En inkluderande arbetsmarknad skapas inte med hårdare krav

Inför valet 2026 talas det mycket om att fler ska arbeta, sjukskrivningarna minska och kompetensbristen lösas. Men i den politiska debatten missas ofta den mest avgörande förutsättningen för en fungerande arbetsmarknad: sjukvård och rehabilitering som faktiskt hjälper människor med långvarig och kronisk sjukdom. Utan detta riskerar arbetslinjen att bli tom retorik.

Kroniska sjukdomar påverkar arbetsförmågan

Det är ingen slump att sjukvården återkommande pekas ut som väljarnas viktigaste fråga – och att så många som tre av tio väljare kan tänka sig att byta politiskt block beroende på hur den hanteras, enligt en undersökning av Cancerfonden. Sambandet är tydligt: utan tillräcklig vård, inget fungerande samhälle.

I dag lever hundratusentals människor i Sverige med kroniska sjukdomar som påverkar arbetsförmågan över tid. Det kan handla om värk, hormonella rubbningar, extrem trötthet, depression eller kognitiva svårigheter. Gemensamt är att arbetsförmågan ofta varierar – och att systemen runt individen sällan är anpassade för just variation.

När regelverken är för snäva vågar människor inte pröva sin arbetsförmåga

Arbetsmarknaden måste bli betydligt mer inkluderande. Trots hög utbildning är arbetslösheten dubbelt så hög bland akademiker med funktionsnedsättning jämfört med övriga akademiker, visar en rapport av Akavia. När arbetsgivare har kunskap om hur exempelvis sköldkörtelsjukdom eller reumatiska sjukdomar kan påverka vardagen, skapas möjligheter i stället för hinder. Kompetensen finns redan, det handlar om att ge människor chansen att använda den.

Distansarbete hjälpsamt för kroniskt sjuka

En lösning är distansarbete. Pandemin visade vad som är möjligt – och den utvecklingen går inte att vrida tillbaka. För många med kronisk sjukdom är distansarbete, flexibla arbetstider och möjlighet att anpassa arbetsdagen helt avgörande för att orka arbeta överhuvudtaget, enligt en rapport av Fackförbundet ST. Ändå behandlas denna lösning fortfarande som undantag snarare än som en naturlig del av ett modernt arbetsliv.

Men flexibilitet i arbetslivet räcker inte om tryggheten i sjukförsäkringen saknas. När regelverken är för snäva vågar människor inte pröva sin arbetsförmåga. En medlemsundersökning som Reumatikerförbundet genomförde 2024 visar tydligt att kroniskt sjuka ofta hindras av dagens system – trots att de både vill och kan jobba mer. Förslag som arbetsprövning med bibehållen sjukpenning kan vara ett steg i rätt riktning, men bara om de är frivilliga, flexibla och anpassade för sjukdomar som går i skov.

Hellre bättre stöd än hårdare krav

Rehabilitering är en annan avgörande pusselbit. Försäkringskassans egna analyser visar att personer som sjukskrivs för stressrelaterad ohälsa har svårare att komma tillbaka i arbete än andra – och att kunskapen om vad som faktiskt underlättar återgången är otillräcklig. Detta gäller i högsta grad även personer med kronisk fysisk sjukdom. Utan fungerande rehabilitering riskerar sjukskrivning att bli permanent utanförskap.

Inför valet 2026 behöver politikerna ta ett samlat grepp om sambandet mellan vård, rehabilitering och arbetsmarknad, om de vill få väljarnas röster. En inkluderande arbetsmarknad byggs inte med hårdare krav, utan med bättre stöd, flexiblare system och en sjukvård som ger människor förutsättningar att fungera.

Ett samhälle som vill ha fler i arbete måste också ge människor möjlighet att arbeta. Att låta bli kostar mer än att agera.