Debatt: C talar gärna om små skolor – men står på stora koncernernas sida

DEBATT. Centerpartiets skolpolitik nämner gärna små skolor och idéburna huvudmän, men när dessa skolors branschorganisation efterfrågar en offentlighetsprincip för alla skolor verkar partiet inte bry sig, skriver Johan Enfeldt, Nätverket för en likvärdig skola.

Placeholder image
Partiledare Annie Lööf talar på Centerpartiets kommundagar 2019 i Folkets hus i Umeå. Foto: Patrick Trägårdh/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Johan Enfeldt
Aktiv i Nätverket för en likvärdig skola


När Centerpartiets företrädare uttalar sig om skolpeng, skolval och insyn handlar mycket om små skolor och idéburna huvudmän. Ett tydligt exempel var när Annie Lööf och Fredrik Christensson lanserade Centerpartiets förslag för en skola som utjämnar livschanser i DN i januari.

En av de akuta frågorna för svensk skola handlar om att skolstatistik inte längre får publiceras. Orsaken är en dom sedan Statistiska centralbyrån (SCB) ändrat sin sekretesspolicy avseende fristående skolor. Den enkla lösningen på detta vore att låta offentlighetsprincipen gälla alla skolor, något som egentligen redan är utrett och klart. Offentlighetsprincipen skulle inte bara ge oss statistik utan också möjlighet till insyn så att medborgare och lokala folkvalda kan få reda på saker som:

  • Användes de extra pengarna vi beslutade om i vår kommun till skola här, eller gick de till någon annan kommun, kanske till och med till Spanien?
  • Efterlevs den policy om arbetsvillkor som vi i demokratisk ordning beslutat om?
  • Hur hanterar friskolorna i kommunen sin kö och sin antagning?

Enbart tillfällig lösning

Centerpartiet var precis som alla andra partier för en sådan insyn, men har nu backat och reducerar frågan till statistik. Lööf och Christensson kallade i sin artikel offentlighetsprincipen för "ett komplicerat juridiskt system", och hoppas hellre på en sekretessbrytande regel i offentlighets- och sekretesslagen. En sådan kan enligt dem "äntligen snart" finnas på plats.

När Lööf och Christensson förordar kötid från tre år före skolstart står de på några av de dominerande koncernernas sida.

Johan Enfeldt , Nätverket för en likvärdig skola

Lööf och Christensson glömmer att det enda som "snart" kan finnas på plats är en lösning som ska gälla tillfälligt i två år. Kanske hade de inte heller läst remissvaren när de skrev? SCB skriver till exempel i sitt remissvar att de inte nog kan ”understryka vikten av att sekretessgenombrottet enbart blir tillfälligt". Juridiken runt offentlighets- och sekretesslagen är med rätta komplex.

Extra ersättning

Men Centerpartiet har såklart rätt i att offentlighetsprincipen blir en tyngre börda att bära för en liten skola än för en stor huvudman. De små och ideella skolornas organisation, Idéburna skolors riksförbund, vill trots detta att offentlighetsprincipen ska gälla, men föreslår i sitt remissvar en extra ersättning för små huvudmän. Bryr sig inte Centerpartiet om dem? Tänk också på att många kommuner är små huvudmän. I Dorotea gick 19 elever i årskurs 9 förra läsåret.

Motstridiga bud

Centerns förslag till hur elever ska antas till fristående skolor är framför allt efterfrågat av de stora skolorna. När Lööf och Christensson förordar kötid från tre år före skolstart står de på några av de dominerande koncernernas sida. Förslaget omöjliggör i praktiken det samordnade och välinformerade skolval som Centerpartiet säger sig vilja ha.

  • Vad är det för poäng med ett aktivt skolval om många platser redan är tagna?
  • På vilket sätt ska de mindre skolorna kunna konkurrera när de stora koncernerna säkrat sina elever redan tre år tidigare?
  • Vilken information kan egentligen finnas om skolor som finns att välja på om tre år?

Förvånande förslag

Kritiken mot att kösystem missgynnar familjer som flyttar vill centern bemöta med ett förslag om inflyttarkvot. Det ter sig som en mycket krånglig lösning när det vore enklare att alla väljer samtidigt. Friskolornas organisationer pekar förresten gärna på hur det var innan skolvalet infördes 1991 och berättar då gärna om hur familjer tvingades flytta och skriva sig på andra adresser för att kunna välja skola. Nu vill Centerpartiet införa ett nytt incitament för att trixa med adresser och folkbokföring. Det förvånar.

Rösta ja C

Ett av de viktigaste förslagen i den aktuella utredningen för en mer likvärdig skola handlar annars om differentierad ersättning, alltså om att kommunala huvudmän måste få högre ersättning än fristående för att kompensera för sitt ansvar att bedriva skola i alla delar av kommunen. En stor del av kommunens högre kostnader handlar nämligen om precis de mindre skolor på landsbygden som Centerpartiet säger sig värna.

Med en differentierad skolpeng, där fristående skolor får en lägre ersättning – som det var på Bildt och Asks (M) tid – skulle kommunerna ha mer resurser för att driva skola också i mer glesbefolkade områden.

Jag vet att detta är viktigt för många centerpolitiker, inte bara i glesbygdskommuner utan också i kranskommuner med landsbygd runt storstäderna. En ersättningsmodell som tar hänsyn till att det kostar mer att driva skola där klasserna inte kan fyllas kan snart ligga på riksdagens bord. Jag hoppas att Centerpartiet tar chansen och röstar ja.

Nämnda personer

Annie Lööf

Partiledare Centerpartiet
jur.kand (Lunds uni. 2011)

Fredrik Christensson

Riksdagsledamot (C), utbildningspolitisk talesperson (C), ledamot i utbildningsutskottet
Gymnasieutbildning

Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor