Därför är Lulas seger en möjlig seger för Amazonas

– Låt oss kämpa för noll avskogning. Brasilien är redo att fortsätta sin ledande roll i kampen mot klimatkrisen, för att skydda alla våra ekosystem, och särskilt Amazonas regnskog.

Det sa Luiz Inácio Lula da Silva (77), känd som Lula, när han höll sitt segertal på söndagskvällen. Valresultatet visar att han slog den sittande presidenten Jair Bolsonaro med nära 51 procent av rösterna.

Orden tillmäts stor vikt. När Lula senast var Brasiliens president under två mandatperioder mellan 2003 och 2010 minskade avskogningen i Amazonas med 68 procent, efter att ha varit enormt hög under många år.

Ungefär motsatsen har hänt under Bolsonaros styre. Avskogningen har skjutit i höjden och har ökat med 73 procent. År 2021 var avskogningstakten den högsta på 15 år och avskogningen i Brasilien var mer än tre gånger så stor som i något annat land i världen, enligt Global Forest Watch.

Förtvivlad över Bolsonaros fotavtryck – lättad över att det är över

Natten till måndagen kom ett långt meddelande på Whatsapp från Solange Barreira, kommunikationsrådgivare på Observatório do Clima, Brasiliens största nätverksorganisation för klimat och miljö.

”It’s fucking over”- det är jävlarimig över. Det var rubriken på pressmeddelandet hon skickade till mig. Det fortsatte: ”Mardrömmen verkar äntligen ta slut.”

Brasiliens president Jair Bolsonaro har varit extremt impopulär bland alla som har arbetat mot klimatförändringar och för naturen och ursprungsbefolkningens rättigheter. Observatório do Clima tror att Bolsonaro har förstört 35 år av miljöarbete i Brasilien under sin presidentperiod.

Förvärv av ny mark för nötköttsproduktion är den överlägset största drivkraften bakom avskogningen, följt av sojaproduktion för djurfoder.

Den illegala avskogningen har ökat de senaste åren eftersom Bolsonaro har avsatt mindre pengar till miljövård och till att slå ner på lagöverträdelser, samtidigt som miljölagstiftningen urvattnats och miljö- och klimatåtgärder prioriterats ner. Den lagliga avskogningen har också ökat eftersom fler har fått tillstånd att avverka för att utöka jordbruksområden, utvinna mineraler och bygga kraftverk.

Samtidigt har antalet mord i delstaten Amazonas ökat de senaste åren. Forskning kopplar en ökning av mordfall till en ökad avskogning. Mellan åren 2014 och 2021 dödades omkring 600 inhemska aktivister i Amazonas. Under 2021 var antalet upp till en dödad aktivist per dag, enligt en rapport från Adveniat, citerad av NTB.

Lula har lovat att kämpa för urbefolkningars rättigheter, och att verka för en fredlig klimat- och miljökamp.

En analys som gjorts för den välrenommerade klimattidningen Carbon Brief visar att om Lula följer sina vallöften kan avskogningen i Amazonas minskas med 89 procent till 2030. Det betyder att ett skogsområde av Panamas storlek, som annars skulle ha förlorat med Bolsonaro som president, kan finnas kvar.

Sannolikt att regnskogen försvinner

Amazonas är mer än bara en skog. Vad som händer med den i framtiden har betydelse långt utanför Brasiliens och Sydamerikas gränser.

Amazonas regnskog pumpar in fuktig luft från havet som träden "svettar" ut. På så sätt producerar skogen sitt eget regn. Men detta pumpsystem är på väg att förstöras.

Utan ett fungerande pumpsystem kan regnskogen inte upprätthålla sig själv. Den kommer att försvinna och ersättas antingen av en savann eller en öken. På den sista punkten är forskarna inte säkra.

Avskogning är en anledning till att detta kan hända. Klimatförändringar är en annan.

I mars i år kom det oroväckande besked att vändpunkten för när skogen försvinner är närmare än vi tidigare trott, genom en studie publicerad i Nature Climate Change.

Forskarna bakom studien har analyserat satellitdata från de senaste 25 åren och har mätt Amazonas motståndskraft mot bland annat torka och skogsbränder. Motståndskraften har minskat i tre fjärdedelar av skogen.

Studien drar slutsatsen att skogen säkert kommer att försvinna i mitten av seklet om vi inte minskar utsläppen av växthusgaser. Tidigare studier har uppskattat att det kan hända i början av 2100-talet.

