Debatt: Vårt upprop till regeringen – dags att agera mot krisen i skogen

DEBATT. Situationen för den biologiska mångfalden i skogen är akut. Vi når inte miljömålen. Det skriver 25 organisationer i samband med att de skickar ett upprop till regeringen, riksdagen och de statliga myndigheterna med krav på att skogsbruksåtgärder omgående stoppas i skogar med höga naturvärden.

Klimatet och den biologiska mångfalden står inför en omfattande kris. FN:s klimatpanel IPCC och vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald IPBES menar att en katastrofal framtid väntar. Hela 14 av 15 skogliga naturtyper i EU:s habitatdirektiv har ogynnsam bevarandestatus i Sverige. Förlust av livsmiljöer är en stor bidragande orsak till att drygt 1 800 skogslevande växt- och djurarter är rödlistade, det vill säga nära hotade eller hotade, i landet i dag.

"Vi är bestörta"

Vi är 70 organisationer från 25 länder och 30 forskare som i dag skickar ett upprop till svenska regeringen, riksdagen och de statliga myndigheterna med krav på att skogsbruksåtgärder omgående stoppas i skogar med höga naturvärden i hela Sverige.

Vi är bestörta över att skogar med höga naturvärden avverkas eller planeras för avverkning i Sverige. Här finns fortfarande en ansenlig del av nordvästra Europas skogar med höga naturvärden kvar. Dessa skogar måste skyddas för att bevara den biologiska mångfalden och motverka klimatförändringarna.

Ett intensifierat skogsbruk

Trots den kritiska situationen har Skogsstyrelsen beslutat sig för att sluta registrera nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar senast sista december 2020. En nyckelbiotop är ett skogsområde som har en stor betydelse för skogens flora och fauna och där finns eller kan finnas rödlistade arter. Enligt skogsbrukscertifieringen FSC måste nyckelbiotoper undantas från skogsbruk.

Skogsstyrelsen har också nyligen släppt en rapport med ett flertal åtgärdsförslag för ett intensifierat skogsbruk. Åtgärderna förordar ökad avverkning, ökad dikesrensning och ökad andel trädplantager i stället för att förhindra förlusten av biologisk mångfald och minska utsläppen av växthusgaser.

Förlusten ska ha halverats

Nu är det år 2020. Enligt internationella och nationella miljömål ska minst 17-20 procent av alla landområden vara bevarade i ekologiskt representativa och väl förbundna system. Förlusten av alla naturliga habitat ska ha halverats, och om möjligt helt stoppats.

I dag är endast sex procent av den produktiva skogsmarken i Sverige långsiktigt skyddad.

Dags att agera

Situationen för den biologiska mångfalden i skogen är akut i världen och Sverige är inget undantag. Vi når inte miljömålen. Potentialen att nå miljömålen minskar för varje avverkning som sker i skogar med höga naturvärden.

För att hindra den pågående utarmningen av skogslandskapet kräver situationen att:

  • Nyckelbiotoper fortsatt registreras i samband med inkommande avverkningsanmälningar, även efter år 2020.

  • Skogsbruksåtgärder stoppas omgående i alla skogar med höga naturvärden i hela Sverige. Detta omfattar registrerade och oregistrerade nyckelbiotoper, värdekärnor och naturvärdesobjekt. Samtliga kontinuitetsskogar och värdetrakter med höga naturvärden behöver noggrant kartläggas och om höga naturvärden påträffas skyddas dessa.

  • Sveaskog ges ändrade ägardirektiv med sänkta avkastningskrav för att möjliggöra att miljömålet Levande skogar nås.

  • Anslaget till skydd av skog höjs till fem miljarder kronor per år, med start under denna mandatperiod, tills alla skogar med höga naturvärden är skyddade via ett långsiktigt, kvalitetssäkrat och transparent skydd i ett landskapsekologiskt perspektiv.

  • Kalavverkningar fasas ut och ersätts med hyggesfritt skogsbruk i skogar utan höga naturvärden.

Det är dags att agera.


Julian Klein
Talesperson, Skydda skogen
Isadora Wronski
Tf Sverigechef, Greenpeace
Mikael Sundström
Ordförande, Jordens vänner
Marcus Lidström
Tf ordförande, Naturskyddsföreningen i Norrbottens län
Katja Kristoffersson
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Jämtland-Härjedalen
Mattias Ahlstedt
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Dalarna
Jenny Olsson
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Gävleborg
Karin Sundqvist
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Sandviken
Barbro Carlberg
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Östergötland
Margareta Wikström
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Rättvik
Per Darell
Biolog, Naturskyddsföreningen i Alvesta
Jonas Nordenström
Sorsele skogsgrupp
Claes Hellsten
Gränna skogsgrupp
Christer Borg
Generalsekreterare, Älvräddarnas samorganisation
Tove Lönneborg
Ordförande, Fältbiologerna
Pia Björstrand
Talesperson, Klimataktion
Lisa Gemmel
Tf kanslichef, Skiftet
Pella Thiel
Koordinator, Naturens rättigheter i Sverige
Peder Karlsson
Ordförande, End ecocide Sverige
Henrik Hallgren
Ordförande, Lodyn
David Bennett
Ordförande, Omställningsnätverket
Gunilla Winberg
Ordförande, Framtiden i våra händer
Viktor Säfve
Naturvårdare och småbrukare, Haddebo ideella natur- och kulturförening Hjärtats eko
Hjalmar Croneborg
Ordförande, Sveriges mykologiska förening
Martin Westberg
Ordförande, Svensk lichenologisk förening
Tomas Hallingbäck
Ordförande, Mossornas vänner
Sören Nyström
Vice ordförande, Dalarnas botaniska sällskap DABS
Jan Brenander
Ornitolog, Skogsgruppen i Oskarshamnsbygdens Fågelklubb
Stig-Åke Svenson
Ordförande, Dalarnas Ornitologiska förening
Larsgunnar Nilsson
Ordförande, Tjust fågelklubb
Johan Lind
Ordförande, Naturfotograferna
Leif Lundberg
Medlem, Maskaure sameby
 

Forrige artikel "Beslutsfattande får inte vara en experimentverkstad" Næste artikel Piratpartiet: Lagförslaget är fyllt av tankefel runt rättssäkerhet Piratpartiet: Lagförslaget är fyllt av tankefel runt rättssäkerhet
  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Konsekvenserna av att Sveriges skogar inte när miljömålen är inte stora

    Det sägs "Situationen för den biologiska mångfalden i skogen är akut i världen och Sverige är inget undantag." Jag anser situationen i den svenska skogen är långt bättre än i världen. En del av min argumentation på http://downto.dagli.se/?page_id=338

    Miljömålen är önskemål på ganska subjektiva grunder. En del är ouppnåeliga. Konsekvenserna av att de inte uppnäs är ofta begränsade. Begreppet gynnsam bevarandestatus är luddigt. Rödlistan överdriver mycket starkt utrotningshot fast de ansvariga vägrar att räkna ut exakt hur mycket. Jag tror det är en faktor tio.
    Sverige avser att bevara 17% till 2020. Regeringen lär skriva hur Sverige anser det målet uppfyllt snart, men förvisso anser man långt mer än 6% bevarat.
    Sverige gör väsentliga ansträngningar, tillräckliga tycker jag i stort. Dock instämmer jag i förslagen om sänkt avkastningskrav för Sveaskog och höjt anslag till "skydd av skog". Vad medborgarna vill betala med sina skatter bör genomföras oberoende av vad jag själv tycker är motiverat. Och att vi gör för lite för klimatet håller jag med om.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Kräv att skogsägaren får möjlighet att använda alla trädslag i sitt skogsbruk.

