Debatt

"Detta förväntar vi oss av Jordbruksverkets nya gd"

DEBATT.  Jordbruksverkets trovärdighet i hållbarhets- och djurskyddsfrågor påverkar trovärdigheten för svensk matproduktion. Den nya generaldirektören Christina Nordin måste nu återupprätta myndighetens förtroende hos civilsamhället, skriver Vi konsumenters Gunnela Ståhle och Åsa Hagelstedt, Djurskyddet Sverige.

Vi konsumenters Gunnela Ståhle och Åsa Hagelstedt, Djurskyddet Sverige.
Vi konsumenters Gunnela Ståhle och Åsa Hagelstedt, Djurskyddet Sverige.Foto: Djurskyddet Sverige
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Gunnela Ståhle, ordförande, Vi Konsumenter
Åsa Hagelstedt, generalsekreterare, Djurskyddet Sverige

Vi förväntar oss att Jordbruksverket stöder livsmedelsstrategin i att ökningen av svensk matproduktion ska ske på ett hållbart sätt, med ett bibehållet starkt djurskydd och uppfyllande av nationella miljömål.

Jordbruksverket är en nyckelmyndighet i genomförandet av den i riksdagen beslutade livsmedelstrategin. En ökning av svensk matproduktion bygger till stor del på att den inhemska konsumtionen ökar. En viktig del är att stärka svenska mervärden, där djurskydd är ett av de viktigaste. Ett gott djurskydd är konkurrensfördel som ger vilja till merbetalning. Detta har stöd av konsumentstudier och uttalanden från detaljhandeln och slakteriföretag.

Bättre dialog med civila samhället

Vi förväntar oss att Jordbruksverket återupprättar förtroendet med konstruktivt samråd med viktiga samhällsintressen. Jordbruksverket som ansvarig myndighet för djurskydds- och miljöfrågor och med konsumentnytta för ögonen måste skapa bättre dialog med civila samhället. Hållbarhets- och djurskyddsfrågorna har stor betydelse för svenska medborgare och myndighetens trovärdighet påverkar trovärdigheten för svensk matproduktion.

Jordbruksverket som ansvarig myndighet för djurskydd- och miljöfrågor och med konsumentnytta för ögonen måste skapa bättre dialog med civila samhället.

Skarp kritik har i olika former, bland annat tre JO-anmälningar, riktats mot Jordbruksverket för respektlöst korta remisstider i utarbetandet av nya djurskyddsföreskrifter och brist på samråd med berörda intressenter, djurskydds-, konsument- och miljöorganisationer. Det gäller bland annat för bete för mjölkkor år 2016, djurskyddsregler för gris år 2017 och behörighetsfrågor för djurvårdare. Att Jordbruksverkets konsumentråd inte kallats sedan mars år 2016 är respektlöst mot konsumentorganisationerna.

Utgå från vetenskapen

Vi förväntar oss att Jordbruksverkets föreskrifter och andra åtgärder kring djur och miljö ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. En betydande del av kritiken mot Jordbruksverkets förslag till nya djurskyddsföreskrifter för gris är att detta strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet. Tio väl etablerade forskare kritiserade Jordbruksverkets förslag till sänkt avvänjningsålder för smågrisar. Även Jordbruksverkets egna faktablad anger att en sänkning av avvänjningsåldern innebär risk från djurskyddssynpunkt.

På regeringens uppdrag har Sveriges lantbruksuniversitetet, SLU, inrättat ett vetenskapligt råd för djurskydd. Vi förväntar oss att Jordbruksverket frekvent anlitar detta råd för riskvärdering från djurskyddsynpunkt. Detta var också något som krävdes av 60 000 namnunderskrifter och av de tio forskarna.

Tydlighet framför flexibilitet

Vi förväntar oss att Jordbruksverkets föreskrifter är tydliga, lättförståeliga och lätt kan kontrolleras. Rättssäkerheten kräver att regelverket ska kunna förstås av såväl den som kontrolleras som den som kontrollerar. Ökad målstyrning och flexibilitet ökar risken för olika tolkningar och skapar otrygghet såväl hos kontrollant och den som kontrolleras. Det stämmer inte heller överens med EU:s förordningar och direktiv.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00