Debatt: Så får akademiker rätt jobb – i stället för ett jobb

I morgon öppnar ansökan till höstterminen. Även om det är många som studerar vidare vid en högskola eller ett universitet för att hitta ett kvalificerat jobb är en högre utbildning inte bara en investering, utan även grunden för ett fortsatt starkt samhälle.

Tyvärr dras den svenska högskolan med stora problem. Många utbildningar lider av kvalitetsbrister, genomströmningen är låg och matchningen mot arbetsmarknaden för dålig. Vi behöver flera nödvändiga reformer, främst för att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Det är även viktigt med ett bra externt kvalitetssystem där utbildningens kvalitet, koppling till arbetsmarknaden och tidigare studenters åsikter tydliggörs. Det hjälper blivande studenter att göra välinformerade studieval.

Fördela efter kvalitet

Ett grundläggande problem med svensk högskola är dagens resursfördelningssystem. En större andel av resurserna bör i stället tilldelas efter utbildningens kvalitet och dess samverkan med arbetsmarknad och omgivande samhälle. På så vis gynnas lärosäten som tar tillvara på studenternas egenskaper och förbereder dem väl för kommande arbetsliv.

1. Starkare samverkan med fler aktörer

Till exempel har Riksrevisionen tidigare lyft att många lärosäten saknar rutiner för att säkerställa arbetslivsanknytning i utbildningen.

Det är ingen nyhet att vi måste stärka arbetslivsanknytningen i många utbildningar. Till exempel har Riksrevisionen tidigare lyft att många lärosäten saknar rutiner för att säkerställa arbetslivsanknytning i utbildningen. Arbetsmarknadsanknytningen skiljer sig åt beroende på lärosäte och det är ofta upp till enskilda kursansvariga att avgöra hur olika moment ska knytas till arbetsmarknaden. Utbildningarna bör innehålla fler och mer relevanta arbetslivsrelaterade inslag som praktik, studiebesök, gästlärare, examensarbeten och projektarbeten.

2. Uppvärdera yrkeshögskolan

För att yrkeshögskolan ska bli tydligare och viktigare måste den växa. Centerstudenter välkomnar därför regeringens fortsatta utbyggnad av yrkeshögskolan. Nästa steg bör vara att införa en gemensam antagning till högskola och yrkeshögskola. Liknande system finns redan i våra grannländer och fungerar väl.

Vi som ständigt talar om utbildning i allmänhet, och högre utbildning i synnerhet, tenderar att missa yrkeshögskolans roll i samspelet mellan utbildning och arbetsmarknad. Det är ett stort problem. I dag är det få utbildningsinstitutioner som kan nå upp till yrkeshögskolans statistik när det rör sig om att möta näringslivets behov av rätt kompetens. Genom att uppvärdera yrkeshögskolan samtidigt som vi säkerställer att akademin inte förlorar sitt teoretiska djup, kan bägge parter komplettera varandra.

3. Bättre studievägledning

Att gymnasieelever har alldeles för få träffar med studievägledare leder till felval och dålig information. 80 procent av studenter börjar studera vidare för att få ett jobb, men allt för många kommer ut i arbetslivet utan att få rätt jobb. Om matchningen in till högskolan är undermålig, riskerar även matchningen ut till arbetslivet att vara bristfällig. Det är uppenbart att mer behöver göras kring informerade studieval, som att sammanställa jämförbar information och erbjuda en större helhetsbild kring vilka förväntningar man bör ha efter avlagd examen.