"Energisystemets utmaningar kräver fortsatt politiskt fokus"

DEBATT. Energiöverenskommelsen har skapat tydlighet på energiområdet och underlättat för företagen – men det finns mer att göra. Nationell effektbrist, lokal kapacitetsbrist i elnäten och en krympande fjärr- och kraftvärmesektor är tre allvarliga utmaningar för energisystemet, skriver Energiföretagens vd Pernilla Winnhed.

Av: Pernilla Winnhed
vd Energiföretagen Sverige

Tack vare att vi i Sverige under decennier fasat ut kol och olja så har vi i dag en närmast utsläppsfri elproduktion och ett fjärrvärmenät som ersatt oljeuppvärmda hus med förnybara och återvunna värmelösningar. Dessutom ett elnät med hög leveranssäkerhet, vilket i klartext betyder att vi under normala förhållanden har tillgång till el när vi behöver den.

Men vårt samhälle och vårt energisystem förändras. Utöver en snabb befolkningstillväxt, urbanisering och digitalisering, ser vi en ökad efterfrågan på el när vi ska ersätta fossila bränslen som drivmedel i bilar och i industriprocesser. Vi ser också datahallar och batteriparker som vill placera sina verksamheter i Sverige, tack vare vår klimatsmarta energi och höga leveranssäkerhet.

Ansträngt energisystem

Denna, på många sätt positiva, utveckling gör det samtidigt tydligt att energisystemet börjar bli ansträngt. Kapaciteten i stamnätet har på flera håll nått sitt tak och det tar lång tid att bygga ut. Som en följd är elnätet ”fullt” i flera regioner och kommuner måste tacka nej till attraktiva företagsetableringar. Vi ser också kommande effektutmaningar i elsystemet. Det betyder att vi kan komma att sakna tillgång på el när efterfrågan är hög, vanligtvis vindstilla, kalla vinterdagar. Det duger inte.

Vår nytillträdda regering måste därför agera i tid, så att Sverige kan fortsätta vara konkurrenskraftigt med hjälp av en stabil och klimatsmart el- och värmeförsörjning, och kunna uppnå det svenska målet om nettonollutsläpp av växthusgaser senast år 2045.

Att göra-lista till nya energiministern

Energiföretagen föreslår därför ett antal reformer som energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) och den nya regeringen, genast bör ta tag i:

Förenkla och snabba på utbyggnaden av elnäten

Regering och riksdag har fattat beslut om ambitiösa mål för klimatomställningen, förnybar energi, energieffektivisering, grön industri och bostadsbyggande. Alla dessa mål kräver en utbyggnad av kapaciteten i elnäten. Men ledtiderna för att förstärka det överliggande stamnätet är orimligt långa, ofta mellan 10 och 15 år och på regionnätsnivå tar tillståndsprocesserna upp till 10 år. Detta måste ändras.

Energiföretagen föreslår att regeringen tar ett initiativ till breda samtal om hur förenklingar i tillståndsprocesserna kan genomföras och investeringar i elnäten stimuleras. Elnätsregleringen måste också förtydligas med en målbild för vad elnäten ska klara av att leverera, och tydliga incitament bör införas för innovationer i ökad flexibilitet.

Sätt ett mål för leveranssäkerheten i elsystemet

I sin senaste scenarioanalys för effektbalansen ser Svenska kraftnät effektutmaningar de närmaste åren, med risk för effektbrist framför allt i södra Sverige. Huvudförklaringen är att delar av kärnkraften och kraftvärmen läggs ned på grund av bristande lönsamhet, samtidigt som vi får in mer volatil kraft. Effektbrist innebär i extremfallet, till exempel under en riktigt kall vinterdag med hög efterfrågan, att elkunder behöver kopplas bort från elnätet genom så kallad roterande bortkoppling.

Vi kan inte planera för en hundraprocentig leveranssäkerhet eftersom det skulle innebära en kostsam beredskap för en rad väldigt osannolika händelser. Men vi måste få ett regelverk på plats som är anpassat efter de utmaningar vi står inför i dag.

Energiföretagen föreslår att regeringen utreder ett mål för leveranssäkerheten och ser över villkoren för effektreserven. Det är inte de enda åtgärderna som behövs för att säkra leveranssäkerheten, men det är viktigt steg för att sända rätt signaler till marknaden och de företag som förväntas investera i kraftproduktion, flexibilitetstjänster och innovationer.

Utveckla en strategi för fjärr- och kraftvärmens roll i energisystemet

De kommande åren kommer att antal större kraftvärmeverk att fasas ut och ersättas med enbart värmeproduktion. Detta på grund av bristande lönsamhet som i hög grad orsakas av en rad skatter och styrmedel. Till exempel genom återinförd kraftvärmeskatt och energikraven i Boverkets byggregler, som ensidigt försämrar konkurrenskraften gentemot annan kraftproduktion och andra uppvärmningsformer. I januariöverenskommelsen föreslås dessutom att den kritiserade avfallsförbränningsskatten införs, vilket lägger ytterligare sten på bördan.

I Energiöverenskommelsen lyftes vikten av en stark fjärr- och kraftvärme – inte minst för att avlasta elsystemet vintertid. Kommande regering behöver därför ta ett samlat grepp om fjärr- och kraftvärmens villkor, utifrån dess viktiga roll för energiförsörjningen och för effektbalansen – och anpassa styrmedel och regelverk därefter.

Nu krävs hög reformtakt

Ett energisystem som lever upp till krav på försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet är inget som bygger sig självt. Vår nytillträdda regering måste därför fortsätta hålla reformtakten hög och skapa rätt förutsättningar för marknadens aktörer så att Sverige kan fortsätta vara konkurrenskraftigt med hjälp av ett stabilt och klimatsmart energisystem.

Forrige artikel "Vi behöver mer fakta om våra skyddade skogar" Næste artikel IKFF: Ensidig rapport med en förlegad syn på kärnvapen IKFF: Ensidig rapport med en förlegad syn på kärnvapen