Debatt: "Miljöaktivisterna har mycket att förklara"

DEBATT. Vi får inte ihop miljörörelsens ideal med vår verklighet. Det är hög tid att aktivisterna får stå till svars för sina förslag, skriver Robert Wedmo, vd Mark- och miljörådgivning, och Rickard Axdorff, grundare Naturbrukarna Sverige.

Robert Wedmo
vd Mark- och miljörådgivning
Rickard Axdorff
grundare Naturbrukarna Sverige


De senaste årens debattartiklar från olika miljörörelser kännetecknas av att de beskriver hur vi andra ska leva våra liv. Gör vi inte som de säger förkunnar de om svavelosande olyckor och en planet dömd till undergång. Det handlar om olika aktivistiska föreningar och stiftelser så som Skydda skogen, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF och Greenpeace.

Aktivister borde stå till svars

Aktivisterna har under en tid inte behövt ta ansvar för sina förslag. Vissa av dem går mer eller mindre oredigerade rakt upp som remisser från regeringen. Vi tycker det är hög tid att aktivisterna får stå till svars för sin inslagna linje. Ett vuxet beteende är nämligen att ta konsekvenserna av sitt handlande.

Kärnkraften. En käpphäst för aktivisterna är att lägga ner kärnkraften. Som alternativ anges vågkraft, solceller, bioenergi, vattenkraft och vindkraft. Det fanns ett lovande vågkraftsprojekt i Lysekil men det kunde inte klara av att leverera el nog att bära sin egen kostnad. Solceller på exempelvis villor tillgodoser visserligen elbehovet för hushållet sommartid men under årets mörka perioder behöver hushållen köpa el eftersom solceller inte fungerar effektivt i Sverige från november till februari.

Bioenergin. Det vill säga göra energi av vedråvara, kräver brukade skogar och det vill aktivisterna minska. Var vedråvaran ska komma från är höljt i dunkel. Vattenkraften blir nog svår att bygga ut. Tvärtom är trenden att för ”miljöns” skull genom återställning av vandringsvägar för fisk arbeta för att riva ut småskalig vattenkraft.

Aktivisterna påverkar och motverkar 

Kvar har vi då vindkraften som i dag står för cirka tio procent av Sveriges energiproduktion. Den skulle således minst behöva byggas ut fem gånger om kärnkraften, som står för ungefär hälften av vår elproduktion, ska avvecklas. Högst troligt än mer då vindkraften inte producerar fullt ut i hela landet samtidigt. Men vindkraftsutbyggnaden gillas inte av de lokala aktivisterna. De överklagar byggbeslut genom att hävda förekomst av tjäder eller fladdermöss i miljöprövningsärenden.

Vad ska värma svensken när nordanvinden ylar? Frågan till aktivisterna blir därför - tänker ni sluta motarbeta nyetablering av vindkraft, tänker ni sluta fördriva vattenbrukare från sina vattenkraftverk och varitfrån ska ni få mer ved till bioenergin?

Skogsnäringens jobb hotas

Skogen. Att undanta skog från brukande är en av alla de teser som dessa aktivister driver. De anser sig ha folkets stöd för att skydda skog från avverkning. Möjligen behöver Sverige inte de cirka 130 miljarder kronor som skogen bidrar med till Sveriges ekonomi och kanske det räcker med trettiofemtusen jobb i skogen istället för dagens sjuttiotusen. Sen har vi de 330 000 skogsägarna. Hur många av dem ska vi ha kvar? Frågan till aktivisterna blir därför – hur många färre jobb är det lämpligt att vi får, hur mycket bör vi minska vår skogsexport och hur många skogsbrukare ska lämna sina gårdar?

Ekologiskt lantbruk har annan miljöpåverkan 

Kött. Aktivisterna proklamerar att svensken äter för mycket kött. Istället ska vi enligt dem äta mer grönt och ekologiskt, det räddar världen. Men vid exempelvis Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) artdatabank framgår det att det främst är i jordbrukslandskapet som arternas mångfald minskar. Rödlistade arter kopplade till jordbruket, och speciellt det jordbruk som använder betande djur det vill säga kött, har störst problem med biologisk mångfald.

Problemet grundar sig i igenväxande hag- och betesmarker på grund av färre boskap och färre boskapshållare. När det gäller ekologiskt lantbruk så är det förvisso fritt från växtskyddsmedel men per producerad kilo gröda går det åt mer energi samtidigt som det läcker mer närsalter till våra vattendrag än vad ett konventionellt lantbruk gör enligt flera professorer vid SLU. Frågan till aktivisterna blir därför – hur ska förlusten av biologisk mångfald i kulturlandskapet stoppas utan fler betade öppna marker?

