Debatt: EU får inte glömma bort jämställdhet i kampen mot pandemin

EU:s bistånd till utvecklingsländer för att hantera coronapandemin behöver möta den akuta krisen för att begränsa antalet allvarligt sjuka och döda. Men lika viktigt är vad krisen och åtgärderna som sätts in mot den får för långsiktiga konsekvenser för människor av olika kön och i olika åldrar. På det kommande mötet för EU:s biståndsministrar den 8 juni måste jämställdhet prioriteras, annars riskerar tidigare framsteg att raseras.

Dyrköpta läxor

Just nu tvingas mer än 1,3 miljarder barn och unga avbryta sin skolgång. Många flickor kommer inte återvända till skolan eftersom den ekonomiska situationen i deras familjer förvärrats av krisen. När barn tas ur skolan och hålls hemma ökar också risken för att de utsätts för våld och sexuella övergrepp. Dessutom visar erfarenheter från tidigare kriser att fler flickor riskerar att giftas bort eller bli gravida. Allt detta får livslånga konsekvenser för flickors utbildning, ekonom i och hälsa.

Våra kunskaper om det nya coronaviruset är fortfarande begränsade. Men vi kan lära oss av tidigare erfarenheter. Under ebolautbrottet i Västafrika 2014-2016 blev det tydligt att kvinnor och flickor drabbas hårt när medel omfördelas till omedelbara epidemi-insatser. I Sierra Leone dog omkring 4 000 personer i ebola – samtidigt nådde barn- och mödradödlighet en rekordnivå på 45 000. Det här är dyrköpta läxor vi måste lära oss av.

Drabbar kvinnor extra hårt

Det har från många länder rapporterats att isolering i hemmen ökar våldet mot kvinnor. Därtill ser vi hur flera regeringar använder pandemin som en förevändning för att inskränka människors demokratiska rättigheter. I många länder är civilsamhället den viktigaste arenan för kvinnor att vara politiskt aktiva på. Attacker mot rätten till organisering riskerar därför att drabba kvinnor särskilt hårt. Dessutom gör det begränsade handlingsutrymmet det svårare för kvinnorättsorganisationer att bistå våldsdrabbade kvinnor.

"Kommissionen missar"

Men det kanske mest anmärkningsvärda är att kvinnors viktiga roller i hanteringen av pandemin, och nödvändigheten av att involvera civilsamhället i responsen, överhuvudtaget inte nämns i kommissionens förslag.

Allt detta vet vi.

Men all denna kunskap verkar som bortblåst i EU-kommissionens meddelande från den 8 april som ska ligga till grund för EU:s globala respons mot coronapandemin. Det är slående hur bristfällig analysen är av hur pandemin drabbar flickor och pojkar, kvinnor och män olika.

Jämställdhet nämns en enda gång i det 17-sidiga dokumentet, kvinnor två gånger. Det finns inga konkreta åtgärder kopplade till jämställdhet i EU-kommissionens förslag. Det står ingenting om hur kvinnors och flickors situation påverkas, till exempel genom det ökade våldet mot dem, inget om risker kopplade till utebliven sexuell och reproduktiv hälsovård som exempelvis mödravård. Kommissionen missar även hur ekonomiska konsekvenser slår särskilt hårt mot kvinnor, exempelvis inom textilindustrin i Asien där många kvinnor har mist jobbet och därmed sin familjs enda källa till försörjning.

Otroligt anmärkningsvärt

Att delen om den humanitära responsen inte nämner våld mot kvinnor är anmärkningsvärt, givet alla rapporter om det ökade våldet i relation till pandemin. Det finns heller ingen analys av hur EU ska motverka de inskränkningar av kvinnors rättigheter som nu sker i form av bland annat hot mot aborträtten och möjligheten att organisera sig.

Det är positivt att vatten, sanitet och hygien är ett av områdena EU fokuserar på, men utan ett jämställdhetsperspektiv riskerar insatserna bli ineffektiva och snarare förstärka ojämställdhet och öka bördan för kvinnor och flickor.

