Debatt

Debatt: Orimligt att peka ut riskgrupp utan att erbjuda behandling

DEBATT. Det borde vara en självklarhet att rätten till jämlik och likvärdig vård även ska gälla personer som lever med obesitas. Behandling får rimligen inte hindras av regionala skillnader eller plånbokens storlek, skriver Jenny Vinglid och Ulrika Jörgensen (M).

Möjligheterna till behandling med läkemedel kan avgöras av privatekonomin, eftersom de nya och mer effektiva läkemedel som finns inte ingår i läkemedelssubventionen, skriver debattörerna. 
Möjligheterna till behandling med läkemedel kan avgöras av privatekonomin, eftersom de nya och mer effektiva läkemedel som finns inte ingår i läkemedelssubventionen, skriver debattörerna. Foto: Hasse Holmberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Jenny Vinglid
Generalsekreterare, Riksförbundet hälsa oberoende av storlek (HOBS)
Ulrika Jörgensen (M)
Riksdagsledamot


Under våren presenterade Socialstyrelsen en lista över de riskgrupper som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19. På listan finns personer med ett BMI (body mass index) över 40. På listan finns också personer med en kombination av olika sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Båda vanliga följdsjukdomar till obesitas.

Om inte förr så sätter detta nu situationen och betydelsen av olika behandlingsmöjligheter inom hälso- och sjukvården för personer som lever med obesitas i blixtbelysning. Andelen svenskar som lever med obesitas har fördubblats sedan 1980-talet. Priset för individen handlar om sjukdomar och för tidig död. För samhället handlar det också ytterst om kostnader, men av ett annat slag. Obesitas uppskattas kosta ungefär 70 miljarder kronor varje år bara i Sverige.

Orsakerna är komplexa

Världshälsoorganisationen (WHO) klassar obesitas som en av de allvarligaste och mest kostsamma utmaningarna i vår tid. WHO talar målande om utvecklingen för antalet personer med obesitas som en pågående global epidemi. När detta nu sammanfaller med den pågående coronapandemin blir kraven på att uppmärksamma behandlingsmöjligheterna för personer med obesitas nästan övertydlig. Fortfarande finns många fördomar och felaktiga föreställningar i samhället om obesitas. Även bland beslutsfattare och läkare förekommer en stigmatisering. Orsakerna till obesitas är komplexa och är ofta en blandning av livsstilsfrågor, kostvanor, ekonomi, och genetiken är det drivande.

Olika förutsättningar

Socialstyrelsen har även beslutat att ta fram nationella riktlinjer för obesitasvården. Det är gott så, men det var bråttom redan då, och är om möjligt ännu mer bråttom nu, att gå från ord till handling för att ge patienterna det skydd de behöver. Behandling av obesitas ser i dag väldigt olika ut mellan och inom regionerna och vården är långtifrån jämlik. Gemensamma behandlingsriktlinjer och kunskapsstöd är naturligtvis viktig för att sjukvårdshuvudmännen ska kunna ta sitt ansvar. Men innehållet i dessa riktlinjer och kunskapsstöd är minst lika viktigt. En bra obesitasvård menar vi vilar på tre ben:

  • Livsstilsbehandling
  • Läkemedelsbehandling
  • Kirurgisk behandling
Fakta
Body mass index (BMI):
BMI 22,5-25 = optimal vikt
BMI 25-30 = övervikt
BMI över 30 = fetma
BMI beräknas på följande sätt: Multiplicera din längd i meter med din längd i meter. Dividera vikten med det talet.
Ulrika Jörgensen (M). 
Ulrika Jörgensen (M).  Foto: Riksdagen

Att möjligheterna till behandling blivit fler är något som väcker förhoppningar. Men sanningen är, som nämnts tidigare i texten, att det ser väldigt olika ut. Förutsättningarna för att lägga om sin livsstil är olika. BMI kriterierna för att få kirurgisk behandling skiljer sig åt mellan olika kliniker. Möjligheterna till behandling med läkemedel avgörs i dag ytterst om man har ekonomiska möjligheter till detta eftersom den nya generation av mer effektiva läkemedel som finns tillgängliga inte ingår i läkemedelssubventionen.

Borde vara en självklarhet

Det innebär att en evidensbaserad vård för personer med obesitas blir fullt tillgänglig först när sjukdomen gått väldigt långt och man hunnit bli allvarligt sjuk eller har egna ekonomiska förutsättningar. Situationen för en effektiv behandling som vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet får rimligen inte hindras av regionala skillnader eller den egna plånbokens storlek. Det borde vara en självklarhet att lagens mening om en jämlik och likvärdig vård också gäller personer som lever med obesitas.

Ska inte behöva vänta

Orsakerna till obesitas är komplexa och är ofta en blandning av livsstilsfrågor, kostvanor, ekonomi, och genetiken är det drivande.

Jenny Vinglid och Ulrika Jörgensen (M)

I väntan på nya riktlinjer får personer som lever med obesitas under inga omständigheter glömmas bort under pågående coronapandemi. Tyvärr klarar inte samhället av att skydda denna patientgrupp. Det går inte att peka ut personer med ett BMI över 40 som en riskgrupp samtidigt som den inte får tillgång till behandling, trots att det finns tre godkända och effektiva läkemedel. Kirurgin står av naturliga skäl still under pandemin men då måste patientgruppen få tillgång till den övriga behandling som finns.

Det finns ingen rimlighet i att personer som lever med obesitas ska riskera liv och hälsa genom att behöva vänta på att få fullgod behandling. Oro, isolering, allvarligt sjukdomsförlopp och ökad risk för att dö är det pris som betalas just nu, varje dag i coronatider, av personer som lever med obesitas. Låt oss nu lära av detta och göra om och göra rätt.

Nämnda personer

Ulrika Jörgensen

Tidigare riksdagsledamot (M)
Leg. sjuksköterska

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00