Debatt: Massövervakning är inte lösningen på kriget mot terrorism

Niels Paarup-Petersen (C)
Riksdagsledamot
Abir Al-Sahlani (C)
Europaparlamentariker
Louise Grabo (C)
Liberal debattör

Massövervakning genomförs under goda förevändningar för att komma åt kriminella och minska brottsligheten. Historien visar dock att det oftast kostar mer än det smakar – och att det är lätt att använda tekniken även för andra ändamål när den väl finns på plats. Därför måste vi vara på vår vakt när stat eller EU nu vill lägga in hemlig programvara på din telefon.

Rätt till privatliv inte på kartan

Under den senaste månaden har det kommit indikationer om att europeiska ministerrådet har planer på att införa hemlig dataavläsning – så kallade statstrojaner på alla datorer, telefoner och andra enheter. Detta är ett förslag som kommit fram under det tyska ordförandeskapet, men EU-kommissionen verkar vara med på noterna.

Ylva Johansson (S) är ansvarig kommissionär för inrikes- och säkerhetsfrågor och har vid flera tillfällen uttryckt att brottslingars användning av kryptering är ett problem. Och det är det så klart. Men det är också ett stort problem att EU anser sig ha rätt att få insikt i allt medborgare gör på sin mobil.

Kommissionen och EU:s medlemsstater måste inse att så kallad end-to-end kryptering är här för att stanna.

Centerpartiet

EU:s antiterrorism-koordinator har tidigare föreslagit ett förbud mot kryptering. Eller i alla fall mot effektiv kryptering som han beskrev det. När det inte föll i god jord krävde han att tjänsteleverantörer som Facebook, Snapchat och Apple ska kunna läsa all information du skickar krypterat – som till exempel ett meddelande på din Iphone till din partner. Din rätt till privatliv finns inte ens på kartan.

Olåsta dörrar

Under december ska man föreslå en helt ny digital lagstiftning i EU. Det är nödvändigt att lagarna och reglerna uppdateras, men det måste göras balanserat. Inom EU har det tidigare föreslagits att alla mobiler och datorer ska ha bakdörrar som gör det möjligt för stater att ta sig in i dom.

Det är en dålig idé i sig att staten alltid ska kunna ta sig in i din mobil. Det blir en ännu sämre idé i verkligheten – om staten kan ta sig in kan även andra ta sig in. Motsvarigheten i det fysiska rummet skulle vara att polisen kräver att dörrarna till våra bostäder alltid skulle stå olåsta för att polisen alltid skulle kunna ta sig in och kolla om du eller jag har något lurt på gång. Sannolikheten att inbrottstjuvar skulle ta sig in genom samma dörrar är då oerhört stor när de vet om att inga dörrar är låsta.

Det finns många därute som skulle uppskatta öppna dörrar till din mobil med alla dina bilder, dina meddelanden och din hälsodata. Allt detta skulle försvaga det starka skydd som erbjuds i dag när du kommunicerar över nätet.

En frihetsfråga

Historien har lärt oss att dessa typer av inskränkningar skulle kunna leda till åsiktsregistrering av befolkningen, kartläggning av oppositionella och förföljandet av oliktänkande. Möjligheten till kryptering på nätet är en frihetsfråga och utan den möjligheten hade exempelvis oppositionen i Belarus inte kunnat kommunicera med varandra eller med omvärlden.

Denna typ av förslag är vardag i auktoritära stater såsom Kina, men bör absolut inte vara det i ett fritt och demokratiskt EU – om vi vill fortsätta vara fria och demokratiska. Förslaget som nu behandlas inom EU innebär i praktiken att man tillåter AI-system, där datorer granskar och analyserar alla våra elektroniska kommunikationer – och i förekommande fall rapporterar vad de hittar till myndigheterna om det är något intressant.

Detta öppnar upp Pandoras ask med möjligheter för Kommissionen och EU:s medlemsstater att ha insyn i vad vi kommunicerar på internet. Kommissionen och EU:s medlemsstater måste inse att så kallad end-to-end kryptering är här för att stanna. Och att de inte kommer kunna, eller bör kunna, övervaka alla invånares kommunikation.

Rätt till integritet

Vägen fram i kriget mot terrorism eller annat är inte att massövervaka befolkningen eller förbjuda kryptering. Vägen fram är snarare att utöka kompetensen och möjligheterna hos polis och underrättelseorganisationer att göra punktinsatser på enskilda enheter som misstänkta använder. Utan att riskera integriteten hos medborgaren. Här har den svenska regeringen ett stort ansvar för att stå upp för våra medborgerliga rättigheter när frågan kommer diskuteras än mer den kommande tiden inom EU.

För låt oss inte glömma att vi som medborgare har rätt till vår integritet och fria kommunikation. Oavsett vad staten – eller andra – må tycka om det.