Epsteinhärvan ett historiskt fall för norska toppolitiker och diplomater

I serien The Diplomat möter vi den charmige, anarkistiskt lagde maken till den smarta, kompromisslösa ambassadören. Hon vill bara få rädda världen och inser att hon motvilligt också måste stå ut med att vissa genvägar tas – och att även hon måste småprata med ointressanta men mäktiga människor för att nå sina mål. Han är upptagen av ränkspel och positionering, men hyser också en stor förkärlek för sig själv och odlar sina egna möjligheter att stå i centrum för uppmärksamheten.

Men det vi har läst den här veckan i den omfattande brevväxlingen mellan Jeffrey Epstein och en rad norska toppolitiker, diplomater, prinsessor och ledare är vildare än de flesta tv-manus.

Det är ett brutalt möte med verkligheten. När offentligheten får nyckeln till en dörr som döljer systematiskt hemlighållande bland några av världens mest privilegierade är det knappt möjligt att föreställa sig vad som väller fram.

Det får konsekvenser

Nu vet vi mer om detta. Och det vi har sett håller redan på att få konsekvenser.

Konturerna har redan vuxit fram. Mäktiga män berövas sin värdighet till följd av misstag som begåtts och lögner som berättats, och vi har ett kungahus som befinner sig i en ännu djupare kris än före denna overkliga vecka tog sin början.

Nu ska rättssystemet sätta sin långsamma kvarn i rörelse. Granskningar ska inledas. Anställningar ska omprövas.

På torsdagen blev det känt att tidigare norska statsministern Thorbjørn Jagland är under utredning för grov korruption. Norska ekobrottsmyndigheten Økokrim har begärt att utrikesdepartementet tar initiativ till att upphäva hans immunitet, som han haft i kraft av sitt internationella uppdrag i Europarådet. Utrikesministern Espen Barth Eide ställer sig bakom detta och kommer, på Norges vägnar, att lägga fram ett förslag i frågan för Europarådets ministerkommitté. Statsminister Jonas Gahr Støre understryker i en kort kommentar att Økokrims utredning ”understryker allvaret i saken”.

Avfärdar ”pressens lilla privatutredning”

Själv säger Jaglands advokat att han är lugn inför utgången.

”Baserat på det vi har funnit ser vi lugnt på utfallet. Det är framför allt bra för Jagland att få ett auktoritativt klarläggande från Økokrims sida, i stället för att hela pressuppbådet ska bedriva varsin liten privatutredning”, säger Jaglands advokat Anders Brosveet.

Jagland ska utredas för att ha tagit emot gåvor, resor och lån i kraft av sin ställning.

I mejl och meddelanden mellan Jeffrey Epstein och hans assistenter och Thorbjørn Jagland har information utbytts om barnens namn, pass, hustruns 60-årsdag, orangea T-shirts och flygtider. Allt detta har varit kryddat med låneförfrågningar, geopolitik, visumförslag och inbjudningar kopplade till Putin.

Redan det faktum att begreppet ”grov korruption” kopplas till en man som under flera decennier har åtnjutit förtroende att inneha några av samhällets allra viktigaste uppdrag är uppseendeväckande.

Att han tidigare har talat osanning om detta är skandalöst, och att han nu inte ställer upp i debatt stärker bara misstankarna. Att visa en viss dos ödmjukhet och betydligt större öppenhet hade varit en bättre strategi, om det inte finns något klandervärt att finna.

Mycket att bemöta för Jagland

Jagland har hittills inte redogjort för om han har blivit bjuden på en semesterresa för sig själv och sin familj, om han har tagit emot pengar eller andra förmåner – och det har ännu inte kommit några tydliga svar på om den tidigare Ap-statsministern har gett några gentjänster till en av vår tids mest omskrivna sexualförbrytare.

Även diplomatparet Terje Rød-Larsen och Mona Juul har anlitat några av landets främsta advokater. De har mycket att svara för. Rød-Larsen kan snabbt hamna i samma Økokrim-kategori som sin mångårige nära vän och samarbetspartner Jagland.

Juul måste svara inför sin arbetsgivare, utrikesdepartementet, och hennes imponerande diplomatiska karriär – med en rad centrala och väl utförda uppdrag för nationens räkning – kan plötsligt få ett ovärdigt slut.

Troligen handlar det om att vi under en period på tjugo–trettio år har spelat förstafiol i det geopolitiska världsorkestern. 

Även tidigare utrikesministern Børge Brende ska granskas – av sin arbetsgivare World Economic Forum, som alls inte är nöjt med att dras in i Epstein-skandalen med dunder och brak.

Det ställs helt berättigade frågor om vad UD har gjort under alla dessa år. Men kanske har de uppgifter som har kommit fram ur Epstein-filerna, som släpptes i fredags, varit för otroliga för att ens kunna föreställas. Utrikesminister Espen Barth Eide framhåller i NRK:s Debatten att detta handlar om personer, inte om system.

Varför just Norge?

Det är många som har undrat varför just Norge drabbades så hårt när en ny tsunami av information strömmade ut ur Epstein-filerna.

Troligen handlar det om att vi under en period på 20–30 år har spelat förstafiol i det geopolitiska världsorkestern. Vi har också haft mycket pengar. Och ett Nobelpris som kanske är ännu mer eftertraktat än vi har förstått. Kopplar man samman sådana positioner med det personliga – där en rejäl dos fåfänga och naivitet möter maffialiknande globala aktörer – får vi helt enkelt en käftsmäll.

Sörjan som väller fram ur Epstein-filerna har funnits där hela tiden. Men först nu får vi inblick i det osköna.

Det har snart gått en vecka sedan vi kunde läsa mejlväxlingar om orangea T-shirts i en tvättmaskin på ett semesterresmål, om frisörtider och formuleringar som ”thank you for all you are doing for me and my family, my dearest friend”.

Öppenheten och viljan att svara – och ta ansvar – har hittills varit minimal från de flesta som har nämnts. Det är det minsta vi måste kunna kräva av människor som under många år har förvaltat vårt samhälles förtroende.

Artikeln är översatt från Altinget.no.