    Den enskilt största orsaken till den påstådda utarmningen av skogen är den älgförvaltning som Naturvårdsverket och länsstyrelserna bedriver. Den tvingar fram ett ensidigt granskogsbruk. Bakom den står förutom ansvarslösa tjänstemän i Naturvårdsverket och länsstyrelserna, även Naturskyddsföreningen och andra miljöorganisationer som sitter i länsviltnämnderna. Miljöorganisationerna bör göra sin hemläxa och lära sig sambandet mellan myndighetsutövningen och utarmningen. Varför inte börja med att läsa Skogsstyrelsens inventeringar av skogsskador. Kräv att Naturvårdsverket upphör med sin skadliga älgförvaltning, även om det skulle verka hämmande på pengaflödet från Naturvårdsverket och SIDA. Kräv att älgstammen inte skall vara större än att det går att använda alla svenska trädslag i skogsbruket.

  • Rapportera

    Jörgen Salomonsson

    Skydda rätt

    En nyckelbiotop har uppstått för att skogsägaren har skött sin skog. Ska han då straffas för det?
    Om inte skogen sköts kommer skadeinsekter att slå ut träden och därmed släppa in mer ljus så markvegetationen ökar och kväver örterna som var bevarandevärda
    Blädning är rätt väg att gå - dvs. man tar ut dom största färdigväxta träden och resten får stå kvar som skydd. litet uttag ofta så bevaras en biotop
    En sak till en gammal skog slutar att binda kol
    vill man maximera kolbindningen så ska även då utväxta träd tas bort. så nya kan komma i stället
    Även där är blädning bästa vägen då man bara tar ut dom största träden blir andelen sågat störst =lång omloppstid för kolet

  • Rapportera

    Mattias Nordlund

    Skogsbolagens forskare vs opartisk forskning

    Det är skogsägarnas egna åsikter att äldre skog inte tar upp koldioxid och att vi därför behöver avverka och fortsätta med ny tillväxt för att binda mest koldioxid. Här är en sammanfattning av en forskarrapport fr forskare i Umeå som visar att äldre skog binder koldioxid bäst, (tvärtemot skogsägare och skogsbolagens egen forskning); https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/gammelskog-binder-koldioxid-bast

    Att alltför många av Sveriges befolkning lever i tron att det stämmer beror sannolikt på att skogsägarna har starkt PR-maskineri med stora ekonomiska muskler som upprepar budskapet gång på gång. Naturvården och ideellt naturintresserade har inte tillnärmelsevis de resurserna.

    Att folket objektivt får bestämma vad de vill betala för naturskydd är förvisso delvis sant men eftersom folket får ensidig information av skogsägare (företrädda av stora företag och organisationer som företräder skogsägare t ex Norra skogsägarna o.dyl) med starka ekonomiska resurser och PR-anställda med bl.a fikafrukost för riksdagsmän osv.

    Naturintresserade får förlita sig på att debattera på t ex Alltinget, insändare etc.

    Just nu går ju TV-reklam ”Svenska skogen” varv på varv.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Vi skyddar redan 28% av skogen.

    EUs mål för skydd av skogen är 20%, Sverige skyddar redan 28%. Det beror på att det saknas kunskap om vad som behöver skyddas och statstjänsteman utan ansvar kan peka ut vad som helst i sin inventering och att skogsägaren inte kan överklaga beslutet om konfiskering. Godtycket måste upphöra och marken lämnas tillbaka om inte skogsägaren accepterar och ersätts. Hela förfarandet är maktfullkomligt och strider mot markägarens rätt till skydd av egendom.
    Varför används inte statens 10 milj ha för att nå de mål som EU satt upp för skyddet och varför använder inte skogsbolagen sina miljontals ha för att leva upp till de mål för certifieringen som man skrivit på? Skogsägarna bör vägra att acceptera de villkor för certifieringen skogsindustrin ensidigt driver.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare, mångfaldsarbetare samt miljö- och skogsstrateg

    Varför agerar inte miljöorganisationerna mot Naturvårdsverket och länsstyrelserna?

    Det har lämnats hur många rapporter som helst från Skogsstyrelsen m fl som pekar på att Naturvårdsverket och länsstyrelserna ligger bakom utarmningen av skogen genom sin planhushållning av älgstammen. Varför agerar inte miljöorganisationerna mot miljöministern, Naturvårdsverket och länsstyrelserna utan sitter tysta och ställer sig bakom myndigheternas katastrofala myndighetsutövning? Tycker man bidragen från staten är viktigare än naturen? Beror det på att det är enklare och ger mer pengar om man gnäller på de små skogsägarna och"skogsbruket"? Bedrövligt !

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Regeringen tillsätter en skogsutredning med partiska experter från departement och myndigheter.

    Konflikterna om skyddet av skogen handlar om 1. Hur mycket skyddas redan och hur mycket behöver skyddas? 2. På vilka grunder konfiskerar och socialiserar departement och myndigheter de små skogsägarnas egendom? 3. Hur skall EUs artskyddsförordning implementeras och samordnas med befintlig svensk lagstiftning? 4. Kan man tillämpa EUs lagstiftning utan att tillämpa EUs grundlag om rätt till skydd av egendom och utan att någon kan ställas till ansvar för de beslut som myndigheterna fattar?
    Trots att regeringen marknadsför utredningen som en utredning för att stärka äganderätten förbjuder man utredaren att reda ut ovanstående frågor som skulle kunna reda ut konflikterna.

    På den statliga sidan är departement och myndigheter djupt inblandade i konflikterna. Ändå tillsätter regeringen en utredning med sekretariat och experter som domineras av en part i konflikten. Varför tillsätter regeringen inte en parlamentarisk utredning? Miljöministern och regeringen vill inte lägga alla kort på bordet i en kommande proposition om skogspolitiken. Jag hoppas riksdagen vägrar ta ställning till en proposition utan att alla sidor i konflikten är ordentligt utredda och belysta. Riksdagen bör inte grunda sina beslut på taktiska utredningar som inte ger en allsidig belysning av frågan.



  • Rapportera

    Mattias Nordlund

    28 % ? Ditt påstående är påhttade siffror Sverker Liden

    "62 procent av den formellt skyddade skogsmarken finns i den fjällnära regionen medan 54 procent av den formellt skyddade produktiva skogsmarken finns nedan fjällnäragränsen."