Den saknade elen

Transporter. Aktivisterna motsätter sig både flyg och fossiltransporter. Hur ser ni att en omställning ska ske? Om alla transporter ska gå med el måste elsystemet byggas ut ytterligare, vilket knyter an till frågan ovan. Frågan till aktivisterna blir därför – var ska elen som ska byta ut flygbränsle och transportbränslen komma ifrån?

Vi tycker att aktivisterna har mycket att förklara. Vad ska vi leva av? Vad ska vi äta? Varifrån ska pengarna komma? Hur ska vi inte frysa ihjäl? Var ska vi bo? Att vara konsekvensneutral fungerar inte längre. Snälla, upplys oss och hela svenska folket som inte får ihop era ideal med vår verklighet. Hur tänker ni göra för att er visdom och era visioner ska realiseras. Och viktigast av allt, visa hur vi ställer om i praktiken.

Forrige artikel Grön ungdom: Gör det lättare att lagföra nazister Grön ungdom: Gör det lättare att lagföra nazister Næste artikel "Är grön infrastruktur det bästa för miljön?"
  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Naturvård har halverat världens nyodling av skog!

    Aktivisterna verkar ha varit mycket framgångsrika internationellt. Nyodlingen av skog i världen har halverats det sista decenniet. Världen behöver mer och bättre skogar inför en fossilfri framtid, och jag kan inte se någon annan förklaring till nedgången http://downto.dagli.se/

  • Rapportera

    Tomas Björkman

    Omställning

    Nu är nog jag ingen miljöaktivist, men här handlar det om omställning till ett annat samhälle. Resurserna är begränsade och vi får rätta oss efter det.
    Vi kan inte resa ,flyga som vi har gjort. Vi måste producera mat, energi och
    prylar lokat. Viktigt att på börja denna omställning i tid innan oljan börjar
    tryta. Vi måste ha produktionsskogar men kan inte slå ut mångfalden av
    djur och växter, när vi inte vet konsekvenserna av det. Vi kan inte ersätta
    alla bin med drönare. Vi måste ha djur som betar och håller landskapen
    öppna. Vi måste få fram bättre metoder för odling utan gifter som inte
    slår tillbaka mot oss själva.

  • Rapportera

    Göran Rönning · Skoglig debattör

    Skogsbruket skall stå till svars för sina skövlingar

    Skogsbrukets skövlingar som förstör våra gemensamma skogens vattensystem, borde åtalas till Miljöåklagare. Skogsbrukets makabra körskador som orsakar utläckage av giftiga kvicksilverföreningar som förgiftar de organismer som våra fiskar äter som i sin tur kvicksilverförgiftar våra fiska, skall skogsbruket stå till svars för. Skogsbrukets skövlingar av skogens källa, skall skogsbruket stå till svars för. Skogsbrukets skövlingar av fridlysta fåglars boträd som hamnar i skogsbrukets flisterminaler skall skogsbruket stå till svars för. Skogsbrukets skövlingar av kungsörnens boträd skall skogsbruket stå till svars för. Skogsbrukets skövlingar av tjäderns lekplatser skall skogsbruket stå till svars för. Skogsbrukets skövlingar av flerhundraåriga fäbostigar skall skogsbruket stå till svars för. Skogsbrukets skövlingar av öringens skogsbäckar och åar skall skogsbruket stå till svars för. Men det gör inte skogsbruket, därför att rådande skogspolitik handlar om SKOGSPOLITISK RÄTTSRÖTA. Därför att ansvarig tillsynsmyndighet Skogsstyrelsen medvetet bryter mot sina egna lagar och förordningar. Vilket är grovt tjänstefel. Svenskt skogsbruk är straffriförklarade, vilket ingen annan näringsverksamhet i landet är, men de straffrättsliga bestämmelserna skiter skogsbruket fullständigt i. DÄRFÖR ATT DEN RÅDANDE SKOGSPOLITISKA RÄTTSRÖTAN FÅR HÄRJA FRITT I VÅRA SKOGAR. 3 % AV Sveriges befolkning äger och förvaltar 50% av skogsmarken, dessa 3% särintressen har tagit sig rätten att förstöra, skövla, missbruka, vandalisera allemansrättens innebörd.

  • Rapportera

    Gunnar A Johansson. · En av mångfaldens 3 %

    TILL skorglig debattör som det verkar växa mössa på.

    Det du skoglig debattör beskriver är det skogsbruk som bedrevs på 1970 talet kraftigt på hejat av staten och i lag av staten delvis föreskrevs. Det var för 50 år sedan. På 1990 talet fick Sverige meny skogsvårdslag och Svenskt skogsbruk bedrivs i dag , 2018,
    inte som skoglig debatör beskriver. Väld dokumenterad forskning från våra universitet visa hur våra skogar förändras. Tex har vi de senaste 20 åren ökar arealen gammal skog, antalet gamla lövträd och mängden död vet i våra skogar. Värden förändras även skogen o skogsbruket.

