Debatt

Debatt: Vi vädjar till regeringen – folkhögskolor behöver kompensation

DEBATT. Just när vi står inför stora utbildningsbehov riskerar många folkhögskolor att avveckla internaten och dra ner på verksamheten. Det vore tragiskt, särskilt för unga med bristfälliga grundskole- och gymnasiestudier, skriver Stefan Attefall och Gerhard Holmgren.

Elever på Biskops Alnö Folkhögskola. Vi vill att dagens unga ska kunna se tillbaka på folkhögskoletiden som en värdefull period i deras liv, skriver debattörerna.
Elever på Biskops Alnö Folkhögskola. Vi vill att dagens unga ska kunna se tillbaka på folkhögskoletiden som en värdefull period i deras liv, skriver debattörerna.Foto: Ali Lorestani/TT
Stefan Attefall
Gerhard Holmgren
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

”Mitt bästa år i livet.” Så säger många när de ser tillbaka på sin tid på folkhögskolan. Att bo och studera på folkhögskola är en avgörande händelse. För de som studerat på en folkhögskola med internat, i en ny miljö, med närhet till lärare och kurskamrater, ger detta en extra dimension av nya erfarenheter och mognad.

Folkhögskolan är omvittnat betydelsefull, särskilt för unga i knaggliga livslägen, med dåliga erfarenheter från grundskola och gymnasium. För dem är folkhögskolan den mest lyckade utbildningsformen i samhället. En väg till arbete eller vidare utbildning. En möjlighet att räta på ryggen, bli en mer självständig och ansvarstagande vuxen.

Akut konkurshot

Nu hotas allt detta. Redan före pandemin var läget tufft för många folkhögskolor, särskilt för dem med internat. I genomsnitt går folkhögskoleverksamheten med cirka 500 000 kronor i underskott på varje skola, varje år. Det som räddat ekonomin har varit arbetsmarkandsuppdrag, uthyrning, kortkurser och konferenser. Under pandemin har dessa intäkter kraftigt minskat eller upphört.

Internat och kök har på många folkhögskolor kraftigt dragit ner eller stängt helt. Alla skolor har drabbats negativt, men särskilt dramatiskt har det varit för internatfolkhögskolorna. Ungefär en fjärdedel av landets folkhögskolor har ett ytterst allvarligt läge, visar Folkbildningsrådets analys. Några skolor står också inför akut konkurshot, särskilt när vi ser att 2021 blir ett ur pandemisynpunkt liknande år som 2020.

Nu ännu viktigare

Våra folkhögskolor drivs av folkrörelser utan vinstintresse, med stark förankring i det svenska civilsamhället. Vi har inga kapitalstarka finansiärer i ryggen. Däremot har vi deltagare som vill studera och som behöver folkhögskolan. Och vi tror att de blir fler framöver eftersom arbetslösheten nu stiger.

För många unga präglas halva deras gymnasietid av pandemin. Det kommer att sätta spår. Vi vill göra skillnad för de tusentals ungdomar vars gymnasiestudier blir ofullständiga, eller kanske helt havererar. Att just då riskera att många folkhögskolor tvingas stänga internaten vore tragiskt.

Vädjar till regeringen

De stöd under pandemin som utbetalats till företag har bara till viss del fungerat för folkhögskolorna. Samtidigt ser vi hur idrotten fått miljardstöd, men civilsamhällets folkhögskolor har inte fått något krisstöd av regeringen. Nedläggning och neddragning av verksamheten blir svaret om inget görs.

Därför vädjar vi nu till regeringen om kompensation för det intäktsbortfall som pandemin orsakat våra folkhögskolor. Vi vill att också att dagens unga ska kunna se tillbaka på folkhögskoletiden som en värdefull period i deras liv.

Nämnda personer

Stefan Attefall

Landshövding i Uppsala
Fil. kand i statsvetenskap och nationalekonomi

Gerhard Holmgren

Tidigare generalsekreterare Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (Rio)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00