Debatt

Debatt (KD): Inför examensbonus och dubbelt skatteavdrag

DEBATT. Konsekvenserna av dagens pensionssystem är ohållbart, skriver politiska företrädare för Kristdemokraterna. Dubbelt jobbskatteavdrag och utökade möjligheter för äldre att få studiemedel är några förslag på åtgärder.

Hans Eklind (KD), ledamot i socialförsäkringsutskottet och pensionsgruppen och Désirée Pethrus (KD), ledamot i arbetsmarknadsutskottet, ansvarig arbetsmiljöfrågor.
Hans Eklind (KD), ledamot i socialförsäkringsutskottet och pensionsgruppen och Désirée Pethrus (KD), ledamot i arbetsmarknadsutskottet, ansvarig arbetsmiljöfrågor.Foto: Kristdemokraterna
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Hans Eklind
Ledamot i socialförsäkringsutskottet och pensionsgruppen för Kristdemokraterna
Désirée Pethrus
Ledamot i arbetsmarknadsutskottet, ansvarig arbetsmiljöfrågor för Kristdemokraterna
 

Vi lever allt längre i Sverige. Det är en mycket positiv utveckling, men innebär samtidigt att en allt större andel av befolkningen inte tillhör den arbetsföra åldern. En allt mindre andel av befolkningen ska alltså stå för skatteintäkter och tillväxt. Därför behöver vi höja pensionsåldern.

Ohållbart pensionssystem

För ett långsiktigt hållbart pensionssystem behöver pensionsåldern höjas när livslängden blir längre. Görs inte detta kommer finansieringen av pensionssystemet erodera och pensionerna minska, något som idag sker genom att pensionsinkomsten som andel av lönen minskar. Den som inte vill kännas vid behovet av höjd pensionsålder måste förstå konsekvenserna som en allt lägre självfinansierad del av pensionen, ökade statliga utgifter och ett pensionssystem vilket skulle bli ohållbart. Något sådant vill vi inte vara med om. Det är i vetskap om detta som Kristdemokraterna ställt sig bakom förslaget om att höja pensionsåldern successivt från dagens 61 till 64 år och höja åldern för garantipension med två år till 67 år.

Klara ett längre arbetsliv

Men att höja pensionsåldern är inte hela svaret på hur vi ska stärka pensionerna. Denna demografiska utmaning kräver reformer på utbildningsområdet, arbetsmarknaden och i pensionssystemet. Förutsättningarna för att klara ett längre arbetsliv måste förbättras genom ett bättre arbetsmiljöarbete, möjligheten att omskola sig underlättas och vidareutbildning genom arbetslivet stärkas.

Kristdemokraternas reformer

Kristdemokraternas vill därför genomföra, och har genomfört, en rad reformer för att svara på dessa behov.

För att ge fler möjlighet till en långsiktigt god privatekonomi behöver Sverige uppmuntra såväl tidigare etablering efter studier, som starkare drivkrafter för äldre att stanna kvar ett antal år till på arbetsmarknaden.

1. Tillsammans med moderaterna slopade vi den särskilda löneskatten för äldre, som infördes av regeringen under förra mandatperioden. Skatten gjorde det dyrare för arbetsgivaren att behålla en äldre person. När det nu blir billigare för arbetsgivare att anställa personer över 65 år ökar möjligheter för dessa att stanna kvar i arbetslivet. Det underlättar exempelvis för kommuner och landsting/regioner som vill behålla eller återanställa erfarna personer för att upprätthålla kompetens och bemanning inom vården, skolan och socialtjänsten.

2. Äldre som arbetar ska få ett dubbelt jobbskatteavdrag redan från 64 års ålder, så att fler äldre upptäcker det ekonomiskt lönsamma i att stanna kvar lite längre i arbetslivet. Att en äldre person arbetar ett par år extra spelar stor roll för det gemensamma och för den egna pensionen. Ett par år extra kan innebära 10-20 procent bättre pension – och extra tusenlappar under tiden man jobbar.

3. Utöka möjligheterna för äldre att få studiemedel, genom att höja åldersgränsen för studiemedel med tre år till 59 års ålder. För att fler ska kunna jobba längre, krävs också att fler äldre får möjlighet att byta spår i karriären. Därför bör möjligheten till studiemedel utökas för äldre. Det ökar flexibiliteten att studera och pröva något nytt i livet.

Examensbonus och studiemedelsreform

Det andra problemet är att inträdesåldern på arbetsmarknaden i Sverige är mycket sen. Enligt SCB ligger etableringsåldern idag så högt som vid 29 år, vilket är omkring åtta till nio år senare än under nittiotalet. Svenska studenter slutför samtidigt sina akademiska studier sent relativt jämförbara länder. Detta har mycket stor inverkan på den slutgiltiga pensionen. En universitetsutbildad nittiotalist beräknas få 53 procent av sin slutlön, jämfört med 68 procent för en sextiotalist, enligt en rapport från Skandia.    
 
Därför behövs:

4. En examensbonus för personer som tar ut en akademisk examen senast det år de fyller 25 år. Bonusen innebär två år med dubbelt jobbskatteavdrag därefter. Det ger incitament att lägga på ett extra krut med studierna, ta ut sin examen och etablera sig tidigare på arbetsmarknaden.

5. En studiemedelsreform som begränsar studiemedelsmöjligheten något för de som läser fristående kurser eller kortare program och förbättrar samma möjligheter för de som läser längre utbildningar.

Bättre privatekonomi

Tillsammans är detta viktiga svar på pensionsutmaningen. Pensionsuppgörelsen är bra för Sverige och Sveriges pensionärer. Men för att ge fler möjlighet till en långsiktigt god privatekonomi behöver Sverige uppmuntra såväl tidigare etablering efter studier, som starkare drivkrafter för äldre att stanna kvar ett antal år till på arbetsmarknaden. Därför krävs nu handlingskraft och konkreta reformer för att åstadkomma ett längre arbetsliv. 

Nämnda personer

Désirée Pethrus

Oppositionsregionråd (KD) Region stockholm, ledamot partistyrelsen
Socionom (Mittuniversitet, 1981)

Hans Eklind

Ekonomisk-politisk talesperson (KD), riksdagsledamot, ledamot i partistyrelsen
Teologie magisterexamen

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00