Bristande elnätskapacitet bromsar transportsektorns elektrifiering

Anslutningsprocessen av laddstationer till elnätet går för långsamt. Därför har Energiföretagen tillsammans med laddoperatörer och elnätsföretag arbetat fram möjliga åtgärder för en snabbare och mer effektiv anslutningsprocess. Men den stora pucken kvarstår; det saknas kapacitet i elnätet. Något som regeringen skyndsamt måste åtgärda.

Efter regeringens sänkning av reduktionsplikten kommer det bli extremt utmanande att nå klimatmålet på 70 procent utsläppsminskning för Sveriges transporter till 2030. Regeringen har pekat på en elektrifiering av fordonsflottan som lösning. Därför blir det nu ännu viktigare att accelerera elektrifieringen av transportsektorn. I den serie rundabordssamtal som bland andra Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari varit värd för har beskedet från både transport och energibransch varit enigt. Utan tillgång till elnät och kapacitet kan vi inte bygga laddstationer.

Anslutningstider mellan 4 och 36 månader

Sverige kan med rätta ses som ett föregångsland vad gäller e-mobilitet. Utbyggnaden av laddinfrastruktur för personbilar är i full gång och nu börjar också en omfattande utbyggnad av laddstationer för lastbilar. Detta leder till ett kraftigt ökande antal anslutningsförfrågningar hos elnätsföretagen. En rapport från Energimarknadsinspektionen visar att anslutningstiderna varierar från 4 till 36 månader, dels beroende på laddstationernas höga effektbehov, men även på grund av elnätsföretagens handläggningstider.

Den stora pucken kvarstår, nämligen att det saknas kapacitet i elnätet.

Energiföretagen Sverige har därför, med hjälp av laddoperatörer och elnätsföretag, kartlagt de administrativa delarna av anslutningsprocessen och tagit fram förslag på vad respektive aktör kan göra för att effektivisera hanteringen.

Kartläggningen visar bland annat att det är viktigt för laddoperatörer att dels ta en tidig dialog med elnätsföretaget inför anslutning av laddstation. Genom tidig grovsortering kan mindre lämpade anslutningar uteslutas och utformningen av laddstationen kan i vissa fall anpassas efter elnätets lokala förutsättningar. Men också att utvärdera åtgärder som kan minska laddstationens effektuttag från elnätet, exempelvis lastbalansering mellan laddstationens laddpunkter, installation av batteri och villkorat elnätsavtal.

För elnätsföretagen är det bland annat viktigt att löpande informera om tidsuppskattningar för anslutningsprocessen och skapa tydlighet vad gäller organisation med ansvariga kontaktpersoner och status för olika delmoment i processen.

Det räcker dock inte med att energibranschen själva tar tag i de administrativa utmaningarna av anslutningsprocessen. Den stora pucken kvarstår, nämligen att det saknas kapacitet i elnätet.

Dagens elnät inte dimensionerat för effektuttagen

Laddning är framför allt en fråga om effekt – det vill säga att det finns tillräckligt med el vid en given tidpunkt - snarare än att det finns energi över tid. Särskilt snabbladdning kräver väldigt höga effekter. När det gäller tunga fordon kan en större laddstation i framtiden behöva uppåt 20 MW. Det kan jämföras med staden Ystad som totalt abonnerar på 50 MW. En enda laddstation för tunga fordon motsvarar alltså 40 procent av hela Ystads effektbehov. 

Dagens elnät är inte dimensionerat för dessa effektuttag. Med tanke på att det bara är drygt 6 år kvar till 2030 då samtliga nya personbilar och två av tre nya lastbilar, kan vara eldrivna – är det tydligt att vi snabbt måste förstärka elnätet. För detta krävs dock att elnätsföretagen får rätt förutsättningar. Vi välkomnar regeringens aviserade utredningar om att korta tillståndsprocesserna, effektivisera anslutningsprocesser till elnäten och röja hinder för elektrifieringen av transportsektorn.

Det är dock viktigt att kommande utredningar och uppdrag inte blir en ursäkt för att inte agera i dag.

Regeringen behöver skyndsamt: 

1. Ta krafttag för att korta ledtiderna för elnätsutbyggnaden: Ge ökade resurser till de tillståndsgivande myndigheterna och möjliggöra parallella myndighetsprocesser. Implementera snarast de förslag som presenterades i Klimaträttsutredningen, till exempel att göra luftledning till förstahandsval på högre spänningsnivåer och att klassa elnäten som riksintresse.
2. Stärka incitamenten för en proaktiv utbyggnad av elnätet. Vi vet att laddbehoven kommer framöver men om vi väntar med elnätsutbyggnaden kommer utbyggnaden av laddinfrastrukturen inte hinna med.
3. Säkerställa en långsiktig och förutsägbar intäktsreglering, vilket krävs för att elnätsföretagen ska kunna fatta avgörande investeringsbeslut. Energimarknadsinspektionens pågående omstöpning av regleringsmodellen för nästa tillsynperiod 2024 - 2027 skapar stor osäkerhet kring investeringar i elnätet. 

Vi i energibranschen ser en möjlighet att kunna bidra till klimatomställningen då inrikes transporter står för ungefär en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser. Men elnäten är en trång sektor i dag. Om Sverige ska kunna fortsätta att vara ett föregångsland inom e-mobilitet måste regeringen sätta fart på de lagändringar och regelförenklingar som kan påskynda elnätsutbyggnaden.