Därför vinner hela samhället på en reformerad expertskatt

Den gröna omställningen kräver massor av kompetens – produktutvecklare, ingenjörer, tekniker och andra som kan bygga gröna industrier. I dag brister kompetensförsörjningen. Mer än hälften av företagen säger att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera rätt kompetens inom Sverige.

Regeringen går med myrsteg

I sin regeringsförklaring lovade statsminister Ulf Kristersson att reglerna för den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen skulle förbättras. Det är en rörlig grupp på den globala arbetsmarknaden och skatter påverkar vart den rör sig. Nu har regeringen bland annat tillsatt en utredning för att se över expertskattereglerna. Men även om regeringen tar steg i rätt riktning går de med myrsteg.

Expertskatten innebär att 25 procent av utländska nyckelpersoners inkomst undantas beskattning under fem år. Skatteundantaget gäller den som har en inkomst över 105 000 kronor i månaden eller som beviljas expertstatus. År 2022 omfattades knappt tusen personer av nedsättningen.

I en ny rapport kan IKEM visa att Sveriges nivå inte är konkurrenskraftig. Många länder har större nedsättningar, lägre inkomstkrav, längre tillståndstid och större grupper som kvalificerar till expertskattenedsättningen. Två framgångsrika exempel är Danmark och Nederländerna. Beskattningen är dessutom ovanligt hög i Sverige redan till att börja med, vilket ytterligare försvårar internationell rekrytering.

Expertskatten påverkar arbetskraften

En forskningsgenomgång visar att expertskatten har stor betydelse. Eftersom högkvalificerad internationell arbetskraft är en rörlig grupp innebär redan en liten sänkning av den effektiva skatten en stor ökning av antalet personer i målgruppen som söker sig hit.

Sveriges expertskatt borde utökas från 25 till 50 procent som undantas beskattning.

När Danmark införde en nedsättning, jämförbar med den svenska expertskatten, år 1991 ledde det till en fördubbling av antalet högbetalda utlänningar jämfört med dem som inte var expertskatteberättigade. Danmark har en lönegräns som är i princip samma som Sveriges – men avsevärt lägre skatt, en platt skatt på knappt 33 procent. Det stärker Danmarks konkurrenskraft.

När Nederländerna förbättrade sitt system för expertskatt ökade rekryteringen av utländska experter kraftigt. Nederländerna har en jämförbar nivå på nedsättningen – 30 procent snarare än Sveriges 25 procent – men en lönegräns på 41 500 och inte 105 000 kronor. Dessutom gör enklare regler att betydligt fler företag tar steget att rekrytera sin första utländska expert. Det har stärkt Nederländernas konkurrenskraft.

För att Sveriges expertskatt ska vara konkurrenskraftig och kompetensförsörjningen fungera behövs flera reformer:

• Utöka expertskatten. Sveriges expertskatt borde utökas från 25 till 50 procent som undantas beskattning. Det skulle innebära att Sverige hamnar i nivå med jämförbara länder. Det skulle innebära flera tusen fler personer med nyckelkompetens, och en nettovinst för de offentliga finanserna.
• Bredda expertskatten. Gränsen på två prisbasbelopp – 105 000 kronor i månaden – är extremt hög. En sänkning till 1,5 prisbasbelopp, knappt 80 000 kronor, innebär fortfarande en högt satt gräns men betydligt fler som omfattas. Kvalificering via lönenivå är enklare och mer förutsägbart, och skulle också underlätta för fler företag att rekrytera internationellt.
• Förläng expertskatten. Tidsgränsen för expertskatt borde förlängas från fem till sju år. Flera länder har ännu längre perioder, men förändringen skulle placera Sverige i en medelposition bland jämförbara länder.

Tusentals högutbildade behövs

Arbetskraftsinvandringen måste underlättas även utöver expertskatten. Den kunskapsintensiva industrin som IKEM företräder behöver tusentals forskarutbildade och högskoleutbildade bara inom de kommande åren för att kunna fortsätta den gröna omställningen, producera livsnödvändiga varor och stärka Sveriges välstånd. Reformer av expertskatten är ett viktigt steg på den vägen.