    Hämtat från https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om-oss/publikationer/2019/rapport-2019-18-statistik-om-formellt-skyddad-skogsmark-frivilliga-avsattningar-hansynsytor-improduktiv-skogsmark.pdf

    Formellt skyddad skogsmark: Hela landet 8,7 % Nedan fjällnära gränsen 3,7%

    "Den totala ytan skogsmark inom Sveriges nationalparker är 97 300 hektar, den största delen, 75 %, återfinns ovanför den fjällnära gränsen. Den produktiva skogsmarken utgör 51 % av den totala skogsmarken varav 19 700 hektar, 20 % av den produktiva skogsmarken, återfinns nedanför den fjällnära gränsen."

    Formellt skyddad skog är lagstiftat skyddad skog. Frivilliga avsättningar och ekoparker (som t ex Sveaskog har) är ingen garanti för långsiktigt bevarande eftersom inget lagskydd garanterar. Nu talar ju t ex Moderaterna om att öppna för att avverka i skyddade områden så det är ju knappt att av lagen skyddad skog är skyddad.

    Men om du vill köra med statistik om 28 % Sverker Liden så får du allt komma med bättre underlag och det blir väldigt svårt då ingen tillförlitlig statistik finns för ditt påstående om 28 % skyddad skog.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Den skyddade skogsmarken är 28%.

    SCB har kommit fram till att den skyddade marken i olika former är 28 %. Om Nordlund inte godtar de olika slagen av skydd skall staten alltså lösa in de avsatta arealerna. Då är inte 5 miljarder mycket att komma med. Om staten skall lösa in 20% av skogsmarken handlar det snarare om 500-1000 miljarder.

    Regeringen och Skogsstyrelsen har krävt att Skogsindustrin skall tvinga av de små skogsägarna 200 000 ha utan att betala ersättning i sitt certifieringsprogram. Regeringen godtar således privat avsatta arealer.

    Om vi skall tillämpa EUs mål skall vi också tillämpa EUs sätt att räkna.

    Om Nordlund inte vill räkna alla arealer som är avsatta bör miljöorganisationerna kräva att skyddet tas bort så att de kan användas för aktivt skogsbruk och bidra till klimatförbättringen. Vi har redan nu 8% för mycket avsatt areal. Det äventyrar ambitionerna att öka kolbindningen som en annan statlig utredning prioriterar. Med ett varmare klimat kommer de gamla fjällskogarna slås ut och vi får miljontals ha med ny produktiv skogsmark.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Varför deltar inte någon av artikelförfattarna i debatten?

    Hur kommer det sig att 25 miljöorganisationer skriver en debattartikel men att ingen av undertecknarna vågar delta i en debatt om de förslag som läggs fram? Ecocidföreningen skulle t ex kunna ställa upp på mitt krav på stopp för den ekocid som länsstyrelserna, Naturvårdsverket och miljöminister Lövin driver mot tallskogen och dess ekosystem i södra Sverige. Samtliga borde kunna ställa upp på min synpunkt att miljöministerns sk "skogsutredning" bara är en partsinlaga från byråkraterna i departement och myndigheter. Den bör ersättas av en parlamentarisk utredning.
    Är debattartikeln bara en beställning från Naturvårdsverket eller miljöminister Lövin?

  • Rapportera

    Mattias Nordlund · Ideellt naturintresserad

    Slutreplik.

    Sverker Liden, du uttrycker åsikter om bristande älgförvaltning sprider myndighetsförakt. Sett till det du skrivit på alltinget samt bl.a:

    https://www.landskogsbruk.se/skog/regeringen-manipulerar-myndighetsutovningen-i-skogsbruket/

    Jag har inte kraft eller tid att försöka vända dina åsikter. Det du (Sverker) i huvudsak presenterar är åsikter och inte fakta.

    Begreppet alternativa fakta är högaktuellt. Skogsägare och dito industri är starka anhängare av alternativa fakta: man använder den "fakta" som maximerar avkastningen och endast gynnar skogsindustrin men man säger sig (officiellt) vilja ha balans mellan ekonomi och ekologi... jo tjena!



  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Miljörörelsen polariserar!

    I föregående inlägg skriver M Nordlund "Skogsägare och dito industri är starka anhängare av alternativa fakta:"
    I tidigare kommentar "Skogsbolagens forskare vs opartisk forskning"
    Att generellt karaktärisera skogsägare och skogsindustris inlägg som alternativa fakta eller felaktiga eftersom de är en part, bidrar till polarisering. Det finns goda skäl för skogsägare och skogsindustri att tro att det urval av fakta miljörörelser, som i uppropet ovan, är alltför subjektiva. Detta leder till bristande vilja att kritiskt granska argument. I sin tur leder det till att misstänksamheten mot argument som går emot egen uppfattning blir större och t ex skogsnäringen får svårare att ta till sig argument från ideell naturvård.
    Denna misstänksamhet genompyr samhället, t ex motviljan att acceptera klimatgasernas och befolkningstillväxtens effekter, att SD blir största parti, att världen inte gär mot mindre konflikteter.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Mina fakta grundas på SCBs utredning, utredningsdirektiven till "skogsutredningen" och rapporter från Skogsstyrelsen.

    Mina fakta grundar sig när det gäller skog under olika former av skydd på den utredning SCB har gjort ihop med andra myndigheter. Vad den sk °Skogsutredningen" inte får utreda framgår av regeringens direktiv där man på 22 sidor gör klart att äganderättsutredningen inte får ha några synpunkter på hanteringen av äganderätten när myndigheterna konfiskerar och socialiserar de små markägarnas rättigheter. Det är tråkigt att Nordlund inte tar sig tid att läsa alla larmrapporter från Skogsstyrelsen om den skadliga älgförvaltning som länsstyrelserna och Naturvårdsverket håller på med. Mina fakta finns således att ta del av i skrivelser från Regeringen, SCB och Skogsstyrelsen.
    Vilka slutsatser kan man dra av dem? Jo att det i huvudsak statlig styrning som ligger bakom utarmningen av skogen.
    Att det skyddas så mycket skog på olika sätt i Sverige beror på att myndigheterna inte har prioriterat eller ens försökt föra en diskussion om vad som är viktigt att prioritera inom ramen för de 20% som är målet för avsatt areal. Nu måste Riksdagen sätta ett tak för statens "landgrabbing".
    Långsiktigt är hela iden att plocka ut små områden på små fastigheter dömd att misslyckas. Riksdagen bör istället göra det möjligt för de enskilda skogsägarna att använda alla trädslag i sitt skogsbruk. Ett första villkor är att Riksdagen avreglerar förvaltningen av hjortviltet så att Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas planhushållning upphör. Viltstammarna bör förvaltas ur ett bevarandeperspektiv och skötas av skogsägaren.
    Varför skall staten bedriva ett extremt granskogsbruk i sina skogar i södra Sverige? Innan staten socialiserar de små skogsägarnas mark bör man göra allt för att lösa problemen med mångfald på den egna marken.
    Om markägaren får fria händer att sköta sin skog och ges möjligheter att använda alla svenska trädslag i sitt skogsbruk kommer mångfalden att återställas som den en gång var innan politiker, byråkrater och lobbyister började styra så att det gynnade skogsindustrin och den statliga byråkratin.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Varför används inte statens markinnehav till att anlägga skogsmiljöer som staten anser saknas?

