Branschen hade förväntat sig mer av den nya regeringens skolpolitik

Skolsektorns aktörer välkomnar flera av förslagen i överenskommelsen mellan högerpartierna, men många reagerar på att varken förskola eller högre utbildning nämns.

På fredagen presenterade M, KD, SD och L den 63 sidor långa överenskommelsen som beskriver vilken politik Kristerssons regering ska föra.
På fredagen presenterade M, KD, SD och L den 63 sidor långa överenskommelsen som beskriver vilken politik Kristerssons regering ska föra. Foto: Tim Aro/TT
Rebecka Prahl

De fyra högerpartierna har enats om en överenskommelse, Tidöavtalet, som innehåller sju samarbetsprojekt. Ett område är skolan.  

Överenskommelsen på skolans område fokuserar på att lyfta kunskapsresultaten, stärka tryggheten och arbetsron, öka likvärdigheten, utveckla rätten att välja skola och minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister.

Bland annat föreslås ordningskontrakt och man tar ett steg mot ett större statligt ansvar för skolan genom att föreslå en skolpengsnorm. Man lägger också förslag på en ny friskolelag.

Efter att ha läst Tidöavtalet är det främst en sak som förbluffar Håkan Wiclander, ordförande för Idéburna skolors riksförbund.  

– Förskolan saknas helt. Det kanske är avsiktligt men det finns nästan inte ett ord i hela dokumentet om våra småbarn, säger han till Altinget.  

Wiclander påpekar att den nya överenskommelsen har plockat upp flera av de problem som den tidigare regeringen adresserat. 

– Det är inte mycket som skiljer från förra regeringens politik. De problem som nämns är kända och de åtgärder som benämns är heller inte särskilt nya. 

– Det finns också ett fokus på betygsinflation, och det påtalas att inflationen drivs av ett vinstutdelningsintresse. Man har vaknat inför detta.