EU:s okunskap om tekniktrender hotar Sveriges konkurrenskraft

Teknologisk utveckling går snabbt och formar framtidens samhälle. Just nu pågår ett intensivt teknikrace mellan USA, EU och Kina – där EU riskerar att hamna på efterkälken.

För att Sverige och EU ska stå starka krävs omfattande investeringar i strategiska teknikområden och en tydlig plan för hur tekniken sprids från forskning till samhällsnytta. Men då måste vi veta var vi står i dag.

EU saknar teknikbevakning 

Problemet är att EU saknar en gemensam, centraliserad funktion för teknikbevakning. Historien visar att omstörtande tekniker snabbt förändrar marknader – AI är ett aktuellt exempel. USA och Kina har sedan länge byggt upp avancerade system för att identifiera och agera på nya teknologitrender.

I Kina har regeringen sedan mitten av 1950-talet systematiskt analyserat så kallade ”flaskhals-teknologier” och styrt resurser mot att övervinna dessa. Kinas strategi, ”Made in China 2025”, har gett landet ledande positioner inom flera framtidsindustrier – från robotik till digitalisering. Systemet är integrerat i både civil och militär styrning, med tydliga kopplingar till nationell säkerhet och ekonomisk utveckling.

I USA har man sedan 1970-talet haft institutioner som Office of Technology Assessment (OTA) och Office of Science and Technology Policy (OSTP), som ger beslutsfattare tillgång till analyser och rekommendationer om teknikutveckling. USA:s modell bygger på att snabbt kunna identifiera och agera på nya teknologitrender, med nära koppling till forskning, näringsliv och försvar.

EU:s system är däremot splittrat och projektbaserat.

Halkar efter USA och Kina

Rapporter som Lettas Much More than a Market och Draghis The future of European competitiveness varnar för att Europa halkar efter inom nyckelteknologier – vilket hotar konkurrenskraft, välstånd och förmågan att hantera klimatutmaningar och digitalisering.

En centraliserad funktion skulle ge EU möjlighet att förstå konkurrenternas strategier, minska teknologiskt beroende och fatta mer långsiktiga beslut

EU har visserligen initiativ och observatorier, men de är begränsade och saknar samordning. Teknikbevakning används främst som underlag för policy, men är sällan integrerad i hela beslutsprocessen. Det gör att insikter inte används effektivt när det gäller.

En centraliserad funktion skulle ge EU möjlighet att förstå konkurrenternas strategier, minska teknologiskt beroende och fatta mer långsiktiga beslut. Det skapar synergier mellan forskning, försvar och näringsliv och gör att resurser används effektivare.

Tre steg för EU

EU behöver nu ta ett helhetsgrepp. Jag föreslår tre centrala steg för att bygga en europeisk teknologisk radar:

• Inrätta ett europeiskt teknikobservatorium.
  En permanent, samordnad struktur med uppdrag att samla, analysera och sprida data om tekniktrender – till kommissionen, medlemsländerna och industrin. Bygg också en svensk nod för teknisk omvärldsanalys, som samordnar Vetenskapsrådets och Vinnovas arbete som kopplas till EU:s kommande system. Integrera också teknikövervakning i hela EU:s beslutsprocess.
• Öppna systemet för medlemsländer och företag.
  Ett öppet men säkert system där myndigheter, näringsliv och akademi samverkar stärker både legitimitet och beslutsunderlag.
• Använd resultaten för att styra investeringar.
  Analysen ska inte bara beskriva läget – den ska användas för att prioritera satsningar där Europa kan ta ledningen och minska strategiska beroenden. Stärk också samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor, bland annat genom gemensamma innovationsprogram och incitament för kommersialisering av forskning.

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har tagit initiativ till att kartlägga Sveriges position inom 48 strategiskt viktiga tekniker – avgörande för vårt framtida välstånd, vår ekonomiska motståndskraft och nationella säkerhet. Analysen visar att vi ligger långt fram inom områden som rymdteknik och autonoma fordon, men pekar samtidigt på utmaningar inom andra områden, som AI och robotik. En slutsats är att ett mer strategiskt angreppssätt för Sverige krävs för att vi ska säkra vår position.

Sverige kan bli navet i Europas tekniksatsning 

Regeringen i Sverige har tagit viktiga steg genom att satsa på innovation och strategiskt viktiga tekniker. Vinnova och Vetenskapsrådet har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en storskalig satsning på excellenskluster för banbrytande och strategisk teknik. Dessa satsningar bör nu kopplas till ett bredare, långsiktigt system för nationell teknikövervakning – som både stärker Sveriges egen position och bidrar till EU:s gemensamma struktur.

Teknologisk utveckling går snabbt, och de länder och regioner som kan äga denna utveckling kommer att forma framtiden. Sverige och EU måste därför ta steget och skapa en gemensam, långsiktig och centraliserad funktion för teknikbevakning och strategisk styrning. Det är inte bara en fråga om konkurrenskraft – det handlar om vår förmåga att utforma framtiden och säkra vårt välstånd och vår säkerhet.

En europeisk teknikbevakning skulle ge beslutsfattarna samma kunskapsläge som redan finns i Washington och Peking – och minska Europas handfallenhet inför nästa teknologiska omvälvning.

Min förhoppning och önskan är också att fler EU-länder gör en fördjupad teknikanalys för att få koll på sin position inom strategiskt viktiga tekniker.