Dags att åtgärda underhållsskulden, regeringen

Bättre infrastruktur skulle ge företagen bättre möjligheter att investera i framtiden och stärka svensk konkurrenskraft. Det är inte minst viktigt för effektiv framdrift i den gröna omställningen. I en ny rapport visar Svenskt Näringsliv vad dåliga vägar och försenade tåg betyder för näringslivet.

Bristande infrastruktur orsakar onödiga kostnader. Investeringar i upprustad infrastruktur är av stor betydelse för svensk konkurrenskraft.

Under lång tid har vi satsat för lite på att vårda vägar och järnvägar och därför har dessa försämrats. Sverige halkar efter, vilket riskerar vår konkurrenskraft. Kostnaden för att återställa infrastrukturen till acceptabel standard, den så kallade underhållsskulden, kommer närmast att fördubblas kommande år och år 2033 kommer det att saknas mer än 100 miljarder kronor.

 En upprustad infrastruktur som möter näringslivets behov banar väg för nya jobb och fler investeringar, det stärker oss som exportnation.

Sverige har mycket att vinna på att bryta trenden. En upprustad infrastruktur som möter näringslivets behov banar väg för nya jobb och fler investeringar, det stärker oss som exportnation.  

Men då måste näringslivet kunna lita på transporterna.

Nio av tio vittnar om försämringar

Transportköpare behöver få sina varor i tid och pendlare måste kunna lita på att det går att resa till jobbet som tänkt. Om människor avstår från lediga jobb på grund av brister i infrastrukturen drabbas kompetensförsörjningen.

Vittnesmålen om att det inte fungerar i dag är många. Nio av tio åkerier i vår undersökning anser att skicket på vägarna har försämrats över tid. Man upplever brister i vinterväghållning, hål i vägen och spår i vägbanan som ökar olycksrisken och fordonsslitage. En avstängd bro eller sämre bärighet på vägen leder till omvägar och ökad transportkostnad.

Vägnätet är gammalt och mer än 60 procent av våra statliga vägar är byggda före 1970. Ökad trafik har slitit hårt på beläggning och vägkropp och för över 70 procent av vägarna väntas ett försämrat skick fram till år 2033. Uteblivet underhåll kommer öka kostnaderna än mer framgent. Underhåll som inte blir utfört i tid blir oftast dyrare i längden.

Staten måste ta sitt ansvar

Även järnvägsnätet är eftersatt och har bitvis alltför låg kapacitet.

Ett exempel är Malmbanan där Trafikverket före jul meddelade att bärighetsklassen sänks från 30 till 25 ton. Därför tillåts tågen inte längre lasta fullt. För att frakta samma mängd järnmalm krävs nu fler tåg.

Liksom en fastighetsägare behöver sköta sina hus och följa en underhållsplan måste staten ta sitt ansvar för vår gemensamt ägda infrastruktur.

Trafikverket varnade i årsredovisningen för år 2021 att vägsystemet inte kan underhållas kostnadseffektivt eftersom det saknas resurser. Konsekvensen blir att vägarnas tillstånd försämras vilket i sin tur ger ett växande underhållsbehov. I korthet: vi skjuter underhållsskulden framför oss.

Samhällsekonomiskt lönsamt med underhåll

Men varför har flera regeringar underlåtit att prioritera underhåll? En hypotes är att nyinvesteringar premieras mer av väljare än underhåll. Man vinner fler röster på att klippa band än på att lägga ny asfalt eller byta spårväxlar.

Så borde det inte vara. Det är ofta samhällsekonomiskt lönsamt att satsa på underhåll, det vill säga att nyttorna överstiger summan av kostnaderna.

I Ulf Kristerssons regeringsförklaring medges att behoven är stora och att underhållet är eftersatt. Dessa insikter måste nu omsättas i handling.

Svenskt Näringsliv vill att det eftersatta underhållet ska återtas senast år 2030. Då behöver anslagen och därmed kapaciteten hos Trafikverket och entreprenörerna stärkas år för år.

Kartlägg tillståndet

I ett första steg bör regeringen ta fram en långsiktig underhållsplan med uppskattat finanseringsbehov. Arbetet med att kartlägga tillståndet i infrastrukturen hos Trafikverket behöver intensifieras, för att avgöra vilka sträckor som ska prioriteras.

Vi kommer att behöva bygga ny infrastruktur och öka kapaciteten. Men finansieringen av nya objekt får inte tas från underhåll av vägar och järnvägar som vi redan har byggt. Att vårda det vi har är avgörande för företagen och dessutom ekonomiskt inom räckhåll.

Det är dags att åtgärda underhållsskulden.