    Nyligen röstades ett förslag ner i riksdagen som gällde en sänkning av avkastningskravet på statens egen skog. Kan riksdagen göra det samtidigt som man röstar för att sänka avkastningen för enskilda skogsägare genom att konfiskera och socialisera deras egendom? Har staten uppfyllt ett av villkoren för rätten att inskränka den enskildes äganderätt när man vägrar att först pröva om statens behov kan tillgodoses på egen mark?
    En av grunderna för inskränkningen av den enskildes rätt är att en viss skogsareal har förutsättningar att bli en nyckelbiotop även om man inte kan hävda att marken just är en nyckelbiotop. En förutsättning för att staten skall kunna göra det är att staten har undersökt sitt eget markinnehav - 10 milj ha- och kunnat belägga att det där inte finns några sådana arealer. Det finns naturligtvis miljontals ha som staten skulle kunna sköta så att de får förutsättningar att bli nyckelbiotoper.
    Men staten har inte gjort ett dugg för att vidta åtgärder att aktivt utnyttja sina arealer. Tvärt om bedrivs ett extremt granskogsbruk och anläggs granskog där man mycket väl skulle kunna anlägga lövskog och främja mångfalden.
    Staten vägrar alltså att pröva möjligheten att skapa de biotoper som staten efterfrågar.
    Så länge statens egen mark inte används i största möjliga utsträckning bör det heller inte vara möjligt att socialisera enskilda skogsägares mark. Den frågan får naturligtvis den sk "skogsutredningen" inte ta upp. Men den kan tas upp senare när ett ev riksdagsbeslut skall prövas mot grundlagen. Åtminstone bör EU- kommissionen pröva frågan i en granskning av den svenska myndighetsutövningen där statstjänstemän utan tjänsteansvar kan konfiskera skogen och ansvariga ministrar kan hävda att de inte kan ingripa.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Miljöpartiets sk "skogsutredning" sänker förtroendet för de offentliga utredningarna

    Miljöpartiets sk "skogsutredning" sänker förtroendet för de offentliga utredningarna. De har tidigare kännetecknats av att tillsättas för att belysa en politiskt omstridd eller på annat sätt viktig fråga så att riksdag och regering får en allsidig och grundlig utredning som sedan kan ligga till grund för politiska beslut. Men det accepterar inte Miljöpartiet.
    Inom skogsområdet finns flera konflikter, som jag tidigare pekat på,som behöver utredas och belysas. Men miljöministern väljer att skriva utredningsdirektiv som mer påminner om en intern utredning som ett parti tar fram för att skaffa argument för det egna partiets ställningstaganden och vägrar utreda det som konflikterna egentligen handlar om.
    När kritiken handlar om grunderna och tillvägagångssättet för statens konfiskation och socialisering av de små markägarnas egendom och rättigheter vägrar regeringen att utreda det. Implementeringen av EUs artskyddsdirektiv utreds inte trots att frågan varit uppe i riksdagen, krävts av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket och orsakat flera pågående juridiska processer. Istället skall den frågan göras upp bakom stängda dörrar med C och L. Frågan om hur mycket mark som behöver skyddas och redan skyddas nu utreds inte. Utredaren framhåller att det inte finns tid att utreda de frågor som konflikterna egentligen handlar om.
    Till råga på allt säger landsbygdsministern att regeringen nu satsar på att stärka äganderätten genom att anslå ytterligare hundratals miljoner för att socialisera de små markägarnas skog och rättigheter. Det lovordar C som en satsning på landsbygden. Vad skulle Thorbjörn Fälldin tyckt om den "landsbygdspolitiken"?
    Varför vägrar regeringen, C och L att göra en allsidig utredning av de frågor som orsakar konflikterna inom skogsbruket? Varför tillsätts inte en parlamentarisk utredning?

  • Rapportera

    Jörgen Salomonsson

    Blir man cencurerad?

    Försöker igen...
    Jag skrev förra veckan ett inlägg ang. Gammal skog binder mer kol..
    Hur skulle icke växande skog kunna binda kol?
    det går bevisa mycket med statistik... urskog som är skyddad har förblivit urskog av ekonomiska orsaker, torrt och magert -skulle den vara produktiv skulle den varit avverkad redan för 100 år sen.
    på sådana ställen finns mycket kol för att kretsloppet är långsamt inte för att den skogen är effektivare att binda kol...
    Ju högre produktion desto mer kol binds..det är självklart
    för att kolet inte ska komma ut i kretsloppet så får vi göra produkter som har lång livslängd tex. hus eller hemligstämplade statliga utredningar som ska arkiveras😁
    Men det viktigaste är att vi maximerar tillväxten överallt ...OCH då menar jag inte att vi ska skövla biotoper tvärt om - Vi ska sköta dessa biotoper på samma sätt som generationer före oss har skött dom.
    På dom flesta ställen innebär det blädning, dvs. hyggesfritt skogsbruk där bara dom största träden avverkas

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    "Svart myndighetsutövning" ligger bakom inskränkningarna av äganderätten.

    "Svart myndighetsutövning" ligger bakom en stor del av konflikterna i skogsbruket. Med den sk "Skogsutredningen" försöker regeringen, C och L att i efterhand legitimera inskränkningarna i äganderätten. Det kompletteras med formuleringar om frivilliga avsättningar och frihet under ansvar som kunde vara hämtat från "Gudfadern".
    En förklaring till att S och MP till varje pris vill regera och är villiga att skriva på långtgående avtal om detta, är att man successivt flyttat det politiska beslutsfattandet från Riksdag och regering till myndigheterna.
    I myndigheterna har man utnämningsmakten till nyckelpersoner i verksledningen och styrelser. Tjänstemannaansvaret är avskaffat. Styrningen sker genom att man låter riksdagen fatta diffusa beslut med allmänna formuleringar som innebär att regeringen får i uppdrag att precisera beslutet i en förordning. Regeringen kan sedan lämna uppdraget vidare genom att ge myndigheten i uppdrag att precisera bestämmelserna i "allmänna råd". I en förvaltningsdomstol väger ett allmänt råd tyngre än grundlagen. Regeringen tillsätter Högsta Förvaltningsdomstolen. Regeringen kan inte ingripa i ett enskilt ärende.
    Ett annat alternativ är att regeringen utan förankring i riksdagsbeslut ger ett uppdrag till myndigheten i en särskild fråga. Exempel är regeringens uppdrag till Skogsstyrelsen om nyckelbiotoper och regeringens uppdrag om "grön infrastruktur", och vägran att utreda hur EUs artskyddsförordning skall implementeras.
    Men kan myndigheterna besluta om inskränkningar i våra grundläggande fri- och rättigheter utan förankring i riksdagsbeslut? Kan EUs regler tillämpas av tjänstemän utan tjänsteansvar i kombination med att en minister kan hävda att hon inte kan ingripa i ett enskilt ärende?
    Handläggningen av nyckelbiotoperna grundas på ett regeringsbeslut, det finns inte ens en förordning som grundas på ett riksdagsbeslut. Med det som grund har Skogsstyrelsen beslutat om långtgående inskränkningar av äganderätten och till och med utvecklat en metod som omöjliggör för medborgaren att överklaga beslut. Avsikten med hela upplägget är att förhindra och försvåra för markägaren att hävda sin rätt. Samtidigt bedyrar regeringen och Skogsstyrelsen att man vill samarbeta.

