"Brexit - en fara för klimatet och våra hav"

DEBATT. Ett brittiskt nej till EU, ett Brexit, ger ett svagare EU med allvarliga följder för klimatpolitiken. För en framgångsrik klimatpolitik är det avgjort bättre om britterna röstar ja än nej i sin folkomröstning, skriver Linnéa Engström, EU-parlamentariker (MP).

Av: Linnéa Engström
EU-parlamentariker för Miljöpartiet, första vice-ordförande i fiskeutskottet
 
 

Dagens stora klimatutmaning respekterar inte nationella gränser. Det brukar EU-anhängare och EU-skeptiker vara överens om.

I den brittiska folkomröstningen om EU-medlemskapet i juni är klimatpolitiken inte en avgörande fråga. Vi får sannolikt vara glada om det är någon som ens nämner den. Fiskepolitiken kan ha en viktig roll att spela, men då främst som ett tydligt exempel på ett område där EU-motståndet är kompakt. Detta trots att alla vet att det mesta som handlar om klimatförändringen, utfiskningen och nedskräpningen av våra hav och luftföroreningarna måste lösas gemensamt.

I första hand får ett utträde ur EU konsekvenser för britternas egen miljö och klimatpolitik. Är Storbritanniens medlemskap i EU bara en liten pusselbit i ett bisarrt politiskt spel?  Vid närmare granskning utkristalliserar sig en oroande bild:

Oro för svagare EU

Det finns all anledning att tro att ett brittiskt nej till EU, ett Brexit, leder till ett försvagat EU. Ett svagt EU är inte bra för klimatpolitiken eller för målet om levande hav, där fiskebestånden sköts på ett hållbart sätt och vi har stoppat överfisket.  

EU har gått i spetsen för ambitionerna och förhandlingarna om klimatavtalet. Redan tidigt i processen försökte EU utverka uppföljande regler för klimatprotokollen. Bryssel manade parterna att ratificera Kyotoprotokollet och inte minst att leva upp till alla åtaganden. Nu efter Paris är det viktigare än någonsin. 

EU har hittills haft ett slags normativ makt att påverka aktörerna. Utan EU är det inte alls säkert att parterna hade skridit till praktiska åtgärder för att minska klimatförändringarna.

Ett försvagat EU kommer inte att på samma sätt som tidigare lyckas vara pådrivande eller utöva press på de verkligt stora aktörerna Kina, Indien och USA att minska sina utsläpp och följa sina åtaganden i Paris-avtalet. På sikt kan ett Brexit med andra ord få allvarliga följder för den europeiska och den globala klimatpolitiken.

Skeptiska fiskare

För britterna själva blir det svårare att trygga klimat och miljöriskerna för de egna medborgarna, för näringslivet och även att svara upp mot globala intressen.

Som vice-ordförande i fiskeutskottet är jag ansvarig för att driva på utvecklingen och implementeringen av den nya fiskelagstiftningen. Brittiska fiskare är några av de mest EU-skeptiska och i de brittiska kuststäderna är EU-motståndet kompakt. Fiskarna beskriver hur de får mindre och mindre kvoter och pekar på EU som syndabock.

Sanningen är att det inte är EU som driver småskaliga fiskare ur business, utan det är fiskeministrarnas vana att sätta alltför höga fiskekvoter och brittisk fiskepolitik som ligger bakom.

Det småskaliga och hållbara fisket inom EU ska uppmuntras, framför det stora industriella, och det skulle gynna brittiska fiskare som fiskar i små båtar, oftast på ett hållbart sätt. Det är alltså mer samarbete och värnande om de gemensamma tillgångarna som behövs, snarare än att medlemsstaterna försöker roffa åt sig så mycket de kan åt det egna landet.

Den brittiska klimatförordningen, UK Climate Change Act, är, som det nu är, beroende av EU:s marknad för fossila utsläpp. Men ett Storbritannien utanför EU sitter självklart inte längre med vid förhandlingsborden och kan inte påverka EU:s klimatpolitik annat än indirekt. Britterna måste finna sig i att det är EU som anger tonen.

Bättre med ett ja

Oavsett hur den framtida relationen mellan EU och Storbritannien ser ut finns det frågor som kräver kollektiva lösningar och klimat och fiskepolitiken är två av dem. För en framgångsrik klimatpolitik är det avgjort bättre om britterna röstar ja än nej i sin folkomröstning.

 

Forrige artikel SSR: Sänk inte kompetenskraven i socialtjänsten SSR: Sänk inte kompetenskraven i socialtjänsten Næste artikel Lärarförbundet Student: Extrajobbande studenter löser inte lärarbristen Lärarförbundet Student: Extrajobbande studenter löser inte lärarbristen