Delegationen för senior arbetskraft: Ålderismen måste motverkas

DEBATT. Det måste tas krafttag mot åldersdiskriminering och möjligheterna för seniorer att kunna arbeta mer flexibelt behöver öka, skriver Anna Hedborg och Ingemar Eriksson från Delegationen för senior arbetskraft. 

Anna Hedborg
Ordförande, Delegationen för senior arbetskraft
Ingemar Eriksson
Ledamot, Delegationen för senior arbetskraft

 

De senaste hundra åren har kvinnors och mäns medellivslängd i Sverige ökat med 23 år. Det är inte en utveckling som väntas avstanna. År 2070 beräknas kvinnor i genomsnitt leva ytterligare fem år längre än i dag och män närmare sju år längre.

Det gör att allt fler kommer uppleva både sin 90-, 100- och kanske även sin 110-årsdag. Det är en otrolig framgång för den enskilde och för det svenska samhället, men det leder också till vissa utmaningar.

Längre tid som pensionär

Om vi ska kunna bibehålla och utveckla välfärden för alla så måste vi förlänga arbetslivet i takt med att vi lever längre. Det är enkel matematik. Annars blir det allt färre i arbetskraften som behöver försörja allt fler.

Enligt Arbetsförmedlingen kommer det krävas ett tillskott på närmare en halv miljon sysselsatta inom de närmaste tio åren för att säkra välfärden. Om pensionerna ska kunna räcka under en längre tid som pensionär, då måste fler också arbeta längre.

Inte tillräckligt

Men om vi lever allt längre och är allt friskare, arbetar inte seniorer automatiskt längre då? Så enkelt är det tyvärr inte. Samtidigt som hälsan och utbildningsnivån har förbättrats betydligt bland seniorer har arbetskraftsdeltagandet bland både kvinnor och män, arbetare och tjänstemän ökat de senaste åren, men inte i den utsträckning som behövs.

Tar ut pension tidigt

Antalet sysselsatta 65-74-åringar har mellan 2005 och 2018 ökat från 76 000 till 193 000 personer, vilket motsvarar en ökning från 10 till 17 procent av befolkningen i åldersgruppen.

Det är särskilt inom näringsgrenarna vård och omsorg, skola, transport och finansiell verksamhet och företagstjänster som sysselsättningen bland seniorer ökat. Men på stora delar av arbetsmarknaden är andelen arbetande seniorer fortfarande liten, inte minst inom staten, och det har inte heller skett någon ökning i antalet arbetade timmar.

Den genomsnittliga arbetstiden bland seniorer ökar inte i takt med att fler seniorer arbetar, utan sjunker möjligen något över tid. Sju av tio sysselsatta kvinnor efter 65 arbetar deltid och motsvarande siffra för män är sex av tio.

Samtidigt som fler seniorer arbetar tar fler ut sin allmänna ålderspension tidigt. Till exempel har andelen 63-åringar som börjat ta ut sin allmänna ålderspension ökat från 8 procent 2003 till 26 procent 2016.

Attityder påverkar

Vad bestämmer då om seniorer stannar kvar i arbete? Är det inte så att 65-åringen konkurreras ut av en yngre förmåga som är snabbare och mer effektiv? Nej, så tycks det inte heller vara. Forskning visar visserligen att vissa fysiska och kognitiva förmågor kan försämras med stigande ålder, men skillnaderna mellan olika individer är stora.

Kronologisk ålder, alltså hur många år du har levt, är en allt sämre indikator för vilken arbetsförmåga du har. Otroligt mycket har hänt på den fronten under senare tid – dagens 70-åringar är i flera avseenden som 50-åringar var för bara några decennier sedan.

Det visar sig också att mer erfarenhet, större motivation och bättre helhetsbedömning hos den seniora arbetstagaren ofta kan kompensera för de förmågor som påverkas negativt av högre ålder. Mycket tyder i stället på att det är attityder, normer och regler som finns i vårt samhälle som påverkar i vilken utsträckning arbetsgivare efterfrågar senior arbetskraft och i vilken utsträckning individen är benägen att fortsätta arbeta några år till.

Krafttag mot diskriminering

Nästa år har regeringen och de sex partier som står bakom pensionssystemet beslutat att höja åldern för hur länge du har rätt att stanna på arbetsmarknaden, från 67 till 68 år. 2023 ska åldern höjas till 69 år och därefter knytas till utvecklingen av medellivslängden.

Det är viktiga steg, men mycket mer behöver göras för att fler äldre ska få förutsättningar att arbeta längre och därmed få möjlighet att vara med och bidra. Ålderismen måste motverkas, det måste tas krafttag mot åldersdiskriminering, arbetsmiljön behöver förbättras, möjligheterna för seniorer att kunna arbeta mer flexibelt behöver öka och omställningsmöjligheterna under arbetslivet måste bli bättre.

En ödesfråga

Det är just detta som Delegationen för senior arbetskraft arbetar för. Vi har helt enkelt inte råd att inte ta tillvara på de duktiga seniorer som nu närmar sig den senare delen av sitt arbetsliv. Det är en ödesfråga för att klara välfärden och pensionerna i framtiden.

Forrige artikel Sveriges arbetsterapeuter: Satsa på digital kompetens Sveriges arbetsterapeuter: Satsa på digital kompetens Næste artikel Hansson (M): Hemvärnet behöver mörkerseende före nya förmågor Hansson (M): Hemvärnet behöver mörkerseende före nya förmågor
M-ledamöter: Krigsplacera kulturarbetare

M-ledamöter: Krigsplacera kulturarbetare

DEBATT. Kulturen bör ses som en naturlig del i totalförsvaret. Vi anser att Rekryteringsmyndigheten, i sitt krigs- och krisplaceringsarbete, ska få uppdraget att även inkludera kulturarbetarna, skriver fem Moderater i kulturutskottet.