  • Rapportera

    Göran Rönning · Skoglig debattör

    Gunnar A Johansson fabulerar

    Det man ser med egna ögon tror man på. Efter ett antal inventeringsflygturer över Sveriges skogslandskap, blir man skrämd över det man ser. Nämligen renrakade kalhyggen vart man än ser, plantager, kalhyggen, plantager och däremellan smala skiften av SKOG, riktig skog. och ett brutalt exploaterande skogsbilvägnät som grenar ut sig som ett spindelnät. Det är lätt att granska skogskartor och flygbilder/sattelitbilder hur skogslanskapet såg ut för 50-år sedan, och jämföra dessa med hur det ser ut i dag. Nämligen ett totalt skövlat landskap där den biologiska mångfalden står på ruinens brant. ArtDatabankens rödlista visar att 2000 skogslevande arter hotas av skogsbrukets aggressiva schablontänkande. "Anledningen till att tre av fyra rödlistade skogsarter minskar är omvandlingen av kontinuitetsskogar till produktionsskogar. Utformningen av skogsbruket, och särskilt trakthyggesbruket, bedöms därför vara den faktor som har starkast negativ inverkan på skogens arter". ( Rapport 121, 2011 -tillståndet i Sveriges skogar. Påståendet att skogsbruket skulle ta större hänsyn än tidigare är rent trams. Så här säger ArtDatabanken/Sveriges Lantbruksuniversitet i rapporten Sötvatten 2017.Grundvattenkällor förstörs. " Grunnvattenkällor finns i många olika typer av miljöer. Tyvärr bekräftar en inventering i fält från 2016 det som tidigare befarats: att många källor skadats eller förstörts. Källorna var bland annat påverkade av sentida kalhyggesbruk, körskador eller på annat sätt förstörda. Många källor var också påverkade av äldre utdikningar, gjorda inom jord- eller skogsbruk. Detta gäller speciellt området nedströms källan. OVÄNTAT MÅNGA AV SKADORNA VERKAR DOCK HA UPPSTÅTT UNDER DE SENASTE FEM TILL TIO ÅREN." Är det någon som det växer måssa på så är det Gunnar A Johansson som tydligen saknar skogsbiologiska kunskaper om hur dagens skogsbruk påverkar skogens biologiska mångfald.

  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Artdatabankens rapport om tillståndet i Sverige skogar

    Jag har granskat rapporten Rönning stödjer sig på och sänt granskningen till Artdatabanken, som då påstod att det skulle skriva en ny version. Det var missledande av Artdatabanken eftersom någon ersättningsrapport aldrig kom. http://daglindgren.upsc.se/Naturv/KritikTillstandetSkogen.pdf

  • Rapportera

    Ylva Lundkvist Fridh

    Småbrukarna och Via Campesina visar vägen

    På årets Klimatriksdag deltog föreningen Småbrukarna med konstruktiva förslag på hur vi kan få miljömål och hållbart brukande att gå ihop. Precis som den globala Via Campesina-rörelsen engagerar sig för ett starkt klimatavtal ur ett människorättsperspektiv. Ett huvudproblem är att svenskarna idag använder mycket mer än sin beskärda än det rättvisa miljöutrymme som alla människor på jorden har att dela på. Såväl elproduktion, köttproduktion och skogsbruk kan utföras med eller utan miljöhänsyn och ekologiskt helhetstänk. Vi måste komma bort från ett svart/vitt antingen-eller-tänkande. Kolla gärna in Omställningsnätverket för inspiration kring hur omställningen kan gå till i praktiken.

  • Rapportera

    Tom Steele · medborgare

    Konstig logik i debattan

    Hur får ni ihop detta? Medborgare, bekymrade över kollaps av klimatsystemet varnar för konsekvenser. Hur ska dessa personer kommer med vuxet beteende och ta konsekvenserna av sitt handlande?
    För det första har vi outsourcat mycket av samhällsutveckling till experter och genom den demokratiska processen till regeringen. Så att uttrycka bekymmer är väl i ordning. Det vore klädsamt av ovannämnda att själva agera vuxit. Klimatlagen nämns i termer av bedrägeri av vetenskapare så inte mycket vuxit där inte.
    För det andra är det ett fåtal företag som orsaker en stor proportion av utsläppen och värre - ämnar fortsätter. Det är vuxit det med.
    Kanske dags för en folkomröstning. Får vi en majoritet för klimatomställning (konstigt det behövs vi har du AGENDA 2030)så kanske till och med Miljörådgivning kan agera vuxit och kommer själv med förslag istället för att klanka ned på "aktivister" vem nu rådgivaren syftar på.

