Det här är hoten mot det globala hälsoarbetet

Världshälsoorganisationen (WHO) har i över 75 år spelat en avgörande roll i att bekämpa sjukdomar, stärka hälsosystem och koordinera insatser vid kriser. En representation av alla världens länder har varit en avgörande styrka för organisationen.

Minskat stöd för globalt hälsoarbete

I dag utmanas dock WHO:s roll. USA planerar att lämna WHO nästa år, och nu planerar även Argentina att lämna organisationen. Vidare har USA:s regering beslutat att stoppa finansieringen av sitt tidigare bistånd, samtidigt som flera andra länder också minskar sina biståndsbudgetar. Detta innebär att miljoner barn och vuxna riskerar att dö då stöd till hiv, malaria, tuberkulos och vaccinationsprogram tas bort.

I skuggan av detta samlades nyligen världens hälso- och sjukvårdsministrar för årets världshälsoförsamling i Geneve. Den fattade ett historiskt beslut att anta ett nytt internationellt fördrag med syfte att förebygga och hantera pandemier. USA:s beslut om att lämna WHO bidrog sannolikt till att detta gick att slutföra, då världens andra länder fick kraft att samlas för att visa att det multilaterala samarbetet lever.

Sverige måste bidra till att reformera det globala hälsoarbetet

Det är inte bara WHO som motarbetas, vetenskapen utmanas och vaccinskepticism sprids inte bara av enstaka röster utan även av USA:s regering – i strid mot bred vetenskaplig evidens. Samtidigt ser vi att antalet mässlingsfall ökar och risken för större utbrott är allvarlig på många håll i världen.

Om någon hade sagt att tron på vetenskap skulle vara en viktig global fråga för fem år sedan så hade många skakat på huvudet.

Det globala hälsoarbetet hotas alltså av såväl kraftigt minskade resurser som systematisk missinformation. Sverige är väl rustat tack vare vårt folkhälsoarbete och globalt engagemang baserat på att stat, näringsliv, civilsamhället och forskare samarbetar.

Nu finns en möjlighet att inta en ännu tydligare roll för att reformera det internationellt hälsoarbete. Det här är fyra viktiga prioriteringar:

• Stå upp för vetenskap och det öppna samhället
  Om någon hade sagt att tron på vetenskap skulle vara en viktig global fråga för fem år sedan så hade många skakat på huvudet. Starka krafter i omvärlden vill att vi inte längre ska lita på vetenskap. Det är viktigt att vi alla, så ofta som möjligt, står upp för de vetenskapliga principer som har varit en avgörande byggsten i bygget av det moderna samhället.
• Ta initiativ till en internationell översyn av det globala hälsoarbetet
  De framgångar som har skett får inte tappas bort. Samtidigt behövs en modernisering och effektivisering av det internationella systemet, inklusive ett nytänkande kring biståndets specifika roll.
• Fortsatt starkt stöd till WHO samtidigt som WHO reformeras
  Kritiken mot WHO, inklusive dess hantering av pandemier och beroende av nationella intressen, måste tas på allvar. WHO:s arbete under Ebola-epidemin 2014 var senfärdigt. Organisationen har sedan dess förändrats och förbättrats. Arbetet med att reformera WHO måste dock skyndas på för att göra WHO mer transparent, fokuserat och effektivt.
• Engagera svenska aktörer i det globala hälsoarbetet
  Svenska forskare, företag och civilsamhällesorganisationer har stor kompetens inom global hälsa. Regeringen bör aktivt samarbeta med alla dessa aktörer för att stärka Sverige i det globala hälsoarbetet.

Risk för en osäkrare värld

När världen står inför ökande hälsoutmaningar – från pandemier till klimatförändringars effekter på hälsan – är det avgörande att Sverige som ett litet men exportberoendeland står upp för multilaterala samarbeten och globala institutioner.

Om inte detta sker riskerar vi ett försvagat globalt hälsoarbete och det innebär en osäkrare värld för oss alla. Sverige har goda förutsättningar att ta på sig ledartröjan och vara en tydlig och kraftfull röst för en stark och välfungerande global hälsosamverkan.