.

– Utredaren fick inte in de här uppgifterna, men vi räknar med att KU ska få in dem, säger Skånberg som i nuläget ställer sig bakom utredningens förslag till fullo.

SD vill gå längre

SD:s Fredrik Eriksson kallar utredningen en tummetott, men ställer sig ändå bakom förslagen.

–Vi hade gärna sett ett bredare uppdrag från början. Därför lät vi denna hemmasnickrade och icke-förpliktigande lösning passera i det här fallet, säger Fredrik Eriksson vars parti driver linjen att hela KU-granskningarna ska ses över och kopplas närmare till domstolsväsendet.

– Om konsekvenserna av en granskning blir kännbara, då skulle det här lösa sig av sig själv. Då vill den som blir granskad komma för att tala för sin sak, säger han.

Maria Abrahamsson (M) sammanfattar förslagen som "väl avvägda och balanserade" och "i proportion till varför man har utrett frågan".

– KU ska ju effektivt kunna granska regeringen. En förutsättning är att utskottet har tillgång till information och upplysningar och att sittande statsråd infinner sig. Det är bra att man tittar på möjligheten för KU att förstärka sin kontrollfunktion, säger Maria Abrahamsson som instämmer i Wennbergs slutsats att det inte bör införas något straff för den som inte kommer när KU kallar.

– Kritiken i media och bland väljare är tillräcklig för att avskräcka från att inte infinna sig. Och inga sittande statsråd har någonsin avstått från att infinna sig, säger hon.