Därför borde storstadsbor sälja bilen

Egen bil – vilken frihetssymbol det har varit, med oberoende, tillgänglighet och status. Men i vår urbana verklighet 2025 har egen bil blivit alltmer av en belastning – ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Det är dags att tänka om.

Irrationellt att äga bil

Att äga bil i stadsmiljö är ett av vår tids mest irrationella, ologiska ekonomiska beslut. Konsumentverket och andra visar att äga bil i Stockholm i snitt kostar över 70 000 kronor per år – och den står oanvänd 96 procent av tiden. Det är ett resursslöseri av gigantiska mått.

Samtidigt växer alternativen och blir allt bättre. Delad mobilitet – samåkning, bildelning, elsparkcyklar, hyrbilar och kollektivtrafik – ökar snabbt. Inte för att folk tvingas till det, utan för att det är smartare. Ett hushåll kan spara runt 20 000 kronor per år genom att byta till mer flexibla lösningar. Och vinsten är inte bara ekonomisk – det handlar om att frigöra yta, minska trängsel och bygga stadsmiljöer där människor, inte privatbilar, står i centrum.

För individen innebär skiftet ökad frihet. Livspusslet blir lättare när man slipper ta ansvar för att besiktiga, skatta, försäkra, tanka, långtidsparkera och byta däck på den egna bilen. För samhället innebär det mer plats för annat än oanvända bilar.

Motorljud ersätts med fågelsång

Parkeringsplatser ersätts av parker, cykelbanor prioriteras framför bilfiler och ljudet av motorer ersätts med fågelsång. Det är inte en utopi – det är vad som händer i Amsterdam, Köpenhamn och Paris. Dessa städer visar att det går att minska biltrafiken och ändå öka rörligheten.

Utvecklingen formas nu av tre megatrender som alla pekar bort från den privatägda bilen. Urbanisering, där städerna blir tätare och ytan mer värdefull. Digitalisering, som gör det enklare än någonsin att dela fordon via appar. Klimatomställning, där transportsektorn måste halvera sina utsläpp.

Parkeringsplatser ersätts av parker, cykelbanor prioriteras framför bilfiler och ljudet av motorer ersätts med fågelsång.

I Sverige ligger vi efter och gapet ökar. 2030-sekretariatets indikatorer visar att andelen resor med kollektivtrafiken vänder nedåt, cyklandet ökar inte och kilometerna i egen bil ökar. Detta trots att majoriteten av resorna i Stockholm och våra andra större städer är under fem kilometer och lätta att företa med annat än den egna bilen. Men vi kan inte lägga allt ansvar på individen.

Bygg en smartare stad

Tre reformspår är grundläggande för en smartare stad:

1. Gör det lönsamt att välja bort bilen
   Utvärdera möjligheten att införa mobilitetsbudgetar liknande de i Belgien, där anställda får flexibilitet att använda kollektivtrafik, bilpool, cykel eller taxi i stället för att vara bundna till en tjänstebil. Samtidigt kan parkeringsavgifterna justeras för att bättre spegla efterfrågan i stadskärnor, och trängselavgifterna bör förstås vara lägre för delad mobilitet - eftersom de minskar trängseln i staden.
2. Bygg om staden för delad mobilitet
   Skapa bättre förutsättningar för mikromobilitet och bildelning: fler laddstolpar, cykelgarage, och dedikerade ytor för delade fordon.
3. Samla allt i en app
   Gör det enkelt att resa utan egen bil med ett gemensamt biljettsystem som inkluderar SL, taxi, sparkcyklar och hyrbilar. Det finns redan i Berlin och sänker trösklarna för att låta egna bilen stå.

Privatbilismen har varit en viktig frihetsreform och är fortfarande nödvändig i stora delar av vårt avlånga land. Men i Stockholm och våra andra större städer är den en del av vårt förflutna, det vi med glädje lämnar bakom oss. För framtiden är delad, digital och dynamisk.