"Bioekonomin kräver smartare nyttjande av skogen"

DEBATT. Vi kan inte bedriva en skogspolitik där industrins virkesförsörjning är överordnad övriga samhällsintressen. Att försöka lösa den komplexa frågan om skogens hållbarhet med enkla lösningar kommer bara att leda till ökad polarisering, skriver Nippe Hylander och Sten B Nilsson.

Nippe Hylander
Senior Advisor Afry, f.d. adjungerad professor KTH, f.d. FOU- och miljöchef AssiDomän
Sten B Nilsson
Internationell skogskonsult och professor vid det internationella institutet för tillämpad systemanalys, IIASA i Österrike

Svensk skogspolitik kantas av många tvära kast mellan frihet och reglering. Ofta är det LRF och Skogsindustrierna som oroats av att skogsägare inte avverkar så mycket som de borde. Tricket är alltid lika. Man målar upp ett kraftigt underskott av virke i förhållande till det behov man ser framför sig. Man skissar på en sorts slukhål som måste fyllas med virke. Och alltför ofta har politikerna lyssnat på klagolåten. Kloka politiker bör istället fundera på hur virket kan produceras långsiktigt och hållbart med hänsyn till övriga samhällsintressen.

Ny rapport om stort slukhål

I en ny rapport från SLU:s stora forskningsprojekt ”Future Forests” menar författaren professor Tomas Lundmark, att syftet med skogsbruk är att möjliggöra ett så stort virkesuttag som möjligt och virkesförsörjningen är överordnat andra samhällsintressen. Budskapet är att vi kommer att ha ett slukhål i virkesförsörjningen år 2050 på mellan 25 och 70 miljoner kubikmeter virke.

Men industrin har aldrig haft ett underskott av virke, utan endast bristande betalningsförmåga till skogsägarna. Skogsägarnas lönsamhet har kontinuerligt eroderats i reala termer sedan början på 1950-talet med 65-70 procent eller halverats sedan 1960-talet. Så vi har på pappret haft en virkessvacka och ett virkesberg men ingendera realiserades i realiteten. Och nu står vi, enligt vissa bedömare inför ett nytt slukhål. Anledningen skulle vara att vi behöver stora mängder mer virke för att kunna utveckla bioekonomin.

Inga svar om hållbarheten

Skogsindustrin, LRF Skogsägarna, finansvärlden och andra intressenter menar att det bara finns en väg framåt för utvecklingen av bioekonomin och fossilfritt Sverige. Och det är en kraftigt ökad produktion av biomassa och avverkningar. I praktiken innebär kraven att natur-, miljö- och mångfaldshänsyn reduceras. Visserligen säger Skogsindustrin i en debattartikel i Altinget (12/5, 2020) att den cirkulära bioekonomin samtidigt ska klara hållbarheten. Men man utvecklar inte hur lösningen på denna ekvation ser ut.

Trycket från konsumenter och konsumentvaruföretag på en hållbar produktion och råvaror har ökat. Därför måste de svenska skogsföretagen leverera produkter som lever upp till dessa hållbarhetskrav om man skall vara en internationell marknadsaktör.

En endimensionell utgångspunkt och fem felslut

Filosofin om prioritet på en kraftigt ökad biomassaproduktion och avverkningar på bekostnad av andra nyttigheter för andra samhällsintressen för utvecklingen av bioekonomin bygger på ett antal felslut:

Felslut 1. Syftet med introduktionen av bioekonomi är inte att ha ett snävt synsätt med ’mer av det samma’. Utan en bioekonomi baserad på skogssektorn måste bygga på insikten att bioekonomin är ett verktyg och katalysator för att nå de globala målen för uthållig utveckling och klimatförändring.

Ekonomin i skogssektorn måste bygga på en hållbar cirkulär ekonomi som innehåller alla skogens ekosystemtjänster och effektiviserar och minskar resursutnyttjandet. Det betyder att en hållbar cirkulär bioekonomi måste placera hållbar natur och biologi som en grundförutsättning.

Felslut 2. Anhängarna av Slukhålets teori har inte grundat denna på några ekonomiska analyser utan bygger på förenklade antaganden om skogsindustrins utveckling. En grundförutsättning för skogsindustrins transformation till en bioekonomi är att den måste vara lönsam.