    Regeringens och Skogsstyrelsens hantering visar hur lätt det är att utveckla en "svart myndighetsutövning" där Riksdagen helt kopplas bort. Riksdagen måste avvisa regeringens dunkla förslag till beslut och precisera vad den beslutar.
    En ytterligare komplicerande faktor är att eftersom många av besluten inte är förankrade i riksdagen kan en ny regering när som helst riva upp dem.

    Skogsägarna och medborgarna har goda skäl att misstro både statsförvaltningen och domstolarna som tillåter att regeringen och myndigheterna underminerar rättssäkerheten och den demokratiska förankringen i offentlig förvaltning. Att regeringen nu tillsatt en utredning som domineras av experter från statsbyråkratin som ligger bakom angreppen på skogsägarnas äganderätt ökar inte förtroendet för hanteringen. Riksdagen måste besluta om en parlamentarisk utredning som reder ut hela hanteringen av nyckelbiotoperna och säkrar de medborgerliga rättigheterna.



  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    "Skogsutredningen" är statsbyråkratins försök att dölja statens misskötsel.

    Hur kan miljöministern och regeringen kräva att enskilda skogsägare skall göra avsättningar utan ersättningar samtidigt som länsstyrelserna och Naturvårdsverket bedriver en systematisk förstörelse av alla försök av skogsägarna att bedriva det varierade skogsbruk som borde vara grunden för skogens mångfald. I direktiven till den sk "skogsutredningen" tas inte statens älgförvaltning upp. Ett tricks som regeringen ägnar sig åt för att ha flera åsikter och driva oförenlig offentlig förvaltning samtidigt är att behandla var fråga för sig och hävda att de inte har med varandra att göra och inte skall behandlas samtidigt. Ett av skälen till detta är att Staten och Naturvårdsverket håller ett hov av lobbyorganisationer, finansierade med skattemedel, med sinsemellan oförenliga krav.
    Jägareförbundet, WWF och Naturskyddsföreningen tar årligen emot hundratals miljoner utan upphandling och måste säga rätt saker eller vara tysta vid rätt tillfälle om detta skall fungera.
    Gemensamt är dock att alla anser att skogsägaren skall avstå från sin bestämmanderätt till olika "sovjeter"- t ex älgförvaltningsgrupper, skogsprogramgrupper, osv utan ekonomiskt ansvar. "Sovjeterna" beslutar medan skogsägaren får ta ansvaret och det oftast negativa ekonomiska konsekvenserna. Ett alternativ kan vara att staten socialiserar marken.
    Älgförvaltningen med reglerad älgjakt har hållit på i 50 år. I 40 år har skogsskadorna varit omfattande och börjat styra hur våra framtida skogar kommer att se ut. I 30 år har granen tagit över som dominerande trädslag i södra Sverige, allt annat betas ned av älgen. Tillgången på vinterfoder minskar dramatiskt.
    År 2010 beslutade Riksdagen att älgstammen skulle vara i balans med sitt ekosystem - skogsägaren skulle ha möjlighet att använda alla trädslag i sitt skogsbruk. Länsstyrelserna skulle medge skyddsjakt skyndsamt och generöst. Men i den "svarta myndighetsutövningen" märks inte riksdagsbeslutet. Vid ett skyddsjaktsärende på min fastighet vara alla , älgförvaltningsgrupp, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen överens om att skyddsjakt var motiverad men min ansökan avslogs ändå med motiveringen att det fanns för mycket älg. Det argumentet godtogs i förvaltningsdomstolarna i alla instanser. Min rätt till skydd av egendom tillmättes inget värde. Så hanteras älgförvaltningen över hela landet. Därför äter 100 älgar fn hästfoder på en gård i Norrbotten.
    Hur kan miljöministern och statsbyråkratin kräva att skogsägarna skall acceptera att få sin skog förstörd av staten och samtidigt acceptera att avsätta mark för miljöskydd för att kompensera för den förstörelse länsstyrelserna och Naturvårdsverket ägnar sig åt? Hur kan Riksdagen acceptera att länsstyrelserna , Naturvårdsverket och miljöministern struntar i gällande riksdagsbeslut och driver förstörelsen vidare och samtidigt kräver att skattebetalarna skall ställa upp med miljarder för att socialisera mark när hela frågan till stor del kan lösas med en avreglering att myndigheternas planhushållning av viltförvaltningen? Hur påverkar hanteringen allmänhetens tilltro till de olika politiska partierna? Hur kan miljöorganisationerna kräva en socialisering av skogen och samtidigt hålla tyst om och ställa sig bakom den förstörelse staten ägnar sig åt?

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Statsbyråkratin slår tillbaka.

    Ett av mina uppdrag som biträdande stiftsjägmästare i Skara var att utarbeta ett remissvar på "Den fysiska riksplaneringen". Arbetet med planen leddes av Statens Planverk och länsstyrelserna och målet var att få fram en totalplan för Sverige - var olika verksamheter skulle bedrivas och vad som skulle skyddas mm. Planen figurerar i den samhällskritiska filmen "Jönssonligan får guldfeber". Jönssonligan försöker lägga beslag på planen i kamp med den lömske Wall-Enberg. Den som har insyn i, och kan använda planen för egna syften, kan styra samhällsutvecklingen och tjäna storkovan.

    Kortfattat (för yngre läsare) så var riksplanen ett projekt under ständig och alltmer komplicerad tillväxt under ledning av en myndighet som såg politiker som hinder för en ändamålsenlig utveckling av planen. Så småningom insåg politikerna att riksplanen kunde bli grundstenen i en svårrubbad gigantisk byråkrati. Efter åtskilliga men resultatlösa försök att greppa planen och Statens Planverk beslöt Riksdagen att lägga ner både riksplanen och Statens Planverk.
    Nu har statsbyråkratin repat sig och är på väg att slå tillbaka med en "plan för grön infrastruktur". Man har laddat om genom att avskaffa tjänstemannaansvaret, rekryterat gröna aktivister till myndigheterna och regeringskansliet, utvecklat former för "svart myndighetsutövning", försett sig med ett hov av trogna lobbyorganisationer, förklarat att Riksdagen är ett störande inslag i myndighetsutövningen och lierat sig med skogsindustrin.
    Myndigheterna konfiskerar och socialiserar. Skogsindustrin har ett mer feodalt angreppssätt där man utnyttjar sina lokala inköpsmonopol för att tvinga de små skogsägarna att skriva avtal som ger skogsbolagen att införa nya villkor i gällande avtal utan att säga upp eller omförhandla avtalen. Regeringen har inledningsvis lagt ut en beställning på 200 000 ha som skogsindustrin förväntas tvinga av de små skogsägarna. I den sk "Skogsutredningen" med experter från båda parterna skall det fortsatta angreppet på de små skogsägarna läggas upp. Hur skall det gå?

