Debatt

"EU-kommissionen saknar förankring i verklighet eller fakta"

DEBATT. Jakt och fiske är inte jämförbart med gruvdrift när man diskuterar miljöpåverkan, men EU-kommissionen håller ändå fast vid sin linje att jakt och fiske inte bör förekomma på tio procent av EU:s territorium. Det skriver Svenska jägareförbundet.

"Snarare kan jakt i vissa fall vara nödvändigt för att nå bevarandemålen i vissa områden."
"Snarare kan jakt i vissa fall vara nödvändigt för att nå bevarandemålen i vissa områden."Foto: Pontus Lundahl/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Svenska jägareförbundet uppmärksammade förra året att EU-kommissionen lagt fram ett förslag som skulle innebära att 30 procent av all mark och vatten skyddas och att tio procent skulle vara strikt skyddad. I de strikt skyddade områdena föreslås i praktiken all mänsklig verksamhet vara förbjuden. Som exempel nämns skogsbruk, gruvdrift, turism samt fiske och jakt.

Ja, ni läste rätt. I EU-kommissionens värld är gruvdrift att likställa med fiske och jakt. Att under senhösten ta sig fram till fots över fjället och fälla ett par ripor eller medelst flugspö drilla en fjällröding ses som samma ”ingrepp” i naturen som att anlägga ett dagbrott.

Det vore enkelt att göra sig lustig över hur tjänstemän i Bryssel uppenbarligen saknar kunskap om hållbart brukande eller är helt i otakt med verkligheten. För dem tycks natur vara någon av Bryssels många parker och där vore det såklart olämpligt med såväl fiske och jakt som modernt skogsbruk och gruvdrift. Verkligheten och naturen är dock inte en park i en europeisk storstad.

EU håller linjen

Regeringen och ansvarig myndighet, Naturvårdsverket, är tydliga med att det inte går att likställa jakt och gruvdrift. Den 18 februari hölls till exempel ett tjänstemannamöte inom NADEG (EU:s expertgrupp för habitat- och fågeldirektivet) där representanten från Naturvårdsverket var tydlig om Sveriges hållning. Jakt och fiske är inte jämförbart med gruvdrift när man diskuterar miljöpåverkan. Snarare kan jakt i vissa fall vara nödvändigt för att nå bevarandemålen i vissa områden. Den hållningen fick bland annat medhåll av Danmark och flera andra medlemsstater. Inget land uttalade stöd för kommissionens förslag.

Av allt att döma tycks dock inte kommissionen ta till sig av kritiken. Man håller linjen att jakt och fiske inte bör förekomma på tio procent av EU:s territorium enligt deras initiala förslag.

Har kommissionen rätt kunskap?

Noterbart i sammanhanget är att Europeiska miljöbyrån (EEA) nyss redovisade sin ”EU State of Nature”-rapport, som bygger på inrapporterade underlag från hela unionen. Här klargörs att jaktens inverkan på miljön och den biologisk mångfalden är försvinnande liten. Faktiskt mindre än en procent, 0,66 procent. I jämförelse kan nämnas att modernt jordbruk står för 21,4 procent och skogsbruket för 10,8 procent av den negativa påverkan på miljön.

Jakten är således hållbar och jaktens påverkan är försumbar i EEA:s egna undersökning, ändå väljer kommissionen att angripa just jakten. Man kan undra varför? Man kan också ifrågasätta om EU-kommissionen verkligen har den kunskap som krävs för att ta kloka detaljerade beslut om olika verksamheter långt från den verklighet man själva känner och verkar i.

Förslaget får inte realiseras

Den svenska jakttraditionen med lokalt engagemang för viltvård i kombinationen med insatser mot invasiva arter är troligtvis inte bara neutral för den biologiska mångfalden, utan i högsta grad positiv. Varför inte vända på resonemanget. Ett genuint lokalt intresse för jakten och viltvården och därmed för vår svenska fauna är en positiv ingrediens för biologisk mångfald i våra landskap.

Redan innan förslaget fått upp styrfart har alltså EU:s egen expertmyndighet för miljöfrågor slagit undan benen på kommissionens argument att jakt innebär en negativ påverkan på miljön.

I det här fallet har Sverige behållit fotfästet i frågan och inte slagit in på den orealistiska och lätt populistisk hållning som kommissionen tycks vara fast besluten att driva. Samtidigt är det av yttersta vikt för flera branscher, näringar och intressegrupper att detta förslag inte realiseras. Här finns utrymme för samverkan.

Det kan finnas skäl att skydda mer natur, men då är det beslut som ska fattas av enskilda medlemsländer. Principen i Sverige är att vi skyddar det som ska skyddas. Vi skyddar och stärker livsmiljöer och biotoper, men vi förbjuder inte fågelskådaren att studera en fågel eller jägaren att förvalta viltet. Vi lägger ingen död hand över landskapet.

Krävs tydlighet

Svenska jägareförbundet har varit tydliga från första dagen vi upptäckte förslaget. Först och främst går det inte att jämföra ett hållbart brukande som jakt med gruvdrift. Det är en huvudlös tanke som redovisats ovan. För det andra krävs mänsklig närvaro och jakt även i områden med ett starkt skydd. I alla fall om man har ambitionen att förvalta det som finns där. Risken är annars att exempelvis snabbt ökande viltarter eller predatorer missgynnar syftet med skyddet. Människan är en viktig del av naturen och den biologiska mångfalden. Vårt ansvar är att förvalta den hållbart för framtida generationer.

Senast den 30 mars har medlemsstaterna möjlighet att ge kompletterande synpunkter om förslaget till kommissionen. Svenska jägareförbundet förutsätter att regeringen och myndigheten fortsätter att vara tydliga i frågan.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00