Bergheden (M): Riksdagen måste kunna bereda och stifta lagar

DEBATT. Om regeringen inte vill genomföra det riksdagen har tagit ett tillkännagivande om, kan man i dag medvetet förhala och fördröja ärendet. Riksdagen måste kunna utreda, bereda och stifta lagen direkt i riksdagen, skriver Sten Bergheden (M).

Sten Bergheden (M)
Riksdagsledamot


När en majoritet i riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen i en viss fråga förväntar sig både riksdagens ledamöter och alla andra att detta beslutet också ska genomföras av regeringen inom rimlig tid. I dag finns det exempel på tillkännagivanden som är tagna för över 5-6 år sedan men regeringen har ännu inte genomfört riksdagens beslut, vilket självklart är helt oacceptabelt.

Förhalar medvetet ärenden

Efter att tillkännagivande är taget så är meningen att regeringen med sina departement, tjänstemän och utredningspengar ska kunna utreda och bereda ärendet för att sedan återkomma till riksdagen för beslut. Men med dagens system så har regeringen orimligt lång tid på sig att bereda och återkomma till riksdagen. Detta måste styras upp.

Om regeringen inte vill genomföra det riksdagen har tagit ett tillkännagivande om, kan man i dag medvetet förhala och fördröja ärendet. Utåt heter det att man ”bereder ärendet” men i själva verket har man lagt tillkännagivandet nederst i byrålådan och försöker sen glömma bort det.

Riksdagen måste få verktyg

Ett annat problem som gör att riksdagen ibland kan uppfattas som tandlös är att det saknas ett tydligt lagstiftningskansli i riksdagen som kan hjälpa till att bereda lagförslag och bereda för lagstiftning direkt i riksdagen. När det finns en tydlig majoritet för ett nytt lagförslag eller att regeringen på olika sätt har vägrat att genomföra det riksdagen har tagit ett tillkännagivanden om så måste riksdagen ha verktygen och resurserna för att kunna utreda, bereda och stifta lagen direkt i riksdagen.

Förändring krävs

Därför behövs följande förändringar:

  1. Det behövs nya regler runt tillkännagivandena så att regeringen tvingas att inom två månader efter tillkännagivandet återkomma till riksdagen med åtgärdsförslag på hur tillkännagivandet ska lösas. Regeringen bör då redovisa en tydlig tidsram och när man räknar med att lämna en proposition till riksdagen i ärendet. Denna tidsram ska sedan godkännas av utskottet och riksdagen. I dag kan regeringen i princip gräva ner tillkännagivandena i utredningar som är helt oproportionerligt långa och därmed undvika att genomföra tillkännagivandena.

  2. Det behöver också inrättas ett lagstiftningskansli i riksdagen som kan vara behjälpliga i arbetet då en majoritet i riksdagen vill lagstifta direkt i riksdagen. Självklart behöver riksdagen ha resurser och förmåga att kunna ta fram utredningar och underlag för att bereda ett lagförslag och bereda för lagstiftning direkt i riksdagen.

"En regerings goda vilja"

En tydlig majoritet med ett tydligt beslut och tillkännagivande kan inte vara beroende av en regerings goda vilja att stifta nya lagar, utan riksdagen måste ha full kapacitet och möjlighet att stifta lagar direkt i riksdagen. En regering ska inte kunna förhala eller fördröja ett beslut som är taget i Sveriges riksdag.

Forrige artikel "(S)hekarabi måste byta retorik mot politik för höjda pensioner" Næste artikel "Folkbildningsrådet vill ge sken av kontroll"
  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och civilekonom

    Bygg upp en kraftfull beredningskapacitet genom en satsning på utskotten och RRV.

    Statsbyråkratin (regeringen+myndigheterna) har under flera år tagit över lagstiftningen från Riksdagen. Det sker genom att Regeringen i sina förslag till beslut till Riksdagen bara ger Riksdagen i uppgift att besluta om allmänna målformuleringar och allmänna uppdrag till statsbyråkratin att besluta om den närmare preciseringen av lagarna.
    I vissa fall kan en myndighet både formulera lagen, sköta myndighetsutövningen och döma ut vite för den som bryter mot lagen. I andra fall kan en myndighet utfärda förordning och fatta beslut medan en annan med en annan lag dömer ut vite och skadestånd. Ett typexempel är älgförvaltningen där Naturvårdsverket beslutar om storleken på älgstammen och Skogsstyrelsen dömer ut vite för skogsägaren om älgen betar ned skogen och ålägger skogsägaren att återställa skogen på egen bekostnad. Detta har pågått i 40 år utan att regeringen ingripit.
    Riksdagen måste kunna ingripa när regeringen vägrar att rätta till missförhållanden i statsbyråkratin. En egen lagstiftningskapacitet kan vara ett alternativ.

    Men naturligtvis är det viktigaste att Riksdagen inte längre accepterar att lagstiftningen delegeras till statsbyråkratin. Då kan möjligen Regeringen börja respektera Riksdagen igen. Vi måste få politiska partier som tar itu med statsbyråkratins likgiltighet för lag och rätt.

Så vill ungdomsförbunden häva arbetslöshet bland unga

Så vill ungdomsförbunden häva arbetslöshet bland unga

ENKÄT. Den rekordhöga ungdomsarbetslösheten kan skapa en förlorad generation unga, mer utanförskap och psykisk ohälsa, enligt partiernas ungdomsförbund. Altinget frågade dem vad som behövs för att minska ungdomsarbetslösheten.