Debatt: Anpassningar för eleverna gör stor skillnad

DEBATT. Skolledare och huvudmän, bristerna i skolpersonalens grundutbildning gör att ni själva måste se till att tillräcklig kunskap om neuropsykriatiska funktionsnedsättningar (NPF) finns. Gör som Norrtälje – skaffa er den, det skriver Anki Sandberg, Lars Berge-Kleber och Sven Bölte.

Av: Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention
Lars Berge-Kleber, ordförande Afasiförbundet/Talknuten
Sven Bölte, professor i barn-och ungdomspsykiatrisk vetenskap, KIND, Karolinska Institutet
 
Att skolan brister för elever med NPF är kanske inte konstigt. Rektors- och lärarutbildningen (och fram till i höst även speciallärar- och specialpedagogutbildningen) innehåller ingen eller alltför lite kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som ADHD, autism, Tourettes syndrom och språkstörning. Konsekvenserna av det har vi sett i flera rapporter. Nu senast i Karolinska Institutets Center of Neurodevelopmental Disorders (KIND) färska rapport där bara 1 av 20 lärare ansåg sig förberedd på arbetet med elever med NPF efter att ha gått sin grund- eller lärarutbildning.

Osynliga funktionsnedsättningar

Detta ställer krav på varje skolledare och huvudman att själv förse sin personal med kunskap för att de professionellt ska kunna utföra sitt arbete. För NPF är funktionsnedsättningar som inte syns men som visar sig i ett normbrytande beteende som kan tolkas som slarv, ovilja och orsakade av föräldrar som brister i sin gränssättning, av den som inte vet tillräckligt.

Anpassningar som gör skillnad

De senaste veckorna har elevers annorlunda perception på ett bra sätt uppmärksammats av SVT. Elever som är intryckskänsliga tar in allt – hela tiden, vilket gör det svårt att koncentrera sig på skoluppgifterna. Att ständigt försöka styra bort från alla intryck är energidränerande och en orsak till att elever med NPF inte sällan kraschar hemma. Hörselkåpor, keps, skärmväggar, möbeltassar, gardiner, särskild plats i rummet och matsalen, är anpassningar som kan göra hela skillnaden. Med denna vetskap känns diskussionen om kepsförbud som hämtad från 1800-talet.

Drabbar föräldrarna

Skolans tillkortakommanden drabbar elev och samhälle hårt. Det leder till låg måluppfyllelse, skolfrånvaro och psykisk ohälsa även hos föräldrar som måste kämpa för sitt barns rätt. Hälften av barnen i Riksförbundet Attentions och Trygg-Hansas skolenkät från 2017 hade inte godkända betyg i svenska, engelska och matematik, och 15 procent hade haft en frånvaro om minst fyra veckor, och i vissa fall upp till ett år eller mer. Sju av tio vårdnadshavare hade fått sämre hälsa på grund av att skolsituationen inte fungerat och nästan fyra av tio hade blivit sjukskrivna.

Skolförfattningarna är tydliga med att alla elever ska få förutsättningar att klara skolan. Trots det släpar skolan efter i kunskap och kompetens att möta elever med NPF. Nu behövs aktiva beslut för att åtgärda det. Och det finns vinster att göra.

Norrtälje, en föregångare

I åldrarna 20-24 år står 8,5 procent utan arbete eller studier. Unga med funktionsnedsättning är överrepresenterade bland dessa, och vi har all anledning att tro att en stor andel av dem har NPF.

Norrtälje har insett allvaret. Kommunen satsar nu stort på att utbilda skolans personal inom NPF och anpassa sina skolor för elever med ADHD och autism. Med mål att minska skolfrånvaron och att alla elever ska bli gymnasiebehöriga.

Skolledare och huvudmän, det är dags att se vinsterna med att satsa på elever med NPF och ta aktivt ansvar även för dem. Följ Norrtäljes goda exempel och skaffa er kunskap om NPF! Det kommer att lyfta alla elever, minska den psykiska ohälsan och skapa en bättre arbetsmiljö för skolans personal.

Forrige artikel Replik: Framåt för en inkluderande kulturskola Replik: Framåt för en inkluderande kulturskola Næste artikel "Krafttag behövs mot vibrationsskador"