  • Rapportera

    Daniel Hollström · Ekologisk Naturbrukare

    Tänkvärt

    Författarna delar ut rallarsvingar åt alla håll och klumpat ihop föreningar och organisationer till en gemensam motståndare. Att möta framtiden gör vi inte med enkla lösningar och för att kunna delta i formandet av vår hållbara framtid måste man vara insatt och påläst samt villig till en diskussion om vägen framåt. För mig framstår det som om författarna nu finns i en ”förnekelsefas” och inte vet hur dom ska komma vidare och då ser motståndare överallt. Att Rickard genom sin titulering gör sig till talesperson för Naturbrukarna är fel. Inom Naturbrukarna finns en större insikt och vilja att delta i utformningen av framtiden än vad Rickard uppvisar.
    När det till sist inte finns någon Natur kvar att bruka, vad ska det då bli av Naturbrukarna?

  • Rapportera

    Daniel Hollström · Ekologisk Naturbrukare

    Tänkvärt

    Författarna delar ut rallarsvingar åt alla håll och klumpat ihop föreningar och organisationer till en gemensam motståndare. Att möta framtiden gör vi inte med enkla lösningar och för att kunna delta i formandet av vår hållbara framtid måste man vara insatt och påläst samt villig till en diskussion om vägen framåt. För mig framstår det som om författarna nu finns i en ”förnekelsefas” och inte vet hur dom ska komma vidare och då ser motståndare överallt. Att Rickard genom sin titulering gör sig till talesperson för Naturbrukarna är fel. Inom Naturbrukarna finns en större insikt och vilja att delta i utformningen av framtiden än vad Rickard uppvisar.
    När det till sist inte finns någon Natur kvar att bruka, vad ska det då bli av Naturbrukarna?

  • Rapportera

    Marck

    Så dumt

    Dom kallar oss som plötsligt tvingas bo granne med vindkraftverk för aktivister. Dom vet ju inte vad dom pratar om. Det är ju aktivisterna som förespråkar vindkraften trots att den gång på gång visar sin oduglighet.
    Vindkraften kan aldrig ersätta kärnkraftsbortfallet hur mycket den än byggs ut. Intermittensen blir densamma oavsett. Behovet av balanskraft blir större för varje vindkraftsmaskin som tjongas ner på¨landsbygden mitt bland oss som bor här. Det är dags att stoppa detta experiment som redan förstört så mycket och gjort elen så dyr. Gissa varför man backar med utbyggnaden i Tyskland.

  • Rapportera

    Viktoria Olausson

    Vem är det som ska känna sig träffad här?

    Läste artikeln med minskande intresse. De intressen som författarna klumpar ihop till en anonym massa "aktivister" verkar bara ha det gemensamt att författarna tycker illa om dem, och därför inte har tagit reda på vad de egentligen vill eller varför. Ta köttet. Jag vill ha mer betade marker, mer lokalproducerat småskaligt nötkött. Då blir det sannolikt mindre kött på tallriken för att det goda köttet är iallafall idag dyrare och det finns mindre av det. Framför allt inget industrikött framtaget under vansinniga former. Även detta enkla resonemang verkar för krångligt för artikelförfattarna. Kring energin är kruxet ett liknande. Grunden är att vi måste konsumera avsevärt mycket mindre energi och det omgående. Då kanske den goda elen kan räcka till våra grundläggande behov, inte till dagens nivå och framför allt inte till vår galopperande lyxkonsumtion.

  • Rapportera

    Rune Geistrand

    Kalhyggen dålig ekonomi - även för skogsägaren

    Det är inte bara i Norrland som kalhyggena blir fler och gammelskog försvinner, även i t ex Skåne ser man alltfler månlandskap. Maskiner mm är anpassade till detta, inte till att sköta kontinuitetsskog och att ta ut värdefulla träd och få mångdubbelt betalt för dem. Områden med blandskog och träd i olika åldrar ersätts av trädplantager. Alls inte överallt, några tar bort unggranen och sparar ädelträd mm men tendensen oroar. Borde kalhyggen alls vara tillåtna även om man inte hittar någon rödlistad art? Betingelserna för mångfald minskar i alla fall.

    Jag blev nyfiken på vilken "miljörådgivning" som artikelförfattaren Robert Wedmo har i sitt företag. Det tycks främst vara att hjälpa till starta nya torvtäkter. Miljörådgivning?
    Torvbrytning, och då främst nya täkter, skadar miljö och klimat. Ändå subventionerar Sverige detta - trots att Naturvårdverket, EU och IPPC t ex klassar torven som fossilt bränsle och att det ökat utsläppen av klimatgaser (ger gäller vid brytning och användning, även som t ex planteringsjord då torven snabbt bryts ner). Så, artikelförfattaren företagsnamn stämmer illa med verksamheten, men jag förstår varför han kommer med ogrundade anklagelser mot miljöorganisationer.