Delmos: Involvera fler aktörer för att minska segregationen

Segregationen i Sverige ökar. Antalet områden med socioekonomiska utmaningar har mer än fördubblats sedan mitten av 90-talet. För boende i områden med socioekonomiska utmaningar är segregationen sällan självvald eller fördelaktig. Det gäller särskilt barn och unga.

Ungas villkor

Regeringen har gett Delegationen mot segregation i uppdrag att inkomma med analyser som kan bidra till utvecklingen av regeringens ungdomspolitik. Myndigheten har valt att göra en kvantitativ jämförelse av ungas villkor i områden med socioekonomiska utmaningar, områden med goda socioekonomiska förutsättningar, landsbygderna samt riket som helhet.

Dessa halkar efter

Resultatet visar stora skillnader mellan ungas livsvillkor och förutsättningar beroende på var i landet man bor. Oavsett om det handlar om ekonomiska villkor, studieresultat eller etablering på arbetsmarknaden halkar unga på landsbygderna, men främst unga i områden med socioekonomiska utmaningar, efter.

Inkomster räcker inte till

Segregation är alltså en utmaning för hela samhället och därför måste arbetet mot segregation involvera flera samhällsaktörer.

Nästan 28 procent av barnen i områden med socioekonomiska utmaningar bor i familjer där inkomsterna inte räcker till de nödvändigaste utgifterna. Motsvarande för områden med goda socioekonomiska förutsättningar är cirka 2 procent.

Särskilt allvarligt är att 42 procent av utrikes födda barn i områden med socioekonomiska utmaningar lever i familjer där inkomsterna inte räcker till.

Färre går ut gymnasiet

Skillnader mellan studieresultat visar sig också mellan unga i de olika områdena, exempelvis har endast 54 procent av unga i områden med socioekonomiska utmaningar slutfört gymnasieskolan inom 3 år.

Motsvarande siffra för landsbygderna är drygt 76 procent och för områden med goda socioekonomiska förutsättningar nästan 83 procent.

Även när det kommer till andelen unga som varken arbetar eller studerar finns det en skillnad: cirka 13 procent bland unga boende i områden med socioekonomiska utmaningar varken arbetar eller studerar, vilket kan jämföras med cirka 5 procent av unga i områden med goda socioekonomiska förutsättningar.

Boende har betydelse

Forskning i Sverige visar att platsen man bor på har betydelse. Konsekvenser av var man bor kan vara positiva för dem som bor eller växer upp i områden med goda socioekonomiska förutsättningar, men samtidigt visar de flesta studier att det kan få negativa konsekvenser för dem i områden med socioekonomiska utmaningar.

Delegationen mot segregations rapport visar att detta också är fallet för unga.

Våra förslag

Delegationen mot segregation har mot bakgrund av rapportens resultat lämnat förslag till regeringen inför den kommande ungdomspolitiska strategin:

1. Den betydelse geografiska platser har för unga och de skilda förutsättningar unga får beroende av var de bor behöver vägas in. Insatser behöver riktas till unga i områden där ojämlikheten är som störst.

För att insatserna ska vara träffsäkra och verkningsfulla behöver möjligheten till kontinuerlig uppföljning av segregationens konsekvenser för unga och segregationens utveckling över tid säkerställas. Dessutom behöver regeringen ta hänsyn till ungas röster och ungas perspektiv på segregation.

2. Forskningen visar att segregation inom olika samhällsområden hänger samman och förstärker varandra – boendesegregationen påverkar skolsegregationen som i sin tur leder till olika förutsättningar på arbetsmarknaden.

Segregation är alltså en utmaning för hela samhället och därför måste arbetet mot segregation involvera flera samhällsaktörer. Insatser behöver också ske tidigt. Regeringen måste underlätta för den här typen av samverkan mellan exempelvis myndigheter.

Målet med regeringens politik

Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Det är målet med regeringens ungdomspolitik. Segregationen i samhället påverkar dock möjligheterna för målet att uppfyllas.

Det är viktigt att samhällets aktörer tillsammans arbetar för att se till så att barn och unga får möjlighet till likvärdiga villkor och förutsättningar på väg in i vuxenlivet.