Bemannade skolbibliotek kräver fler bibliotekarier

Förmågan att söka och värdera information är en allt viktigare färdighet. Nu visar en ny internationell studie att svenska åttondeklassare inte når upp till de nivåer som behövs för att kritiskt kunna granska den information de möter på nätet. Fyra av tio elever saknar förmåga att värdera informationens trovärdighet, relevans och användbarhet. Detta är en brist som kan påverka möjligheterna att lyckas i skolan, i arbetslivet liksom att kunna vara en aktiv medborgare.

Fler utbildningsplatser krävs

Så hur vänder vi den negativa trenden? En viktig åtgärd är att bemanna skolbiblioteken med utbildade bibliotekarier och att de ses som en pedagogisk resurs – för det är då den bästa effekten uppnås.

Det är därför mycket glädjande att det kommer en förändring i skollagen som innebär att alla skolor ska ha ett skolbibliotek bemannat med en bibliotekarie. En förutsättning för att förändringen ska implementeras är att kommunerna använder de statliga medel som kommer till att just säkerställa bemanningen. Efterfrågan på utbildade bibliotekarier kommer att öka och det kommer bli nödvändigt med fler utbildningsplatser. En uträkning gjord av Magasin K pekar på att det saknas 1 300 bibliotekarier för att kunna bemanna alla skolbibliotek.

Rapporten Källkritik i de nationella proven från 2014 visar att elever från skolor i Linköping med fackutbildade bibliotekarier presterar betydligt bättre på källkritiska frågor i nationella proven än elever från skolor utan. Skolbiblioteken med utbildade bibliotekarier har som mål att verka läsfrämjande och utveckla elevernas informationskompetens, det vill säga förmågan att kunna söka information och värdera den.

Goda bibliotekarier förbättrar betygen

Det visade sig att nästan 76 procent av eleverna vid skolor med fackutbildade bibliotekarier fick höga betyg på källkritiska uppgifter på nationella prov, jämfört med endast 39 procent av eleverna från skolor utan fokusbibliotek. Även elevernas övergripande provresultat var bättre vid skolor med fokusbibliotek. Skillnaderna är särskilt tydliga när det gäller frågor som kräver djupare resonemang och värdering av källor.

En uträkning gjord av Magasin K pekar på att det saknas 1 300 bibliotekarier för att kunna bemanna alla skolbibliotek.

Undervisning i samarbete mellan lärare och bibliotekarier verkar alltså ha en avgörande betydelse för att elever ska utveckla ett källkritiskt förhållningssätt, och rapporten drar slutsatsen att ett integrerat arbete höjer elevernas måluppfyllelse generellt.

Nu måste berörda högskolor och universitet få resurser för att utöka sina bibliotekarieutbildningar. Vi föreslår att det under en övergångsperiod finns en ettårig magisterutbildning för lärare som vill komplettera med biblioteks- och informationsvetenskap. Därefter bör antalet platser på de ordinarie bibliotekarieutbildningarna utökas med 20 procent.

Rusta elevernas kritiska tänkande

Ett bemannat skolbibliotek är en förutsättning för att rusta eleverna med den kritiska förmåga som krävs. Genom att öka antalet utbildningsplatser och se bibliotekarien som en pedagogisk resurs i skolan kan vi säkerställa att förändringen i skollagen blir en verklig förändring i varje svensk skola.

Eleverna förtjänar den bästa tänkbara utbildningen, även inom medie- och informationskunnighet. Låt oss ge dem det – med välutbildade skolbibliotekarier som en självklar del av skolans vardag.