Brev till Lena Ek: "Det handlade väl inte bara om att förbättra statistiken?"

Per Jiborn
Tidigare generalsekreterare, Naturturismföretagen

Den 27 februari 2014 beslutade regeringen Reinfeldt om nya etappmål för Sveriges miljömål. Syftet var att till år 2020 stärka den biologiska mångfalden och de ekosystemtjänster som vår natur levererar. Etappmålen är även en del i arbetet med att nå EU:s mål för biodiversitet och de utfästelser om biologisk mångfald som Sverige gjorde under FN-mötet i japanska Nagoya år 2010.

Kvickt målarbete

Ett av etappmålen innebär att det formella skyddet av skogsmark ska öka med 150 000 hektar skogsmark med höga naturvärden till år 2020, räknat från år 2012. Regeringsbeslut är inte alltid enkla att begripa. Men det ser ut som att en stor del av målet faktiskt uppfylldes på samma regeringssammanträde. Då inkluderades nämligen redan avtalade skydd som naturvårdsavtal, ekoparksavtal och vitryggsavtal, och började räknas in i Sveriges formella naturskydd.

Från 2017 syns regeringens beslut i statistiken även hos SCB. Förra året presenterade även Skogsstyrelsen en grundlig rapport av formellt skyddad skogsmark tillsammans med Naturvårdsverket, Sveriges lantbruksuniversitet och SCB.

Kanske var syftet med ert regeringsbeslut bara att flytta ekoparkernas naturvårdsskogar från en kolumn till en annan? Statistiken blir ju bättre då.

Per Jiborn
Tidigare generalsekreterare, Naturturismföretag

Där uppges att de numera formellt skyddade naturvårdsskogarna i Sveaskogs 37 ekoparker uppgår till 81 700 hektar produktiv skogsmark. Det är avsevärt mer än de 49 500 hektar produktiv skogsmark, som finns i våra 30 nationalparker. Väljer vi i stället att jämföra all skogsmark är ekoparkerna (94 500 hektar) till ytan nästan lika viktiga för skogsskyddet som alla nationalparker (97 300 hektar).

Beslutet från 2014 slår även igenom på Naturvårdsverkets webbsida, när myndigheten berättar vad som ingår i skyddad natur. Tillsammans med bland annat naturreservat, nationalparker, biotopskydd och Natura 2000 anges naturvårdsavtal med stöd av jordabalken (ekoparker) vara en form av långsiktigt formellt skydd här i Sverige.

Kreativ statistik eller formellt skydd?

Kanske var syftet med ert regeringsbeslut bara att flytta ekoparkernas naturvårdsskogar från en kolumn till en annan? Statistiken blir ju bättre då. Men jag vill gärna tro att formellt skyddad natur har ett starkare skydd än frivilligt avsatt skog. Något som syns och gör skillnad exempelvis när en miljökonsekvensbeskrivning av en planerad vindpark görs enligt miljöbalken.

Att så inte är fallet upptäckte jag tidigare i höst här i östra Småland. Ekoparkernas naturvårdsskogar saknas nämligen i de kartverktyg och databaser som Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket erbjuder. När frågan ställs till handläggare på Naturvårdsverket om varför, blir svaret att Skogsstyrelsen inte levererat nödvändiga underlag. Detta trots att det nu har gått mer än sex år sedan ert regeringsbeslut.

Vad var egentligen syftet?

Tanken att jag har missuppfattat något har slagit mig. Därför vände jag mig för ett par veckor sedan till miljödepartementet och en av Miljöpartiets företrädare i riksdagen. Det är ju trots allt det parti som har ansvarat för dessa frågor de senaste sex åren. Jag väntar ännu på ett svar och under tiden passar jag på att fråga dig som beredde frågan. Var syftet med att inkludera ekoparksavtalen i vårt formella naturskydd bara att förbättra statistiken eller ville du som miljöminister även ge våra ekoparker en högre status och ett starkare skydd?

Tack för ett klargörande.