Men det kanske mest anmärkningsvärda är att kvinnors viktiga roller i hanteringen av pandemin, och nödvändigheten av att involvera civilsamhället i responsen, överhuvudtaget inte nämns i kommissionens förslag. Vi vet från ebolautbrottet att lokala kvinnoorganisationer var viktiga för informationsspridning och andra former av krishantering.

Omsätt uttalande till agerande 

Det är detta dokument som biståndsministrarna den 8 juni ska besluta om. EU med dess medlemsstater är världens största biståndsgivare. Det spelar med andra ord stor roll hur unionen väljer att rikta sina insatser.

Som företrädare för ett land med en feministisk utrikespolitik har Sveriges biståndsminister Peter Eriksson (MP) ett stort ansvar för att driva ett jämställdhetsfokus. Vi välkomnar hans uttalande i början av maj tillsammans med 38 ministrar om vikten av ett jämställdhetsperspektiv i den globala coronaresponsen. Det behöver nu omsättas till agerande i EU.

Detta krävs

För att rådslutsatserna från det kommande EU-mötet ska bli trovärdiga och effektiva krävs följande:

• Alla analyser av pandemins konsekvenser måste ha ett jämställdhetsperspektiv.
  
  
• Rådslutsatserna måste erkänna att flickor och kvinnor i olika åldrar drabbas särskilt hårt av såväl fattigdom, könsrelaterat våld, brist på tillgång till vatten och sanitet i pandemins spår, samt innehålla krav på att EU ska vidta konkreta åtgärder för att hantera detta.
  
  
• Biståndsministrarna bör kräva att kommissionen klargör hur civilsamhället ska inkluderas och stödjas. Stödet till kvinnorättsorganisationer behöver öka för att möta det ökade våldet mot kvinnor och flickor, inskränkningar i det demokratiska utrymmet och försvårande omständigheter för kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.
  
  
• Ministrarna bör även kräva att EU:s omfördelning av medel för att hantera pandemin inte innebär att långsiktiga utvecklingsmål, såsom ökad jämställdhet och fattigdomsbekämpning, bortprioriteras.

Underskrifter samordnade av Concord Sverige:
Helena Thybell
Generalsekreterare, Rädda Barnen
Martin Nihlgård
Generalsekreterare, Individuell människohjälp (IM)
Elin Liss
Generalsekreterare, Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF)
Louise Lindfors
Generalsekreterare, Afrikagrupperna
Petra Tötterman Andorff
Generalsekreterare, Kvinna till kvinna
Håkan Wirtén
Generalsekreterare, WWF
Stina Götbrink
Generalsekreterare, Hand in hand Sweden
Prudence Woodford-Berger
Jämställdhetssamordnare, PRO Global
Alán Ali
Ordförande, MÄN
Hanna Dahlström
Kanslichef, FIAN Sverige
Ann Stödberg
Ordförande, Operation 1325
Clara Berglund
Generalsekreterare, Sveriges kvinnolobby
Johan Romare
T.f. generalsekreterare, Diakonia
Cecilia Chatterjee-Martinsen
Generalsekreterare, Wateraid Sverige
Sofia Östmark
Kanslichef, Union to union
Anna-Karin Johansson
Generalsekreterare, RFSU
Anna Sundström
Generalsekreterare, Olof Palmes internationella center
Mariann Eriksson
Generalsekreterare, Plan international Sverige
Eliot Wieslander
Generalsekreterare, Läkare i världen
Erik Lysén
Chef, Act Svenska kyrkan
Anna Tibblin
Generalsekreterare, We effect
Klas Sellström
Verksamhetsledare, Svalorna Latinamerika
Carolina Ehrnrooth
Verksamhetsledare, Svalorna Indien Bangladesh
Jesper Hansén
Generalsekreterare, Myright