Som det ser ut i dag är regnskogens död inte ett hypotetiskt scenario, utan det mest troliga.

För att rädda regnskogen är det därför nödvändigt att tre saker händer: Avskogningen måste stoppas, delar av skogen ska återställas genom en avancerad form av återplantering som säkerställer biologisk mångfald (ej skogsplantager) och utsläppen av växthusgaser måste ner.

Flera konsekvenser

Klarar inte världen detta kommer regnskogens död att få dramatiska konsekvenser för klimatet, miljön och människorna.

Vi kommer bland annat att se en massiv förlust av arter. Miljontals människor från mer än 300 urbefolkningar förlorar sina hem och sitt kulturarv. Amazonfloden och dess bifloder kan torka upp, och med den 20 procent av världens sötvatten i floder.

Regnskogen lagrar för närvarande ungefär dubbelt så mycket koldioxid som världen släpper ut på ett år. Om skogen försvinner släpps kolet ut i atmosfären, vilket påskyndar klimatförändringarna. Bara detta kommer i praktiken att göra 1,5 gradersmålet omöjligt att nå.

Regnskogens kollaps kommer därför att göra det svårare att producera den mat som hela världen behöver.

Det regn och fukt som skogen producerar idag har en särskilt stor inverkan på klimatet och nederbörden i Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay. Där finns de bästa jordbruksområdena i Sydamerika. Regnskogens kollaps kommer därför att göra det svårare att producera den mat som hela världen behöver.

På grund av allt detta finns det nu ett enormt tryck på Lula da Silva att stoppa avskogningen.

Svår uppgift som kräver internationellt stöd

Den nyvalda presidenten kommer dock inte att få en lätt uppgift. Brasilien är ett delat land, där fattigdomen nu ökar och där konfliktnivån i politiken är hög. Så kommer det även fortsättningsvis att vara efter Lulas valseger. Solange Barreira från Observatório do Clima säger därför att det fortfarande är en lång väg kvar att gå.

Tørris Jæger, generalsekreterare för norska Regnskogfondet, påpekar att utgångspunkten den här gången är mer dramatisk än när Lula kom till makten 2003.

– Lula behöver internationella ledare, investerare och företag som förstår sitt ansvar och stöttar honom så att han snabbt kan återuppta arbetet med att minska avskogningen. Men Lula har också talat om behovet av mer infrastruktur och industri, som om det görs fel kommer att stå i direkt konflikt till skyddet av skogen och snarare leda till mer avskogning. Därför måste det internationella stödet baseras på konkreta avskogningsresultat, säger Jæger i ett pressmeddelande.

Här kan norsk och europeisk politik spela en roll.

Amazonfonden och frihandelsavtal

Norges klimat- och miljöminister Espen Barth Eide (Ap) har redan meddelat att regeringen återupptar sin regnskogsinvestering i Brasilien, och att man vill fortsätta utbetalningarna från Amazonasfonden som frystes 2019 på grund av Bolsonaros bristande regnskogspolitik.

– Vi vill prata med Lulas folk för att förbereda formaliteterna och få en styrningsstruktur på plats. Det finns betydande summor frysta på ett konto i Brasilien i Amazonasfonden som kan betalas ut snabbt, säger Eide till NTB.

Det har länge funnits bred politisk enighet om det ekonomiska stödet till regnskogsbevarandet i norsk politik. Dessa medel kan komma väl till pass i ansträngningarna att minska avskogningen i Brasilien.

Norge, och ett antal europeiska länder, har också avstått från att underteckna nya frihandelsavtal mellan EFTA- och EU-länderna å ena sidan och Mercosur-länderna (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay) å andra sidan.

”Konflikten kring den pågående avskogningen i Amazonas är en viktig anledning till att den här processen har dragit ut på tiden. Regeringen är djupt oroad över utvecklingen i Amazonas och för ursprungsbefolkningens rättigheter i Brasilien”, är den norska regeringens ståndpunkt. De skriver att vissa förtydliganden fortfarande återstår innan avtalet kan skrivas på.

Både Norge och andra europeiska länder kan använda avtalet för att ställa krav på Brasilien gällande avskogning, urbefolkningar, klimat och miljö.

Även om Amazonas regnskogs framtid hänger på en skör tråd, är miljöorganisationer över hela världen överens om en sak: Lulas valseger ger hopp.

Analysen är översatt från norska.