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Dags att Riksdagen tar itu med den "svarta myndighetsutövningen".

    Det är dags att Riksdagen tar itu med varbölden i offentlig förvaltning den "svarta myndighetsutövningen". Den består i att myndigheterna börjar fatta egna beslut om "allmänna råd" antingen på uppdrag av regeringen eller på eget initiativ utan demokratisk förankring i Riksdagen eller fattar olagliga beslut utan förankring överhuvudtaget. Detta har blivit vanligare sedan tjänsteansvaret avskaffades och okunnigheten om formerna för beslut i offentlig förvaltning brett ut sig. Till det kommer att regeringen alltid kan hävda att den inte får ingripa i enskilda ärenden. Regeringen medverkar genom att vägra reda ut oklarheter t ex EUs artskyddsförordning. Regeringen försöker inte hävda grunderna för offentlig förvaltning utan den offentliga förvaltningen har börjat bete sig som en aktivistorganisation. Det kommer att medföra ett kraftigt fall i förtroende och en underminering av all offentlig förvaltning.
    Ett exempel är de sk nyckelbiotoperna. Skogsstyrelsen har avsiktligt utarbetat ett system som innebär att markägaren inte får insyn i inventeringarna, hävdar att en registrering av en nyckelbiotop inte är ett beslut, och har dessutom drivit en process för att få stöd för att beslutet inte går att överklaga vilket man basunerar ut så ofta man kan. Därefter publicerar man ickebeslutet så att skogsindustrin kan bojkotta virket från nyckelbiotopen även om markägaren inte är certifierad eller virket kommer fram som ett resultat av en skötselåtgärd efter beslut av Skogsstyrelsen.
    Det finns inget författningsmässigt stöd för den omfattande konfiskation och socialisering av mark och rättigheter som Skogsstyrelsen på detta sätt bedrivit trots protester från markägarna. Regeringen, C och L har ställt sig bakom den.
    Nu har förvaltningsdomstolarna äntligen börjat ifrågasätta hela verksamheten och ålagt Skogsstyrelsen att avregistrera nyckelbiotoper på en fastighet. Om det beslutet står sig måste alla andra nyckelbiotoper avregistreras om Skogsstyrelsen och markägaren inte kommer överens.

    Nu har regeringen fått kalla fötter och gett den sk Skogsutredningen i uppgift att hitta på en förordning. Den skall författas av de byråkrater i regeringskansliet, myndigheterna och skogsindustrin som ligger bakom angreppen på de små skogsägarna. Hur trovärdigt är det?

    Lägg ner utredningen och tillsätt en ny parlamentarisk utredning som städar upp i den "svarta myndighetsutövningen" inom skogs- och naturvården.

  • Rapportera

    Viktor Säfve · Naturvårdare och småbrukare

    Alla procentsatser över arealen "skyddad skog" blir meningslösa om man glömmer mål och mening!

    Hej!

    Jag tror de flesta människor som ofta färdats genom och/eller vandrat i många av våra skogslandskap kan skriva under på att man inte känner igen sig i bilden av att nästan en tredjedel av skogen skulle bestå av skyddad skog med höga naturvärden, eller ens av ”skyddad skog”. Vi pratar alltså om påståenden om att nära 1 av 3 kvadratmeter av skogsarealen skulle vara skyddad. För oss som befinner sig i verklighetens skogslandskap är det ganska långa sträckor mellan skyddade skogar. Om man inte befinner sig i vissa fjällnära områden.

    SCB har inte alls hävdat (eller har jag missat detta?) att 28 procent av den svenska skogsmarken består av ”skyddad skog”. De är noga med att skilja på de olika ”formerna av skogsmark”:
    https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/formellt-skyddad-skogsmark-frivilliga-avsattningar-hansynsytor-samt-improduktiv-skogsmark/pong/statistiknyhet/formellt-skyddad-skogsmark-frivilliga-avsattningar-hansynsytor-samt-improduktiv-skogsmark-2018-12-31/

    De fick ett uppdrag att ta fram siffror över följande kategorier;

    *Formellt skyddad skogsmark (= Faktiskt skyddad skog. Det vill säga skog som är skyddad enligt lag med syfte att bevara naturvärden och biologisk mångfald, samt rekreationsvärden).
    *Frivilliga avsättningar (bara uppskattat siffra, ingen vet exakt var, eller vad som ingår, dessutom kan markägarna välja att avverka skogar de undantagit idag, redan imorgon).
    *Hänsynsytor (siffrorna bygger på uppskattningar, här pratar vi om trädgrupper och lämnade ytor på kalhyggen, och inte om skyddade skogar. Denna kategori hamnar under Aichimål 7 och inte 11, som handlar om hänsyn till biologisk mångfald i den brukade arealen. Intressant att notera är att denna siffra helt plötsligt minskade från 8 procent av den produktiva skogsarealen till 2 procent, när myndigheterna förstod att man tidigare fuskat kraftigt. Detta genom att även räkna med hänsyn som kanske kommer lämnas i framtiden, inom en omloppstid = flera decennier fram i tiden!).
    *Improduktiv skogsmark. (Detta är alltså inte strikt skyddad skogsmark, utan lågproduktiva träd- och buskmarker, där skogsbruket och Skogsstyrelsen sedan länge menat att det inte går att bedriva rationellt skogsbruk. Detta eftersom produktionen är allt för låg (under en kubik per år och hektar), och/eller marken är svårföryngrad, eller svårtillgänglig. Denna mark är ofta mycket artfattigare än produktiva och högproduktiva naturskogar (men kan förstås ha andra värden, knutna till exempelvis myrar eller hällmarker och deras ekologiska funktioner). En mycket kraftigt övervägande majoriteten av de rödlistade arterna har inte impediment som sin huvudsakliga livsmiljö, eller finns inte där. Men, vissa arter knutna till främst tall, kan hitta värdefulla livsmiljöer i de finaste av dessa hällmarker och myrmarker. Impediment utanför skyddade områden saknar strikt skydd. Små impediment får avverkas, och större plockhuggas. Inga tydliga avgränsningar för impediment finns varken i fält eller på kartor. Forskare bedömer att impediment är en begränsad tillgång för den biologiska mångfalden knuten till mer produktiva och högproduktiva skogar. Att skogsbruket ratar impedimenten som produktionsyta är inte samma sak som att denna yta är strikt skyddad från exploatering, eller att alla impediment består av marker med gammal skog med höga naturvärden. På många impedimentsmarker står relativt unga träd och många impediment har påverkats kraftigt av tidigare exploateringar. Tvärtom får impediment som inte ingår i formellt skyddade områden exploateras exempelvis vid förändrad markanvändning. När jag har sagt detta, vill jag förstås också säga att det förstås finns lågproduktiva skogar med höga naturvärden. Min poäng är bara att skilja mellan statistiken över hur mycket mark som är impediment, och den skyddade arealen skogsmark. Hit hör den största delen av impedimenten. Det är alltså inte så att skogsbruket uppoffrat denna stora areal, med stora ekonomiska förluster. Vilket vissa politiker och debattörer/lobbyister får det att framstå som. SCB: ”Improduktiv skogsmark som inte överlappar formellt skydd omfattar 3,2 miljoner hektar, eller 12 procent av Sveriges totala skogsmark. Det mesta av den improduktiva skogsmarken finns i de nordliga delarna av landet.”
    Viktigt att påpeka att 12 procentenheter, av de 27-28 procent som påstås bestå av skyddad skog, består av lågproduktiva trädbärande marker, främst i nordliga delarna av landet, områden skogsbruket inte kan bruka rationellt.

