Debatt: Politiker måste ta beslutet om elevhälsan

DEBATT. Det finns inte tillräcklig kompetens inom elevhälsan för att avgöra vilka som ska remitteras vidare. Politiker bör se till att den organiseras som vården, skriver Sara Lundqvist, ordförande Svensk förening för barn- och ungdomspsykiatri.

Av: Sara Lundqvist
ordförande SFBUP, Svensk förening för barn- och ungdomspsykiatri
 
Psykisk hälsa är en absolut förutsättning för lärande, ändå har vi en elevhälsa i Sverige där evidens, kvalitet och patientsäkerhet avseende barn och ungas psykiska hälsa, ohälsa och sjukdom är starkt eftersatt.

Erfarenheten från barn- och ungdomspsykiatrin är att barn med psykisk ohälsa och tidigt debuterande psykiatriska tillstånd går oupptäckta utan hjälp genom skolåren. Detta medför, förutom ett stort lidande och nedsatt förmåga till inlärning, en risk för att behandlingsbara tillstånd så som till exempel depressioner och ADHD förblir oidentifierade och obehandlade vilket ökar risken för allvarliga konsekvenser så som till exempel suicid. Hos de vuxna som utvecklar psykiatrisk sjukdom vet man att så många som 90 procent har haft en sårbarhet eller tidiga tecken under tonåren. I dag finns bra metoder för att bedöma tidiga tecken och evidensbaserade metoder för att undvika negativ utveckling, dessa metoder används ej i elevhälsan i dag.

Kan upplevas som diskriminering

I mina kontakter med barn och unga med psykisk ohälsa, funktionshinder och sjukdom har jag och mina medarbetare uppmärksammat att unga blir försämrade i sin psykiska hälsa under skolterminerna. Vi är förvånade över hur detta får fortgå och i en jämförelse med att till exempel låta barn med diabetes få försämras i sin diabetes under skolterminerna, för att kompetens och resurser fattades för att tillgodose deras behov i skolan, blir det ännu mer förvånande och kan lätt upplevas som diskriminering av patientgruppen.

Elevhälsan avgör vilka som får hjälp

På många barn- och ungdomspsykiatriska kliniker i Sverige i dag så startar man upp utredning av ADHD och autism först efter att anpassningar och en bedömning gjorts av barnet i skolmiljön. Detta innebär att den kompetens som finns i elevhälsan i att identifiera och remittera barn med ADHD och autism avgör vilka barn och hur många barn, och i vilken ålder, man remitteras till barn och ungdomspsykiatrin för utredning och diagnostik. Hur påverkar detta de regionala skillnader vi ser i dag avseende diagnostik och behandling?

Hälso- och sjukvård till skolan

Våra politiker behöver bestämma sig för om de vill att elevhälsan skall vara en del av hälso- och sjukvården eller ej. Psykiatriska tillstånd påverkar våra kognitioner och påverkar på så sätt inlärning och relationer i skolmiljön. Det behövs därför hälso- och sjukvård i skolan som kan bidra till omhändertagandet av barn och unga med psykisk ohälsa och tidigt debuterande psykiatriska tillstånd.

Styrs inte som vården

Syftet med denna debattartikel är att uppmärksamma våra folkvalda på att styrningen av elevhälsan som den är organiserad i dag inte i tillräcklig grad bidrar till en god vård av våra unga. Den typ av variation, ojämlikhet både avseende faktiska insatser men också i kompetens hos elevhälsopersonal skulle ej hanteras på samma sätt om elevhälsan var organiserad inom hälso- och sjukvården och styrdes med samma krav på dokumentation, jämlikhet och patientsäkerhet.

Forrige artikel "Östersjöns torskbestånd behöver långsiktiga åtgärder" Næste artikel "Skrota byråkratin som drabbar småföretagare"
Här är alla 23 ministrar i nya regeringen

Här är alla 23 ministrar i nya regeringen

REGERING. Sveriges nya regering består av 23 ministrar, fem från Miljöpartiet och 18 från Socialdemokraterna. Det är lika många statsråd som i förra regeringen. Könsfördelningen är 12 kvinnor och elva män, vilket också är oförändrat jämfört med förra regeringen. Miljöpartiet får en minister mindre, Socialdemokraterna en mer.