Danmark och Finland kan få extra plats i parlamentet – Sverige blir utan

Enligt nya beräkningar är Danmark, tillsammans med åtta andra länder, för närvarande inte tillräckligt representerat i Europaparlamentet. Två parlamentariker föreslår nu att de aktuella länderna ska få extra mandat för att rätta till ojämlikheten. Sverige blir utan.

Många stolar blir det.
Många stolar blir det.Foto: Fredrik Persson / TT

När européerna om ett år går till valurnorna för att välja företrädare i EU-parlamentet kan bland annat de danska kandidaterna ha en lite större chans att väljas in än i förra EU-valet. Detta då Danmark är ett av nio länder som kan komma att få en extra plats, utöver de nuvarande 14.

Anledningen till detta är att två av ledamöterna i parlamentet just nu förbereder ett förslag om att lägga till ytterligare elva platser i EU-parlamentet. Det framgår av ett utkast till förslag till ny fördelning av platser i parlamentet. Av dessa elva mandat föreslås ett tillfalla Danmark. Även Finland ser ut att få ett nytt mandat, medan Sverige blir utan. För Spanien och Nederländerna innebär förslaget storslam, då dessa länder beräknas få två nya mandat.

Därför kan vissa länder få extra platser
  • Platserna i Europaparlamentet fördelas enligt den så kallade principen om degressiv proportionalitet. Ett system för att se till att de största medlemsstaterna inte ska få för mycket makt i parlamentet. Detta innebär att ju större en medlemsstat är, desto färre platser har de per capita.
  • Tyskland har till exempel flest platser – 96 mandat – men med en befolkning på över 83 miljoner betyder det att ett enda mandat representerar över 860 000 tyskar. Malta är däremot den medlemsstat som med sina sex parlamentsledamöter har minst antal platser. Men en maltesisk parlamentariker representerar nästan 87 000 av Maltas totala befolkning på 520 000.
  • En ny beräkning av befolkningssiffrorna från 2022 visar att det finns nio medlemsländer som för närvarande inte har en representation som motsvarar befolkningens storlek.
  • De aktuella länderna är Spanien, Nederländerna, Österrike, Danmark, Finland, Slovakien, Irland, Slovenien och Lettland.

– Min gissning är att det är detta förslag som så småningom kommer att godkännas av Europaparlamentet och sedan av medlemsstaterna i ministerrådet, säger Wouter Wolfs, EU-forskare och docent vid universitetet i Leuven, Belgien.

Syftet med förslaget är att korrigera en ojämn fördelning, som just nu innebär att antalet platser i Europaparlamentet för nio medlemsländer – däribland Danmark – inte stämmer överens med de senast publicerade befolkningstalen.

– Den nuvarande fördelningen av platser är inte alltid förenlig med principen om degressiv proportionalitet, sade en av parlamentarikerna bakom förslaget – rumänen Loránt Vincze – när han lade fram det för Europaparlamentets utskott för konstitutionella frågor i slutet av februari. Han representerar Europaparlamentets största partigrupp, den konservativa gruppen EPP.

Förslag med minsta möjliga konflikt

Förslaget ska nu behandlas av utskottet, som måste godkänna ett slutligt förslag. Det kommer sedan att gå till omröstning i Europaparlamentet, siktet är inställt på att så sker i april. När förslaget har fått grönt ljus från parlamentet ska det att diskuteras av medlemsstaterna i ministerrådet, som måste godkänna det enhälligt. Ambitionen är att hela processen ska vara klar i oktober, för att ge medlemsländerna tid att genomföra eventuella förändringar före parlamentsvalet 2024.

Den lösning som föreslås i utkastet bör ha goda chanser att godkännas av medlemsländerna, bedömer Wolfs. Detta eftersom förslaget endast föreslår att man ska lägga till platser och inte ta bort någon från andra medlemsstater.

– Det är förstås aldrig säkert förrän det blir en överenskommelse, men att inget medlemsland behöver ge upp platser brukar vara en bra strategi, säger han.

Läs också

Redan under presentationen av förslaget betonade Loránt Vincze att de hade valt en lösning som borde vara aptitlig för medlemsstaterna:

– Vi har kommit överens om att det blir politiskt svårt att föreslå att vissa länder ska förlora mandat när vi vet att vart och ett av dem har vetorätt i rådet. Så vi har gått vidare med den andra lösningen, som ökar antalet platser i parlamentet, säger han.

Transnationella listor kan vara ett hinder

Anledningen till att det är möjligt att öka antalet platser är att Europaparlamentet enligt fördraget måste ha 751 ledamöter. Men efter att Storbritannien lämnade EU finns det nu bara 705 platser i bruk.

Eftersom det finns överskottsplatser skulle det förmodligen vara svårare att få medlemsstaterna att nicka ja till att förlora ett eller flera mandat. Men även om förslaget ser harmlöst ut på pappret betyder det inte att det inte kan möta motstånd.

– Bland de större medlemsländerna finns traditionellt en liten frustration över att de är underrepresenterade, säger Wouter Wolfs.

Platserna i Europaparlamentet fördelas enligt den så kallade principen om degressiv proportionalitet, som innebär att ju större en medlemsstat är, desto färre platser har de per capita.

Ett annat potentiellt hinder är att parlamentsledamöterna planerar att koppla förslaget till ett annat politiskt förslag som har fått ett mer ljummet mottagande bland medlemsstaterna: förslaget om en gränsöverskridande lista. Detta går ut på att avsätta 28 platser till parlamentariker som kan väljas i alla 27 medlemsstater.

Artikeln är bearbetad och översatt från Altinget.dk.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00