Debatt

En demokratikanon kan förankra demokratin i varje generation

Vi bör säkerställa att kommande generationer och nya medborgare får en förståelse för de idéer och tankar som format dagens samhälle. Det är hög tid att regeringen ger en grupp experter från olika delar av samhället i uppgift att ta fram en demokratikanon, skriver Nina Lundström (L).

”En demokratikanon ska kunna vara en viktig del i skolans olika årskurser samt för läsning och diskussion vid studiecirklar och folkhögskolor samt SFI-undervisningen.”
”En demokratikanon ska kunna vara en viktig del i skolans olika årskurser samt för läsning och diskussion vid studiecirklar och folkhögskolor samt SFI-undervisningen.” Foto: Hannah Busing/Unsplash
Nina Lundström
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Under pandemin har vi fått erfara vad inskränkningar i vår frihet kan innebära, trots att inskränkningar varit nödvändiga ur folkhälsosynpunkt. Vi påminns om vikten av demokrati och demokratisk förankring när friheten påverkas. Ett öppet demokratiskt samhälle är grunden för frihet och demokrati. Därför bör alla ges möjlighet att känna till de viktigaste tankar och texter som har format den svenska demokratin. Genom en demokratikanon kan dessa idéer göras tillgängliga för alla.

Det är hög tid att regeringen ger en grupp experter från olika delar av samhället – statsvetare, historiker, lärare och andra – i uppgift att ta fram en demokratikanon.

En viktig del i skolan

En demokratikanon bör bestå av en samling texter som har haft särskild betydelse för framväxten av demokratin i Sverige. Det kan handla om att illustrera hur tryckfriheten tidigt fick fotfäste i Sverige eller hur kampen för kvinnors rösträtt och jämställdhet gick till. Även internationella texter som influerat, utvecklat och fördjupat vår demokrati bör finnas med som inspiration.

En demokratikanon ska kunna vara en viktig del i skolans olika årskurser samt för läsning och diskussion vid studiecirklar och folkhögskolor samt SFI-undervisningen. En demokratikanon kan stärka grunderna i det demokratiska arbetet.

Inte att tas för givet

Det demokratiska tillståndet i världens länder visar att demokrati inte kan tas förgivet.

The Economist Intelligence Unit (EIU) konstaterar i sitt demokratiindex 2021 att demokratin backade i världen och nästan 50 procent av världens människor lever i länder med demokratisk tillbakagång samtidigt som auktoritära styren tar allt mer plats. Enligt EIU är pandemin den faktor som i högst grad har bidragit till den demokratiska tillbakagången under 2021. Det handlar dels om restriktioner som har begränsat människors frihet, men man menar även att pandemin har bidragit till polarisering i många länder. Sverige rankas som världens fjärde mest demokratiska land 2021.

Det demokratiska tillståndet i världens länder visar att demokrati inte kan tas förgivet. Främlingsfientliga partier har vuxit sig starkare och kan genom politisk makt inskränka friheter för sina medborgare. Kvinnors frihet hotas. Religiösa fundamentalistiska krafter har fått fotfäste runt om i världen och lyckats genomföra brutala dåd. Fundamentalistiska ideologier utgör ett hot mot idén om varje människas unika och oinskränkbara värde.

Format dagens samhälle

Den svenska demokratin, jämställdheten, yttrandefriheten, rösträtten, föreningsfriheten och andra fri- och rättigheter är inte unika svenska företeelser. Deras uppkomst är ett resultat av hundratals år av kamp för frihet, feminism, demokrati och humanistisk verksamhet på de politiska barrikaderna såväl inom som utom parlament, i partier och civilsamhällen, fackföreningar och vid lärosäten runt om i världen. Riksdagen uppmärksammar demokratins landvinningar och rösträtten speciellt under pågående riksmöte. Den 12 september 1921 fick kvinnor för första gången utöva sin rösträtt i riksdagsval. År 2021 var det hundra år sedan det första riksdagsvalet hölls i vilket både kvinnor och män fick rösta.

Vi bör säkerställa att kommande generationer och nya medborgare får en förståelse för de idéer och tankar som format dagens samhälle och värderingsgemenskapen. En demokratikanon kan bidra till att demokratin förankras i varje generation och att värderingsgemenskapen värnas. Demokrati kan inte tas förgivet.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget