Biståndet är en viktig del av Sveriges utrikespolitik

Till skillnad från många andra skeenden i vår omvärld har coronapandemin tagit sig innanför skinnet på var och en av oss. När krisen finns runt varje hörn är det svårt att se utanför den egna världen – men det blir desto viktigare.

Andras säkerhet är också vår säkerhet. Andras frihet blir också vår frihet.

Vi måste arbeta för att riskgrupper i alla länder vaccineras i snabb takt för att vi ska klara oss ur pandemin. Sveriges stora satsningar på vaccinsamarbetet Covax gör oss till största bidragsgivaren per capita. Det är att ta ett tydligt ledarskap för en solidarisk värld. En jämlik återhämtning är nyckeln till en grön och inkluderande klimatomställning där alla länder, oavsett BNP, kan delta.

Bistånd som investering

En viktig del av Sveriges utrikespolitik är biståndet. Sveriges bidrag till biståndet ska vara stabilt och vi värnar finansieringen genom att fortsätta avsätta 1 procent av BNI till bistånd. Det finns ett märkligt resonemang om att det åtagandet på något sätt skulle sätta mål, innehåll och utfall av biståndet i skymundan. Det stämmer inte. Självklart ska bistånd komma de mest utsatta i världen till nytta. Det handlar om humanitärt bistånd i nödsituationer och om bistånd som bygger stabil offentlig förvaltning och stärker kvinnors rättigheter. Svenskt bistånd är bra och Miljöpartiet är stolta över att Sverige är det land som bidrar mest till biståndet.

Bistånd är därför inte bara en kostnad utan också en investering. Att tro att bistånd inte är till gagn för oss själva är en felsyn. Andras säkerhet är också vår säkerhet. Andras frihet blir också vår frihet. När vi hjälper fattiga länder att vaccinera sig mot sjukdomar som covid-19 gör det också att risken för oss själva att drabbas av exempelvis ett muterat virus minskar. När vi arbetar mot fattigdom slår vi undan benen för den våldsbejakande extremism som annars kan spridas till vår del av världen. När vi satsar på klimatbistånd i andra länder, räddar det även vårt klimat.

”Hyllad och hånad”

Den feministiska utrikespolitik som Sverige drivit sedan Miljöpartiet tog plats i regeringen har blivit både hyllad och hånad. Det den innebär i praktiken, är att bidra till fred och säkerhet i några av världens mest utsatta områden. I Afghanistan hänger läget mellan vapenvila och uppblossande konflikt alltid på en skör tråd, men fredssamtal pågår och här gör Sveriges stöd skillnad: Nu finns kvinnor med i förhandlingsrummet.

Feministisk utrikespolitik bygger samhällen. Där kvinnor ges makt och inflytande blir också freden långvarig, och där kvinnor släpps in på arbetsmarknaden och både kan äga och bruka marken motas fattigdomen tillbaka. Prioriteringar i det svenska biståndet har bland annat gett fler flickor tillgång till en skolgång, försett sjukhus med barnmorskor och gett kvinnor rätt förutsättningar för att leda ett arbete för fred och demokratisk utveckling lokalt.

Militär alliansfrihet

Slutligen, regeringens och Miljöpartiets ståndpunkt vad det gäller Sveriges säkerhetspolitiska linje är tydlig. Det är Miljöpartiets bestämda uppfattning att Sverige ska vara militärt alliansfritt. Det som behövs är en politik som minskar risken för konflikter. Sverige ska ha en aktivt fredsbefrämjande utrikespolitik. Människor i Sverige ska känna sig trygga med att Sverige bidrar till trygghet i världen och är en röst för demokrati, för yttrandefrihet och för alla människors fri- och rättigheter.