”En gemensam känsla av europeisk identitet måste läras och tränas in”

Vi kommer från olika geografiska områden och kulturer i Europa. Vi har vuxit upp i olika politiska system, med olika språk och formats av olika historiska erfarenheter. Men vi förenas av en mäktig kraft: känslan av att vara europé i själ och hjärta. I en omvärld som präglas av växande globala spänningar och osäkerhet är den känslan viktigare än för tidigare generationer.

Medborgarkunskap måste tränas in

Därför är medborgarkunskap en så viktig färdighet. Vi vet att läs- och skrivkunnighet, kunskap i matematik och naturvetenskap samt digital kompetens är nödvändiga färdigheter. Men varje ung europé bör också lära sig hur de kan engagera sig på ett ansvarsfullt sätt i samhällslivet, tänka kritiskt om sin omvärld och delta aktivt i demokratin. Medborgarkunskap är inte ett frivilligt tillval: det är något helt avgörande för våra moderna europeiska samhällen.

I dag betraktar 74 procent av alla unionsinvånare sig själva som EU-medborgare – vilket är rekordmånga. Två av tre anser att det som förenar européer är mer än det som skiljer dem åt. Det är en uppmuntrande utveckling, men den är ömtålig. Demokratin kan inte tas för given. Över hela kontinenten ser vi belägg för polarisering, desinformation och minskat förtroende för institutionerna. I en tid då Europa stärker sin försvars- och säkerhetskapacitet är det lika viktigt att vi bygger upp demokratisk motståndskraft och en gemensam syn på vilka vi är. Om vi inte ger kommande generationer verktyg för att hantera dessa utmaningar kan vi inte förutsätta att de kommer att försvara demokratin bara för att vi gjorde det.

Medborgarkunskap och en gemensam känsla av europeisk identitet måste läras och tränas in, bli en del av livet. Vi måste ge våra ungdomar möjlighet att ifrågasätta, tänka kritiskt, ha svåra samtal och känna sig som en del av något större än de själva. Demokrati handlar inte bara om parlament eller domstolar. Det handlar också om en vi-känsla: att vi delar historia, kultur och värden som vi vill föra vidare.

Erasmusprogrammet är en europeisk framgångshistoria

Medborgarkunskapen måste börja stärkas i skolan, redan i tidig ålder. Över hela kontinenten arbetar lärare och utbildare outtröttligt med att ge barn och ungdomar kunskaper om alfabet, algebra och algoritmer. Genom att skaffa sig en stark och stabil grundläggande kompetens får ungdomarna förutsättningar att fortsätta sin utbildning, sina karriärer och sina liv, oavsett om de drömmer om att bli snickare eller kardiologer. Skolsystemen i Europa erbjuder inte bara utbildningsvägar, utan också en grund som gör det möjligt för ungdomar att tänka analytiskt, reflektera kritiskt och i förlängningen bli kapabla och självsäkra medborgare i demokratier.

Nästa generation kommer bara att försvara Europa om de verkligen känner att Europa är deras.

Erasmus+ har en viktig roll att spela i denna utveckling. Erasmusprogrammet är en av Europas största och mest älskade framgångshistorier. Hittills har över 16 miljoner människor deltagit i Erasmusprogrammet, och programmet har format generationer av unga människor med en verklig europeisk identitet. Det har påverkat många ungdomars tankesätt när de har fått fler utbildningsmöjligheter. Och det har påverkat deras känslor när de har fått upptäcka olika sätt att leva och kunnat ta del av andra kulturer på ett sätt som berikar och stärker den ömsesidiga förståelsen mellan européerna. Vi kanske äter olika mat och lyssnar på olika typer av musik, men vi har en gemensam värdegrund. Nu måste vi se till att det inte slutar där.

Europa måste leva i människors hjärtan

I dag missar alltför många ungdomar fortfarande de stora möjligheter till rörlighet som Erasmus erbjuder. Det måste bli ändring på det. Program med goda resultat, till exempel Erasmus+, bör fortsätta och få ännu större räckvidd på det sociala området och utbildningsområdet. För yngre elever – kanske redan i grundskolan – kan en utlandserfarenhet, om så bara för en vecka, förändra ett barns liv, särskilt för dem som annars kanske aldrig skulle lämna sin stad eller sitt land. En sådan erfarenhet kan öppna sinnen, väcka nyfikenhet och innebära att den viktiga känslan av europeisk tillhörighet börjar byggas upp. Vi har en tydlig vision: oavsett bakgrund eller ursprung förtjänar varje barn i Europa en chans att upptäcka sin koppling till Europa – inte bara administrativt utan känslomässigt. Nästa Erasmus+-program kommer att vara ett viktigt steg i den riktningen.

Tidigare i veckan samlades ungdomar från hela Europa i Köpenhamn för EU:s ungdomskonferens, en hörnsten i EU:s ungdomsdialog. Årets tema – framtiden för Erasmus+ – handlar om något av det viktigaste för unga européer: möjligheter, inkludering och tillhörighet. De vet bättre än någon annan vilka utmaningar de står inför och vilka ambitioner de har för framtiden. Därför måste beslutsfattarna inte bara lyssna på vad de har att säga, utan också vara villiga att agera. Vi tar med oss ett antal mycket viktiga insikter från vårt deltagande i årets ungdomskonferens.

Det räcker inte med budgetar och bataljoner för att försvara Europa. Europa måste vara levande i människors sinne och hjärta. Att trygga vår framtid handlar inte bara om att skydda gränserna, utan om att skydda värden: demokrati, solidaritet och frihet. Detta arbete inleds i klassrummet, i utbytesprogram och i de dagliga erfarenheter som gör att ungdomar känner sig som en del av Europa. Nästa generation kommer bara att försvara Europa om de verkligen känner att Europa är deras. Låt oss se till att det blir så.