Det är inte maximalt antal kubikmeter ved som är det viktigaste utan industrins långsiktiga lönsamhet. För att lyckas inom bioekonomin måste skogsindustrin vara ledande i hela värdekedjan för dessa produkter inte minst i teknik- och marknadsutvecklingen.

Om det inte finns någon lönsamhet i skogsindustrins produkter inom bioekonomin så uteblir naturligtvis virkesförsörjningen.

Felslut 3. Slukhålets anhängare har orealistiska antaganden om dynamiken av marknadsutvecklingen för bioekonomins produkter. Flytande biobränslen är en nyckelkomponent i dagens debatt och politik om bioekonomins utveckling. Problemet är att man bortser från att det endast finns en ekonomiskt möjlig total produktion av 7-8 terawattimmar biodrivmedel inom en tioårs period och för detta krävs ett ökat biomassauttag av cirka 10 terawattimmar. Detta skall jämföras med Fossilfritt Sveriges vision om 50-60 terawattimmar på längre sikt.

Felslut 4. Det sker en kontinuerlig teknologisk utveckling inom skogsindustrin som leder till ett effektivare resursutnyttjande. Detta arbete kommer kraftigt att minska råvarubehovet genom smartare produkter. Samtidigt driver inte minst digitaliseringen och coronakrisen på en snabb strukturomvandling där viktiga svenska produktgrupper som tidnings- och tryckpapper där produktionen mer än halverats och kommer att fortsätta att minska.

Till sist. Slukhålsföreträdarna driver i praktiken en skogspolitik och skogsindustripolitik med en endimensionell utgångspunkt, nämligen att industrins virkesförsörjning är överordnad övriga samhällsintressen men utan relevanta analyser. Om vi bedriver skogspolitik baserat på sådana förutsättningar kommer vi att hamna i en återvändsgränd som kommer att bli besvärlig och kostsam att ta sig ur. Att försöka lösa den komplexa frågan om skogens hållbarhet med endimensionella och enkla lösningar kommer bara att leda till ökad polarisering och låsningar i näringen.

Forrige artikel Weidmo Uvell: Folkräkning blir meningsfullt först när vi hittat fuskare Weidmo Uvell: Folkräkning blir meningsfullt först när vi hittat fuskare Næste artikel SD: Inrätta nationellt forskningsprogram om kvinnors ohälsa SD: Inrätta nationellt forskningsprogram om kvinnors ohälsa
  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Marknadsekonomiskt problem för industrin

    Skogsindustrins virkesförsörjning sköts bäst av ett marknadsekonomiskt synsätt. Problemet är om markägare investerar för lite i långsiktiga produktionshöjande åtgärder, eftersom räntabiliteten är låg och avkastningen osäker.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    Ta in nya intressenter i den molekylära skogsindustrin.

    3,5 m3 virke motsvarar energimässigt 1m3 olja. Priset på 1 m3 massaved är ca 300 kr eller ca 1000 kr för 3,5 m3.
    Om priset på 1 m3 eldningsolja är 10 000 kr eller 10 ggr mer än för ved kanske det inte betyder så mycket att efterfrågan på papper minskar. Pappers- och massaindustrins sjunkande betalningsförmåga och de sjunkande realpriserna har gjort massaveden rätt ointressant så fort nya produkter kommer fram. Priset på massaved är nu så lågt att det snart inte lönar sig att gallra.

    Nya produkter kan lätt slå ut hela massa och pappersindustrin. Därför händer det inte så mycket när dess företrädare får i uppgift att utveckla nya produkter och biokombinat. Dags att ta in nya intressenter.

Överblick: Fler regioner får restriktioner och bensinpriset kan höjas

Överblick: Fler regioner får restriktioner och bensinpriset kan höjas

ÖVERBLICK. Stockholms region har hyrt in konsulter för 27 miljoner kronor trots sparkrav. Nooshi Dadgostar (V) är beredd att fälla regeringen och Trafikverket varnar för höjda bensinpriser. Blekinge region kan få lokala restriktioner i dag. Läs Altingets överblick.