    Några saker som vissa av debattörerna i detta kommentarsfält ”glömmer” att nämna eller inte vill ta in, det är att miljömålen inte är kvantitativa, utan ställer krav på funktionalitet, representativitet och att det är områden med stor betydelse för biologisk mångfald som ska prioriteras.

    Tar man in dessa centrala delar av miljömålen i beräkningarna så är både ledande naturvårdsforskare och de myndigheter som arbetar med miljömålen överens om att Sverige har långt kvar att nå sina miljömål!

    Citat från exempelvis FN:s aichimål 11 som Sverige lovat att uppfylla:

    By 2020, at least 17 per cent of terrestrial and inland water, and 10 per cent of coastal and marine areas, especially areas of particular importance for biodiversity and ecosystem services, are conserved through effectively and equitably managed, ecologically representative and well connected systems of protected areas and other effective area-based conservation measures, and integrated into the wider landscape and seascapes.

    Samma sak finns i de nationella miljömålen för biologisk mångfald:
    ”Minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden samt 10 procent av Sveriges marina områden ska senast år 2020 bidra till att nå nationella och internationella mål för biologisk mångfald. Detta ska ske genom skydd eller annat bevarande av områden som har särskild betydelse för biologisk mångfald eller ekosystemtjänster. Bevarandet ska ske med ekologiskt representativa och väl förbundna system…”

    Om man helt skippar frågan om att skydda, restaurera och bevara områden som är särskilt viktiga för biologisk mångfald, eller struntar i den centrala frågan om att områdena ska vara väl sammanbundna och ekologiskt representativa, då har man helt missat poängen med skydd av natur och med miljömålens syften.

    Det går inte att fylla arealen skogsmark som ska användas till uppfylla våra miljömål, med framför allt formellt oskyddade lågproduktiva myrar och hällmarker i norr, som skogsbruket inte vill eller kan bruka rationellt, eller med trädgrupper på kalhyggen, eller med helt oskyddade arealer av fragmenterade småområden av frivilliga avsättningar. Det går inte heller att tänka att fjällbjörkskogen är representativ för ädellövskogar i söder.

    För att vi ska nå målen, krävs att det finns nog mycket skyddad skog i varje region och att denna bildar en funktionell grön infrastruktur.

    Denna ”lilla” detalj glöms bort när äpplen blandas med citroner…

    För er som vill sätta er djupare in i frågan rekommenderar jag till exempel denna rapport: https://www.lansstyrelsen.se/download/18.26f506e0167c605d56942262/1551357330714/Fran_skydd_av%20skog_till_gron_infrastruktur.pdf

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Lägg ner nyckelbiotopsbyråkratin, satsa på 1994 års produktionsskogsbruk med hänsyn.

    Om man vill ha stora sammanhängande arealer med ett varierat skogsbruk är hela iden med nyckelbiotoper fel. Den slutar ju i ett plotter av små ytor som kommer att bli svårskötta och oöverblickbara och mycket dyra att sköta. Redan den areal som redan är avsatt missköts nu av staten och Skogsstyrelsen har begärt mer pengar utan att få det. Det bästa sättet att få mångfald på stora ytor är att göra det möjligt att ha ett varierat skogsbruk i produktionsskogsbruket vilket också var avsikten med avregleringen av skogsvårdslagen 1994.
    Det stoppades dock av Naturvårdsverket och länsstyrelsernas reglering av älgstammen. År 2010 tog riksdagen ett nytt beslut och sade ifrån att älgstammen skall vara i balans med sin omgivning. Det beslutet vägrar Naturvårdsverket och länsstyrelserna att efterleva med miljöministerns goda minne. Det ensidiga granskogsbruket som bara fortsätter är således ett resultat av den statliga viltförvaltningen. Det går inte att få fram ett varierat skogsbruk om det inte ens går att föryngra med de trädslag som behövs.

    Riksdagen beslutade 1994 att skogsägaren skall ha rätt och möjlighet att använda alla trädslag i sitt skogsbruk och 2010 att viltstammarna skall hållas på en nivå där detta är möjligt. Jag anser att riksdagens grundläggande beslut är riktiga. Riksdagen ansåg också att målen kunde näs genom ett löpande hänsynstagande i ett aktivt skogsbruk bl a genom att hänsyn lämnas t ex vid slutavverkning.

    Men den modell som kommit att drivas fram av miljöorganisationer och skogsbolag och andra virkesköpare är ett industriskogsbruk + ytor som lämnas orörda. Det säger sig självt att den lösningen blir oerhört dyr att genomföra och dessutom i praktiken omöjlig eftersom naturen inte är statisk.

    Ett problem i sammanhanget är att ingen av de nya skogsutredningarna vågar göra ett försök att utvärdera vad alla statliga regleringar lett till förmodligen därför att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen inte vill få klarlagt vilka miljöskandaler de förorsakat och fortfarande förorsakar.

    Det finns inget som säger i de överenskommelser som Sverige har ingått att skogsbruk inte kan bedrivas på en "skyddad areal", t o m nyckelbiotoper behöver skötas aktivt. Frågan gäller hur det skall bedrivas.

    Inom jordbruket finns de mångfaldsrikaste arealerna i välskötta hagmarker. Ingen skulle komma på iden att kräva att de skall lämnas orörda. Det lärde man sig för 100 år sedan med Ängsö nationalpark. På samma sätt kan man säkert utveckla skötselmetoder för ett aktivt skogsbruk.

    Jag håller med om att det industriellt skötta granskogsbruket inte uppfyller de kraven. Men staten måste nu ta initiativet och börja med att avreglera och ge skogsägaren alla möjligheter om han skall ha hela ansvaret. Staten kan också gå i spetsen genom att utnyttja sitt markinnehav, 10 milj ha, för anläggande skogstyper som efterfrågas. Sveaskog och den statliga skogsförvaltningen framstår ju som skogsbrukets värsta bakåtsträvare med sitt ensidiga granskogsbruk.

    Jag anser att de beslut som fattades 1994 om avreglering och ökad mångfald bör utvecklas vidare inom ett produktionsskogsbruk och att nyckelbiotopsbyråkratin skall läggas ned. Det är en verksamhet utan demokratiskt stöd som bara bedrivs för att tillfredsställa olika lobbygrupper, Det är feltänkt och en återvändsgränd.
    I stället bör intresset riktas mot skonsammare skogsbruksmetoder, mindre maskiner, mindre slutavverkningsytor, fler trädslag osv. Ge skogsägaren hela ansvaret för både jakt och skogsbruk och använd statens mark för att visa hur det skall gå till. Det var ju också skälet till att Sveaskog inte skulle säljas ut.


