Ekström tar sig an lärarutbildningen

Skolkommissionen presenterade i maj sitt delbetänkande. Nu arbetar Anna Ekström vidare med bland annat skolans kompensatoriska uppgift, alltså att skolan ska kompensera för elevers olika förutsättningar.

– Vi går vidare med förslag hur man kan kombinera valfrihet med ökad likvärdighet, säger Skolkommissionens ordförande Anna Ekström, till Altinget.

För att öka likvärdigheten tittar kommissionen på hur man i större utsträckning kan få de bästa lärarna att jobba i de skolor som har de största problemen.

Vill ha mer tid

Anna Ekström har bett om förlängd tid, ett halvår, för kommissionens arbete. Enligt ursprungsplanerna ska ett slutbetänkande presenteras den 13 januari nästa år.

– Det återstår en hel del arbete. Det är komplexa frågor, och det är tänkt att vi ska komma med lagförslag, säger hon.

Regeringen har ännu inte beslutat om kommissionen ska få mer tid på sig.

Ekström påpekar att när delbetänkandet fick en senare tid så blev det också mindre tid än planerat mellan del- och slutbetänkandet.

Om kommissionens förslag blir färdiga först i juni 2017 kan tidsplanen bli tajt om lagändringarna ska hinna beslutas före riksdagens sommaruppehåll 2018. I så fall kan skolkommissionens förslag bli en del av valrörelsen. Men det är inget som Anna Ekström har beaktat när hon bett om längre utredningstid.

– Skolfrågorna ligger högt upp på den politiska agendan i alla fall. Jag har inte tänkt på det på det sättet, utan tänkt utifrån vilka förutsättningar som kommissionen har för sitt arbete.

Regeringen har fått kritik, bland annat av SKL, för att inte sända ut Skolkommissionens första förslag på remiss. Istället inväntar regeringen slutbetänkandet innan det blir ett remissförfarande.

Täta kontakter med SKL

Under arbetets gång i kommissionen månar Anna Ekström om att dela information och synpunkter med huvudmännens företrädare.

– Vi har fortlöpande träffar med SKL:s utbildningsberedning och med friskolorna. Vi har etablerat en bra kontakt, säger hon, men påpekar att hon hade arbetat på samma sätt även om delbetänkandet gått ut på remiss.

En annan fråga som Skolkommission kommer att arbeta med under hösten är lärarutbildningen och vad som kan göras för att förbättra den.

– Vi har haft ett jättebra symposium om lärarutbildning. Det jag framför allt tar med mig från det är hur viktigt det är med en väl fungerande praktik, den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Nu kommer vi att sätta fart med arbetet med lärarutbildningen i Skolkommissionen, säger hon.

Skolkommissionen presenterade i maj sitt delbetänkande som bland annat föreslår en annan styrmodell av skolan, där staten tar ett ökat ansvar, bland annat genom nationella målsättningar, utvecklat stöd på regional nivå och ökad styrning av resurserna till skolan.

Från politiskt håll tyckte flera att kommissionen borde ha gått längre och föreslagit ett statligt huvudmannaskap.

– Det är inga synpunkter som chockat mig. Jag efterlyser fortfarande besked vad det är man menar med statligt huvudmannaskap, säger Anna Ekström till Altinget.

Ökad statlig makt

Kommissionen föreslår två tänkbara modeller för att öka den statliga finansieringen och det statliga ansvaret, på bekostnad av det kommunala inflytandet.

Den första modellen är lättare att införa då den inte kräver lika stora lagändringar. Det är en nationellt bestämd fördelningsmodell av pengar som utifrån elevsammansättningen anger en lägsta nivå för varje kommuns pott för undervisning och elevhälsa.

Den andra modellen är att man inför ett nytt sektorsbidrag för skolan, att de pengar som skolorna i dag får från kommunerna istället betalas ut av staten. Kommissionen överväger också att man till sektorsbidraget för över mycket av det som i dag betalas ut genom riktade statsbidrag, alltså där skolor får pengar för att utföra en av riksdag och regering bestämd uppgift, som fortbildning av lärare eller extra lön till förstelärare.

Anna Ekström anser att båda modellerna bidrar till ökad likvärdighet i skolan, bland annat genom att svagare skolor tillförs mer resurser. 

– Ja, i båda modellerna sker det en större omfördelning av pengar.

Källa: Skolkommissionens delbetänkande

En viktig samarbetspartner för Anna Ekström och Skolkommissionen framöver blir Tillitsdelegationen som leds av Laura Hartman.

Delegationen tillsattes av regeringen i början av sommaren och ska hitta sätt att göra styrningen av den offentliga sektorn effektivare, och på ett bättre sätt ta till vara på kompetensen hos medarbetarna. Regeringens förhoppning är att göra hela styrkedjan, från stat till medborgare, bättre och mer ändamålsenlig.

Detta berör inte minst Skolkommissions arbete med de två föreslagna modellerna för ökat statligt ansvar för skolans finansiering. I direktiven till Tillitsdelegationen står det också att delegationen ska samarbete med Skolkommissionen. Anna Ekström var snabb att etablera kontakt med Laura Hartman efter tillkännagivande att hon ska leda delegationen.

– Efter två minuter hade jag sms:at Hartman, säger hon.

De riktade statsbidragen, som växer till antal och omfång, trots regeringens intentioner om motsatsen, blir sannolikt ett ämne för samarbete mellan Hartman och Ekström.

– Vi tycker att många av de riktade statsbidragen är exempel på att den statliga styrningen har varit ineffektiv och inte tillräckligt sammanhållen, säger Anna Ekström.