EU får inte reglera sönder kosmetikamarknaden

Kosmetiska produkter och personliga hygienprodukter används av de flesta svenskar dagligen. Det är produkter som bland annat förbättrar vår livskvalitet, stärker våra tänder och ökar vår självkänsla. Det är också en bransch som inom EU genererar cirka 2 miljoner arbeten, och i Sverige cirka 50 000. Bara under år 2021 exporterade Sverige kosmetiska produkter för mer än 7 miljarder kronor.

Givetvis är det bra med ett starkt och omfattande regelverk som skapar säkerhet för konsumenter, något som vi i Europa har haft i snart 50 år haft. Tydliga ramar och regler som har utvecklat säkra och hållbara alternativ som minskar användningen av skadliga ämnen. Det är ett regelverk som kontinuerligt har uppdaterats efter nya rön för att ha så säkra marginaler som möjligt.

Gör inte regelverket ännu hårdare

Det noggranna regelverket kan exemplifieras med att man i dag bara tillåter att 1/100-del får användas av den exponering som använts vid försök och där inga negativa effekter kunnat konstateras. Motsvarande regelverk kring till exempel alkohol vore att man efter att ha studerat effekterna av öldrickande, och konstaterat att det är okej för kroppen att dricka en öl i veckan, skulle inrätta ett regelverk som tillåter att man drack en tesked öl i veckan.

Det finns helt enkelt ingen anledning till att göra regelverket ännu hårdare. Det är snarare av yttersta vikt att EU:s regelverk är så förutsägbart som möjligt med enkla administrativa processer, för att kunna underlätta framstegen. Tyvärr går vi dock, som i en rad andra frågor, mot en utveckling där EU ökar regleringen och den administrativa bördan.

EU-kommissionen har nämligen presenterat ett utkast till en ny kosmetikaförordning med betydligt strängare och hårdare regler än vad som är fallet idag. Ett formellt förslag från EU-kommissionen är att vänta inom kort. Det skulle innebära ett enormt skifte och riskera att få långtgående negativa konsekvenser för en viktig näring i Sverige som omsätter över 20 miljarder kronor. De nya begränsningsidéerna som presenteras i utkastet är utan närmare konsekvensanalys och saknar respekt för företagens villkor och människors vardag. Orosdriven ideologi framför hanterbar verklighet helt enkelt.

Grunda inte politik på ogrundad oro

EU:s nya kosmetikaförordning skulle inte bara drabba svensk sysselsättning och välfärd, utan även göra livet krångligare för användare och konsumenter. Följande tre produktkategorier kan begränsas kraftigt om förordningen blir ett faktum:

• Parfym. Här ser EU etanol som ett farligt ämne som riskerar att regleras bort. Om det blir ett förbud kommer en historisk produkt som har skänkt så många svenskar glädje vara ett minne blott.
• Tandkräm. Fluor i tandkräm är en av anledningarna till att svensken i dag har god tandhälsa, men fluor i sig ska samtidigt inte konsumeras i stora mängder. Med en ny kosmetikaförordning som inte förmår se till säkerhet hos produkter utan ivrar mot snabba förbud mot innehållsämnen riskerar fluor att försvinna ur tandkrämerna. Risken är förstås också att preventiv tandvård, daglig tandborstning med fluortandkräm, till viss del kommer att behöva ersättas med dyra besök hos tandläkaren.
• Solskydd. Här är det UV-filter som oöverlagt kan bli boven. Ett antal UV-filter är idag tillåtna efter att ha bedömts som säkra av EU-kommissionens expertkommitté. UV-filter som absorberar eller reflekterar UV-strålarna för att skydda huden från solens skadliga effekter. I det nya förslaget kan uppemot 70 procent av alla tillåtna UV-filter komma att förbjudas.

Sveriges regering måste arbeta för att EU:s kosmetikaförordning fortsatt ska baseras på dokumenterad säkerhet, inte på ogrundad oro, och samtidigt möjliggöra för svenska företag att överhuvudtaget kunna placera säkra produkter på marknaden. Om inte så riskerar vi att reglera sönder hela kosmetikamarknaden i Europa och se många populära och viktiga produkter försvinna.