Debatt om regleringen av elnäten: "Dags att gå från dialog till lagstiftning"

DEBATT. Elnätsbolagen borde värderas utifrån ett antal indikatorer som visar på hur väl de uppfyller sina skyldigheter. Det måste bli en ökad press på elnätsmonopolen, skriver Villaägarnas riksförbund.

Håkan Larsson
Samhällspolitisk chef, Villaägarnas riksförbund


Regeringen har kallat till sig ett 30-tal aktörer till en ”dialog” för att förbättra dagens elnätsreglering. Problemen med dagens elnätsreglering är dock väl kända. Priserna är för höga och på många orter råder el- och kapacitetsbrist. Det är dags att gå från dialog till lagstiftning.

Utvecklingen åt fel håll

När elmarknaden liberaliserades 1996 hade Sverige en väl utbyggd produktionskapacitet. Bristerna i elnäten var få. Sedan dess har utvecklingen gått åt fel håll. De lokala nätmonopolen tillåts sätta överpriser som driver upp kostnaderna för både småhusägare och företag. Man kan fråga sig hur många industrijobb som har försvunnit eller flyttat utomlands på grund av de höga avkastningskrav som elnätsbolagens ägare har på denna monopolverksamhet.

Den uppkomna situationen med kapacitetsbegränsningar i Skåne, Västerås, Uppsala, Värmland och Stockholm kostar dessutom kommuner och regioner stora belopp då företag inte kan etablera sig på dessa platser. Bristen på el skulle kraftigt kunna mildras om elnätsmonopolen investerade i nya tekniska lösningar i form av batteri- eller vätgaslager. Då kan energi lagras när det är överskott, som i sin tur kan användas när det råder underskott.

Struntar i skyldigheter

Trots att tekniken finns, vägrar de flesta elnätsbolagen att investera i liknande tekniska lösningar med motiveringen att investeringen inte ger tillräckligt god avkastning. Hur har denna situation kunnat uppkomma i ett land som hade så god kapacitet innan omregleringen?

Det största problemet med dagens elnätsreglering är att elnätsbolagen tillåts fokusera på sina rättigheter samtidigt som de kan strunta i sina skyldigheter. Som elnätskoncessionshavare har elnätsbolaget av staten fått rättigheten att bedriva ett naturligt monopol inom sitt område, en rättighet som med rimlighet borde ställas mot en lika stor skyldighet. Om inte dessa skyldigheter uppfylls borde staten ha möjlighet att dra tillbaka koncessionen och ge en annan aktör möjlighet att bedriva elnätsverksamheten.

Revision av elnätet

I dag tvingas kunderna betala för brister i elnäten och värre kommer det bli. Det är inte rimligt. Dagens reglering måste förenklas och förbättras. För att komma tillrätta med problemen måste ”prissignaler” träffa dem som kan påverka kapacitetsbristen, alltså elnätsbolagen. Inte deras kunder.

Till skillnad från i dag borde elnätsbolagen värderas utifrån ett antal indikatorer som visar på hur väl de har uppfyllt sina skyldigheter. Dessa indikatorer ska nogsamt utvärderas av en tredjepart som utifrån sakliga fakta utför en teknisk, ekonomisk och samhällsinriktad revision av elnätet inom respektive elnätsområde.

Revisionen borde ske vart femte år och fokusera på följande områden:

  1. Genomförda investeringar
  2. Genomfört underhåll
  3. Tillhandahållande av den elnätskapacitet som efterfrågas av elanvändare och producenter
  4. Tillhandahållande av god elkvalitet
  5. Elnätets status och tillförlitlighet
  6. Hur väl anslutningsskyldigheten har tillgodosetts
  7. Kundnöjdhet

Sätt ökad press

Baserat på resultatet av revisionen skulle Energimarknadsinspektionen kunna göra en bedömning om elnätskoncessionen ska dras tillbaka eller om nätkoncessionshavaren får förtroende att fortsätta att bedriva elnätsverksamhet inom områdeskoncessionen.

Ökad press måste sättas på elnätsmonopolen. Det är enda sättet att komma tillrätta med de monumentala problem som Sverige står inför, både när det gäller överprissättning och kapacitetsbrist.

Forrige artikel von Sydow och Westerholm: Årsrikas representation i riksdagen är viktigt von Sydow och Westerholm: Årsrikas representation i riksdagen är viktigt Næste artikel KLIVA-utredningen: Samverkande krafter är vägen till stärkt kvalitet i sfi KLIVA-utredningen: Samverkande krafter är vägen till stärkt kvalitet i sfi
Så vill ungdomsförbunden häva arbetslöshet bland unga

Så vill ungdomsförbunden häva arbetslöshet bland unga

ENKÄT. Den rekordhöga ungdomsarbetslösheten kan skapa en förlorad generation unga, mer utanförskap och psykisk ohälsa, enligt partiernas ungdomsförbund. Altinget frågade dem vad som behövs för att minska ungdomsarbetslösheten.