  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Bra att en av undertecknarna (Viktor) deltar i debatten i denna tråd

    * det bra att någon av undertecknarna deltar i debatten i denna träd med kommentarer till andras kommentarer
    * men det tog 14 dagar sedan min inledande kommentar så någon större debattlust för att förklara och komplettera karaktäriserar inte NGOs representanter
    * inlägget karaktäriserar jag som relativt sakligt och inte mer än tolerabelt "vinklat"
    * Regeringen förväntas snart rapportera om hur Sverige uppfyllt målen fram till 2020 med ledning av den statistik och uppgifter myndigheterna på Regeringens uppdrag rapporterat.
    * Inlägg så här kort före Regeringsbeslut bör snarast ses som påtryckningar för att påverka Regeringens skrivningar i polariserande anda.
    * debatten blir lite skev genom att Sverker Linden (oftast läsvärda) bidrar med 14 av 21 inlägg (om jag räknat rätt)
    * jag stödjer ökade anslag till Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och minskat avkastningskrav till Sveaskog om detta behövs för att uppfylla Sveriges areal-löften på det sätt som Regeringen tolkar det med målsättning att det bedrivs på ett sätt som inte minskar skogsnäringens motivation för att bidra till både bättre miljö och bättre produktion.
    * De som tycker det gått dåligt med miljön bör i första hand se till att MP inte får besätta mijö/klimatminister posten. Misslyckandet är dock större och bättre dokumenterat för klimatet där Sverige (enligt mitt sätt att se på det) knappast minskat sina utsläpp alls sedan MP fick kontroll över det via klimatministerposten.
    * Det är nog så att Sverige lovar sig själv saker som blidkar en opinion men knappast är menat att uppfyllas i full andemening. Detta tycker jag illustreras av att Sverige knappast minskar sina klimatgasutsläpp (totalt) trots vad som förespeglas och brett parlamentariskt stöd.
    * Jag konstaterar att högerkanten i sista inlägget som jag läser det är beskuret som försvårar läsningen på ett sätt som inte uppträtt tidigare. Att människan inte har bättre kontroll på IT är olycksbebådande för

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Upprätta ett register med uppgift om statliga utbetalningar till lobbyorganisationer.

    De senaste 10 åren har staten börjat betala ut miljardbelopp utan upphandling till olika organisationer som arbetar nära statliga myndigheter och departement som opinionsbildare, experter och remissorganisationer. Exempel är Jägareförbundet, WWF, Naturskyddsföreningen, Rädda Barnen och Svenska Kyrkan. Ofta uppträder dessa organisationer i radio och TV som kravställare eller recensenter i politiska sammanhang.
    Medborgare som inte har kunskap om beroendeförhållandet tror att organisationerna framför sina synpunkter som oberoende organisationer. Det kan utnyttjas av olika partier.
    En lämplig åtgärd för att klargöra beroendet mellan staten och de s k ideella organisationerna kan vara att upprätta ett register över statliga utbetalningar till dem.
    Ett exempel är den s k "Skogsutredningen" som vars experter domineras av statstjänstemän från kanslihuset och myndigheterna samt organisationer som tar emot pengar statliga pengar. Parlamentarikerna lämnas utanför trots att konflikten står mellan statsbyråkratin och de enskilds skogsägarna.
    Den kommer sedan att skickas ut på remiss till flera organisationer som tar emot statliga medel utan upphandling.
    Om medborgarna skall kunna bilda sig en uppfattning måste beroendeförhållandena redovisas genom att ett register upprättas.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Länsstyrelsen i Västra götaland hotar.

    Nyligen mottog jag ett hotbrev från Länsstyrelsen i Västra Götaland. I mina hagmarker och trädgård finns det en del grov ek och ask.. Nyligen har staten vunnit ett mål om skötsel av äldre träd. Det tog Länsstyrelsen till intäkt för att genast skicka ut hotelsebrev till alla som man misstänkte hade gamla träd.

    Men om Länsstyrelsen i Västra Götaland förlorar ett mål om skyddsjakt på älg ser man bara det som en engångsföreteelse och tar inte det till intäkt för att bevilja skyddsjakt i andra ärenden.

    I ett fall som jag drev var alla instanser, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och älgförvaltningsgruppen eniga om att skyddsjakt var motiverad. Ändå avslog länsstyrelsen och Naturvårdsverket skyddsjakt med motiveringen att det fanns för mycket älg. Min rätt till skydd av egendom betydde ingenting i myndigheter och domstolar.

    Jag tycker Länsstyrelsens i Västra Götalands uppträdande är fullständigt omdömeslöst och visar hur nonchalant länsstyrelsen uppträder mot medborgarna.

    Hur kan Riksdagen acceptera att Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och miljöminister Lövin vägrar att ingripa mot förstörelsen? Istället för att ta itu med de myndigheter som orsakar förstörelsen har Regeringen tillsatt en utredning med uppgift att hitta på förslag till ännu fler regleringar. Nu måste Riksdagen sätta stopp för myndigheternas likgiltighet för skogsägarnas rättigheter och se till att alla frågor kommer upp på bordet om regeringen lägger fram en proposition. Tillsätt en parlamentarisk utredning.
    Avreglera älgjakten och börja med att omedelbart införa rätt till skyddsjakt utan tillstånd från länsstyrelsen så fort skogsskador uppträder . Besluta att älgstammen inte får vara större än 3 älgar per 1000 ha.
    Hur kan regeringen kräva att skogsägarna skall avstå från aktivt skogsbruk på 200 000 ha samtidigt som man fortsätter att förstöra alla möjligheter att bedriva ett varierat skogsbruk?

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Minska förvaltningsanslaget med 10% för myndigheter som trotsar Riksdagen .

    Det är uppenbart att Naturvårdsverket och länsstyrelserna trotsar riksdagsbeslut i sin myndighetsutövning, Det kostar skogsägarna och skattebetalarna 15-20 miljarder årligen. Det är möjligt därför att tjänstemännen inte längre har tjänsteansvar, landshövdingarna verkar oförmögna att sköta sina arbetsuppgifter och regeringen vägrar ingripa .

    Nu måste Riksdagen säga ifrån om den skall ha någon trovärdighet kvar. Ett effektivt beslut är att minska förvaltningsanslaget med 10 %. Det kommer att öka trycket på tjänstemännen att sköta sina arbetsuppgifter i enlighet med gällande riksdagsbeslut, och stoppa den svarta myndighetsutövningen. Statuera exempel i nästa budgetbeslut. Riksdagen har en stabil borgerlig majoritet som måste visa att man kräver effektivitet i statsförvaltningen.

Glad sommar – på återseende i augusti!

Glad sommar – på återseende i augusti!

SOMMAR. Nu tar Altinget och redaktörerna för alla våra sakpolitiska nyhetsbrev semester. Även den dagliga gratisöverblicken tar paus under sommaren. Vi gör det med en bra känsla i magen och tillförsikt inför framtiden, trots tuffa tider. På återseende i augusti, kära läsare!