Debatt

Dockered: Ansvaret för Sveaskog vilar tungt på regeringen

DEBATT. Regeringen måste göra en genomgripande förändring av statliga Sveaskogs verksamhet. Det handlar bland annat om hushållning av bolagets skogar, ekoparker och fortsatta försäljningar av mark, skriver bolagets tidigare styrelseordförande Bo Dockered.

Bo Dockered anser att det krävs ett mer modernt ägande av Sveaskog.
Bo Dockered anser att det krävs ett mer modernt ägande av Sveaskog.Foto: Leif Öster
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sveaskog, svenska folkets skogsbolag, publicerar årligen en hållbarhetsredovisning. Informationen skrämmer mig som tidigare mångårig ordförande i bolaget.

Fakta
Bo Dockered var Sveaskogs ordförande 2000-2008.
Ordförande för Lanbrukarnas riksförbund 1985-1995.

Av: Bo Dockered

I januariavtalet ingår en översyn av Sveaskog. Allt talar för att regeringen måste göra en genomgripande förändring av bolagets verksamhet. Här är sex punkter för ett mera modernt ägande av statens skogsbolag, Sveaskog:

  1. Hushållning av skog är egentligen ganska enkelt. När skogsägaren har avsatt sina skyddsvärda skogar planerar man avverkningarna. Bäst är att ha lika mycket skog i varje åldersklass. På så sätt kan framtida generationer fortsätta bruka och hållbart avverka skogar på samma sätt som vi har gjort. Helst bör då virkesförrådet ha ökat.

    Sveaskog, svenska folkets skogsbolag, publicerar årligen en hållbarhetsredovisning. Informationen skrämmer mig som tidigare mångårig ordförande i bolaget. Bolaget har nämligen huggit bort nästan all sin äldre skog. Man kommer garanterat behöva kraftigt minska avverkningarna av äldre skogar. De finns helt enkelt inte längre. Denna nerdragning borde ha skett redan för 10 år sedan. Istället har man konstgjort hållit uppe virkesflödena genom att bolaget huggit hårt. Därmed har man prioriterat en konstlad lönsamhet på bekostnad av ett långsiktigt hållbart skogsbruk. För detta möter nu Sveaskog kritik från många håll.

  2. Sveaskog får numera också massiv kritik för skötseln av sina drygt 30 ekoparker. Dessa var tänka att vara flaggskeppet eller diamanten i kronan för bolagets miljöarbete. Istället skickar man in avverkningsmaskinerna i parkerna.
    Detta är naturligtvis helt orimligt och ekoparkerna bör flyttas in under annan förvaltning, till exempel att skötas av externa skogsägareföreningar, skogssällskapet eller en ny egen organisation.

  3. Sveaskogs roll på virkesmarknaden måste diskuteras. Fråga är om det är rimligt att staten skogsbolag, som nu, agerar virkeshandlare på en privat marknad? Att Sveaskog en gång var en stor virkesinköpare var rimligt på den tid man ägde stora egna industrier. Nu är man bara delägare i ett sågverksbolag.

    Den svenska virkesmarknaden fungerar dåligt där stora aktörer betalar enormt höga priser i Baltikum för att pressa priset på svenska landsbygd. Detta är i sig inte rimligt. Saken blir inte bättre av att Sveaskogs stora avverkningar här hemma driver ner virkespriset ytterligare.

  4. Sveaskog bildades i början av 2000-talet. I en uppgörelse mellan dåvarande S-regering och Centerpartiet avtalades att betydande nettoavyttringar av Sveaskog skulle ske genom att sälja upp till 10 procent av bolagets skogar. Syftet med försäljningsprogrammet var dubbelt. Dels är det en bättre affär för staten att sälja marker till dagens höga marknadspriser – än att sälja virket till dagens låga priser. Men framförallt syftar markförsäljningsprogrammet till att förstärka utvecklingsmöjligheterna för enskilt jord- och skogsbruk och därmed skapa förutsättningar för en positiv utveckling på landsbygden.

    Jag menar att bolaget har förfelat syftet med hela programmet genom att bjuda ut allt för stora områden vilka endast är tillgängliga för personer i en mycket begränsad köparkrets.

    På detta sätt har man i stället bidragit till en fortsatt avfolkning och inte som meningen var till en positiv utveckling av landsbygden och dessutom har man i mycket liten omfattning bjudit ut skogsarealer i södra och mellersta Sverige.
    Nu är det dags för en andra omgång av markförsäljningsprogrammet. Jag föreslår att bolaget i stället säljer av större andel skogsareal i mellersta och södra Sverige.

  5. I januariavtalet finns även en överenskommelse om ett nytt markersättningsprogram. Bakgrunden är att Sverige behöver fortsätta avsätta sina mest skyddsvärda skogar i reservat och andra skyddsformer. Men många skogsägare vill inte ha pengar då, utan ny mark i stället. Därför behöver staten erbjuda ersättningsmark. Enklast används mark från Sveaskog. Men denna gång bör även mark från alla statens olika myndigheter och bolag användas. Och naturligtvis kommer Sveaskogs enorma skogar vara basen för ett sådant nytt program.

    Förra gången blev dock staten lurad av de stora bolagen. I princip fick inte en enda privat skogsägare någon mark utan bolagen tog 99,9 procent, trots att de lovat i sina certifieringssystem att inte avverka skyddsvärda skogar. Vilken skandal. Denna gång bör inte bolagen få någonting.

  6. Staten skogsbolag och skogar måste på ett helt annat sätt användas för att utveckla nya och mer moderna skogsbruksmetoder. Bolaget skall leda utvecklingen på miljöområdet, utvecklandet om nya avverkningsmetoder och alternativa användningsområden för skogsråvara.

    Detta måste naturligtvis ske i nära samarbete med den skogliga forskningen. Problemet med svensk skogsforskningen är att den i stort ett bara forskar för skogsindustrins virkesbehov och inte för familjeskogsbrukets lönsamhet. Detta har i sin tur minskat intresset för samtliga skogliga utbildningar här bör en fullständig översyn ske av SLU:s skogliga utbildningar.

Sammantaget finns det många angelägna frågor på statens bord som handlar om Sveaskog.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00