Demokratin i fara när unga tjejer tappar tron på politiken

Trots en närmast total enighet om vikten av politiskt engagemang avstår många unga tjejer från att engagera sig. Det visar en ny internationell undersökning från Plan International som bygger på intervjuer med 29 000 tjejer i 29 länder. Rädslan för hot och hat avskräcker en femtedel från att bli politiskt aktiva och i Sverige har fler än hälften av de tillfrågade tjejerna tappat tron på politiken.

De svenska tjejerna uppger också i högre utsträckning att de inte har några kvinnliga politiska förebilder.

Plan International årliga flickarapport tittar på hur tjejer mellan 15 och 24 år, från olika länder och med olika bakgrund, uppfattar politik och sin egen möjlighet att påverka. Eftersom tjejer inte är en homogen grupp finns inga entydiga resultat – trenden är däremot solklar, deras politiska intresse är långt större än det utrymme de upplever sig ha.

11 procent nöjda med politiska beslut

Några siffror från undersökningen:

• 97 procent av de tillfrågade tjejerna tycker att det är viktigt att engagera sig politiskt.
• Bara 11 procent säger sig vara nöjda med politiska beslut i frågor som engagerar dem.
• En av fem har personliga erfarenheter som gjort att de avstått från att engagera sig politiskt.

En av de saker som avskräcker är hotet om våld och trakasserier mot kvinnliga politiker, något vi känner igen från samtal med unga aktivister runt om i världen där speciellt de som utmanar gällande normer – exempelvis frågor kring barnäktenskap, jämställdhet och HBTQI+ – får utstå både trakasserier och hot.

I stort överensstämmer de svenska tjejernas svar med svaren från övriga världen, men ibland sticker de ut. Exempelvis uppger 38 % av de tillfrågade att orsaken till att de inte engagerar sig är att de saknar tillräcklig kunskap om politiska frågor. Att jämföra med 29 % globalt.

Svenska tjejer saknar politiska förebilder

De svenska tjejerna uppger också i högre utsträckning att de inte har några kvinnliga politiska förebilder.

Sverige särskiljer sig också när det gäller vilka frågor tjejerna ser som mest angelägna för politiken att lösa. Hela 71 % av de tillfrågade tjejerna listar ”konflikt, våld och kriminalitet i lokalsamhället” i topp – att jämföra med 53 % globalt. Med tanke på att länder som Nigeria, Colombia och USA deltog i undersökningen är detta anmärkningsvärt, ser man till den inhemska debatten är det inte lika konstigt.

Analytiker menar att den svenska valdebatten fokuserat alldeles för mycket på frågor som prioriteras av män (exempelvis brottsbekämpning), medan frågor om jämställdhet och miljö kommit i skymundan. Möjligen kan även detta ligga bakom tjejers bristande vilja att engagera sig. För visst är det oroväckande att bara en fjärdedel av de svenska tjejerna i vår undersökning tycker att politiker förstår flickors perspektiv och engagerar sig i frågor som är viktiga för tjejer? Och att en av tre inte tror att politikerna skulle lyssna på dem även om de engagerade sig?

Skärp lagstiftningen

Vad krävs då för att vända trenden? Förutom att vi aldrig får backa vad gäller flickors rättigheter finns det en rad enkla men viktiga insatser:

Partier och organisationer måste samarbeta med skolan som spelar en viktig roll för att flickor ska få gedigen kunskap i hur och var de kan engagera sig. Att satsa på mentorskap för att stärka flickors självbild och öppna upp dörrar till politiskt inflytande är ytterligare en väg.

Skärpt lagstiftning och nolltolerans mot våld och trakasserier av kvinnliga politiker och aktivister – online och i verkliga livet. Plattformar för sociala medier måste ta hot och hat mot unga tjejer på allvar, överträdelser ska straffas och anmälningar leda till åtgärder.

Beslutsfattare på alla nivåer måste säkerställa att flickor får komma till tals i frågor som berör dem. Konsultationer bör institutionaliseras och inte ske ad-hoc.